Handlings- och strategiplan
Sveriges Författarförbunds bibliotekspolicy utgår från Unescos folkbiblioteksmanifest, som slår fast att folkbiblioteken är till för alla oavsett ålder, språk, nationalitet, religion eller samhällsklass och att folkbibliotekens huvuduppgifter är att verka för läskunnighet, information, utbildning och kultur. Folkbiblioteken stärker informations- och yttrandefriheten och är en förutsättning för demokratin.
Författarförbundet vill att folkbibliotekens basverksamhet rustas och att en likvärdig biblioteksstandard garanteras i hela landet. Författarförbundet bevakar även utvecklingen av skolbibliotek, sjukhusbibliotek, arbetsplatsbibliotek och fängelsebibliotek.
Sveriges Författarförbund uppmärksammar tendenserna till standardskillnader mellan folkbiblioteken i olika kommuner och privatiseringen av folkbibliotek. Det sistnämnda kan leda till efterfrågestyrda serviceinrättningar. Folkbiblioteken bidrar till att Sverige hävdar sig som en kunskapsnation med bildade medborgare. Det är därför av vikt att staten medverkar till främjandet av litteraturen och läsandet, inte minst i kommuner som ligger utanför storstäder och universitets- och högskoleorter. Det statliga stödet till folk- och skolbibliotek behöver utvidgas och ökas.
I Litteraturpolitiskt program (2022) anges Författarförbundets viljeinriktning för folk- och skolbibliotek i 6 punkter:
- att folkbiblioteken rustas för det demokratiska uppdraget,
- att minst ett nytt bibliotek öppnas för varje som läggs ner,
- att alla elever ska ha tillgång till ett bemannat skolbibliotek,
- att de olika parterna, bland dem Sveriges Författarförbund, under regeringens ledning löser bibliotekens problem med e-böckerna,
- att Sverige får ett digitalt nationalbibliotek där det litterära arvet görs tillgängligt för alla,
- att inga folkbibliotek ska drivas av vinstdrivande företag.
Författarförbundets uppgifter
- att fortlöpande följa utvecklingen inom biblioteken (bl.a. genom nyhetsbevakning och rapporter från regionala bevakare i olika delar av landet),
- att vara med och driva arbetet inom Nationella Skolbiblioteksgruppen,
- att initiera och delta i olika utvecklings- och policyprojekt – ofta i samspel med andra aktörer,
- att delta i debatter och diskussioner i biblioteksfrågor,
- att orientera medlemskåren om sitt arbete.