Sveriges Författarförbund vill förbättra villkoren för samisk litteratur i Sverige, öka förståelsen för Sápmi som en kulturell och tvärnationell region. En samisklitterär reform bygger på idén om ömsesidig kulturell vinst, till gagn för det svenska och samiska författarsamhället. Utan relation till den samiska kulturen och litteraturen blir en svensk självbild ofullständig, likaså beskrivningen av den svenska litteraturen. Den samiska befolkningen är erkänd som ett ursprungsfolk av Sveriges Riksdag, de samiska språken är nationella minoritetsspråk. Goda villkor för samisk skönlitteratur bör skapas i samverkan mellan det samiska och det svenska samhället.

Detta är Sveriges Författarförbunds strategi för att åstadkomma strukturella förbättringar för den samiska skönlitteraturen i Sverige:

1 Författarförbundet strävar efter att stärka samernas kulturella och litterära självbestämmande. Vi vill att det samiska samhället får inflytande över infrastrukturella insatser, stödordningar för bokutgivning och arbetsstipendier för samiska författare och översättare. Det samiska folket måste ha makt att definiera vad som är angelägen litteratur och förtroende att fördela medel till litteraturen.

2 Tjállegoahte måste få regeringens uppdrag att med permanent finansiering bedriva ett nationellt resurscentrum för samisk litteratur. Detta är en högprioriterad fråga som Författarförbundet, i samförstånd med Bágo, verkar för.

3 Samisk förlagsverksamhet måste stärkas för att öka utgivningen av nyskriven samisk litteratur, både på samiska språk, svenska och andra språk, för att på så sätt stärka det kulturella självbestämmandet.

4 En särskild stödordning med bland annat personliga arbetsstipendier måste inrättas för författare och översättare som är både svensk- och samiskspråkiga. De samiska språken är starkt hotade, och därför har Unesco utlyst perioden 2022–2032 till Urfolksspråksdecennium för att på så sätt uppmana regeringar och internationella organ att politiskt och ekonomiskt bidra till dessa språks fortlevnad.

5 Inom befintliga stödordningar, till exempel Författarfonden, Kulturrådet och Sametinget, ska den samiska litteraturen prioriteras tydligare och ges utökat stöd. De tre större aktörernas stöd gentemot samisk litteratur måste tydliggöras.

6 En permanent författar- och översättarutbildning för samiskspråkiga måste etableras och erhålla långsiktig finansiering. Insatser ska genomföras med fokus på breddad rekrytering som grund för generationsväxling och kunskapsöverföring inom den samiska författar- och översättarkåren. Det gäller till exempel olika typer av litteratur, muntligt berättande och jojk.

7 Alla i landet måste ges möjlighet att läsa och låna nyskriven samisk litteratur på biblioteken, även digitalt, både på samiska och i översättning till andra språk.

8 Det samiska författarfackliga arbetet genom Bágo skribent- och författarförening måste erhålla verksamhetsstöd för att kunna utveckla en långsiktig och hållbar författarfacklig infrastruktur.

9 Det pansamiska, nordiska och internationella urfolkssamarbetet för att stödja samiska författares och översättares villkor på den svenska sidan av Sápmi måste stärkas.

10 Ett informationsarbete måste intensifieras för att få fler samiska författare och översättare skrivna i Sverige att söka medlemskap i Sveriges Författarförbund.