Gå till innehållet

Frågor och svar om olika utgivningsformer

Författarförbundet får många frågor om hybridförlag och andra utgivningsformer. Här reder vi ut skillnaderna mellan egenutgivning, utgivning på hybridförlag och utgivning på traditionellt förlag.

Vid utgivning på hybridförlag är författaren med och finansierar förlagets utgivning. Hybridförlag är med andra ord ett betalförlag med författaren som kund.
Även om hybridmodellen kan fungera för enskilda författare är den i dag generellt sett osäker för författare gällande ekonomi, kvalitet och tillgång till alla delar av det litterära fältet.
Författarförbundets kritik av hybridmodellen (som den fungerar på marknaden idag) utgår från tre grundläggande principer som förbundet särskilt värnar. Dessa grundprinciper återkommer även i förbundets centrala ramavtal med förlag.
1. Författarens rätt till garanterad ersättning vid upplåtelse av bokrättigheter
2. Tillgång till professionell redaktörshjälp
3. Att förlaget tar fullt ansvar för framställning, marknadsföring och försäljning av boken

Vilken är skillnaden mellan egenutgivning, vanligt förlag och hybridförlag?
• Vid egenutgivning behåller författaren bokrättigheterna och har rätt till hela intäkten från bokförsäljningen.
• Vid utgivning på ett vanligt förlag upplåter författaren bokrättigheterna till förlaget, men har rätt till ersättning och går plus för varje bok som säljs av förlaget.
• Vid utgivning på hybridförlag upplåter författaren bokrättigheterna till förlaget, men istället för att gå plus från första sålda bok är författaren skyldig att först betala för förlagets utgivning genom att till exempel betala en summa, avstå ersättning eller förhandsköpa exemplar.

Det finns också rena utgivningstjänster riktade till egenutgivare där författaren behåller kontrollen över bokrättigheterna och de tjänster som författaren köper specificeras på ett tydligt sätt. Dessa är normalt inte hybridförlag, men skalan är i viss mån flytande.

Vid utgivning av fackvetenskaplig litteratur kan det ibland förekomma att stiftelser eller andra aktörer än författare bidrar med finansiering i förlagets utgivning. Det kan också röra sig om ren uppdragsutgivning. Dessa modeller kallar vi inte heller hybridutgivning.

Vilka är de återkommande problem vi stöter på gällande hybridförlag i förbundets rådgivning?
• Det största problemet är att författare riskerar att drabbas av betydande ekonomisk förlust om boken inte säljer.
• Hybridförlag kräver nästan alltid att författare upplåter rättigheter till format som inte täcks av det ursprungliga priset, vilket innebär ospecificerade merkostnader för författaren vid ytterligare utgivning. Konsekvensen kan bli att författaren måste köpa tillbaka sina rättigheter för att kunna ge ut en ljudbok eller pocket på ett vanligt förlag.
• Hybridförlag tjänar generellt på att pressa kostnaderna för boken för att kunna behålla en större del av författarens insats. Det kan påverka kvaliteten på bokens formgivning och tryck, marknadsföring och tillgången till redaktörshjälp. Att boken inte blir ordentligt genomarbetad av redaktör kan medföra att boken inte når bokläsarna på det sätt som den annars skulle kunna ha gjort.
• Eftersom hybridförlag oftast gör merparten av sin vinst på författarens betalning så har förlaget ofta bristande incitament att sälja boken. Det är vanligt att författarens förväntningar och förlagets ambitioner gällande försäljning och marknadsföring skiljer sig åt. Liksom vid egenutgivning måste författaren vara beredd på att det kan krävas omfattande eget fotarbete för att nå läsare.
• Det kan vara svårt för en enskild författare att få hybridförlag att åtgärda fel och brister i utgivningen i och med att både pengar och bokrättigheter är låsta till förlaget. Det bidrar till att författaren hamnar i underläge om det uppstår problem.

Vad bör författare tänka på vid avtalstecknande om hybridutgivning?
De olika avtalsmodeller som hybridförlagen erbjuder skiljer sig förhållandevis kraftigt åt, men det här är några generella tips:
• Rättighetsupplåtelsen ska inte vara mer omfattande än vad som är nödvändigt utifrån den överenskomna initiala utgivningen. Om ett annat förlag vill ge ut en pocket eller ljudbok ska författaren vara fri att välja det förlag som erbjuder bäst villkor.
• Liksom vid köp av andra tjänster måste det vara noga specificerat i detalj vad förlaget ska prestera för den ersättning som betalas, t.ex. vad gäller redigering, utformning och tryckning av boken, distributions- och lagerlösning, samt vilka konkreta försäljnings- och marknadsföringsåtgärder som ingår. Utgå från att förlaget inte kommer att göra något gratis.
• Kostnaden i avtalet måste vara totalkostnaden för utgivningstjänsten och vara specificerad i förhållande till de tjänster som förlaget erbjuder. Ha i åtanke att förlaget kan komma att erbjuda andra tjänster vid senare tillfälle, som till exempel marknadsföringspaket, tilltryck eller utgivning av ytterligare utgåvor.
• Det behövs tydliga och balanserade villkor om återbetalning av författarens insats och eventuell ersättning. Tydliga regler om redovisning är A och O. Ofta behöver både intäkter och kostnader redovisas.
• Författaren måste ha kontroll över avtalstiden och det ska finnas en möjlighet för författaren att säga upp avtalet efter viss tid, för viss utgåva, eller vid förlagets avtalsbrott.
• Om författaren inte äger den framställda upplagan ska det vid avtalets upphörande finnas en rätt att kostnadsfritt ta över restupplaga, tryckfiler och annat material författaren varit med och finansierat.
• Om förlaget går i konkurs eller hamnar på obestånd ska rättigheter, tryckfiler och restupplaga automatiskt övergå till författaren.

Du når den juridiska avdelningen på telefon 08-545 132 00 (välj ”Rådgivning”) eller genom att mejla juridik@forfattarforbundet.se. Vår ärendehantering är konfidentiell och vi behandlar dina personuppgifter enligt dataskyddsförordningen (GDPR). Mer information om GDPR här.