Hej Månadens medlem, skulle du kunna presentera dig för oss?

Jag forskar i sociologi och har från början varit mån om att då och då frångå det akademiska skrivandet och skriva för allmänheten. Mina forskningsområden är främst arbetssociologi och medicinsk sociologi, och det är även vad mina böcker handlat om. Jag är även medarbetare på Dagens Nyheters kultursidor.

Vad utmärker dina böcker?

När jag tänker på det har jag alltid rört mig mellan olika former. Utöver det akademiska skrivandet har jag skrivit en typiskt populärvetenskaplig bok som heter Arbetssamhället, en reportagebok som heter Vi bara lyder, och en mer essäistisk bok som heter Tänk om. Nästa bok kommer att vara en mer självbiografisk essäberättelse. Utöver det finns en fråga som jag återkommer till: hur vill vi leva tillsammans?

Vilken av dina böcker har störst betydelse för dig?

Jag tror att det är Arbetssamhället eftersom det var den första boken jag skrev. Jag gjorde det under mina doktorandstudier när det började gå upp för mig att det akademiska skrivande jag då drillades i var en hemsk form av prosa och att jag antagligen skulle få svårt att skriva på något annat sätt om jag inte började öva på egen hand.

Varför skriver du sakprosa?

Jag ägnar mig framför allt åt samhällsvetenskap och samhällsvetenskapen har ett föränderligt objekt – samhället – som kan förändras beroende på vår kunskap om det. Vi lever visserligen inte i det sämsta samhället genom tiderna, men det är ändå ett vanvettigt samhälle vars många orättvisor och absurditeter måste påtalas om vi vill komma någonstans. Att reflektera kring det samhälle som skulle kunna vara, det vill säga alternativ till det bestående, är svårt och något som politiken abdikerat ifrån. Här har sociologin en viktig roll att fylla. Det kan låta som en politisk mission, men i grunden handlar det om att förstå den historiska epok som vi befinner oss i och vilka val som ligger framför oss.

Vilka författare inspirerar dig och varför?

Noam Chomsky hade tidigt en stor inverkan på mig, men mer för hans konsekventa analyser än hans litterära kvaliteter. Som doktorand hade jag stor behållning av den amerikanske sociologen C. Wright Mills som skrev böcker som var någorlunda lättillgängliga och hånade den uppblåsta prosa som många sociologer faller in i. Inom skönlitteraturen har författare som Ursula Le Guin och Michel Houellebecq en utifrånblick på samhället som jag kan inspireras av.

Vad skriver du på just nu?

Jag skriver en bok om vår tids kult av smarthet, mer än så törs jag inte säga.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

Jag skriver på förmiddagarna och betar av de akademiska plikterna på eftermiddagarna.

Hur hanterar du fackförfattandets växelspel mellan research och skrivande?

Jag har långa perioder av research innan jag väl börjat skriva som ibland varar i flera år. När jag väl börjar skriva har jag med tiden lärt mig att jag måste låta researchen vila ett tag och sedan ta upp den igen efter det första utkastet. Till en början lät jag ofta research och skrivande flyta ihop vilket gjorde processen seg och ofokuserad.

Vad tycker du om sakprosans ställning i Sverige idag?

Sakprosan speglar vår tids individualism och högervåg där biografier och kriminalitetsskildringar dominerar alltmer. Ett problem är att sakprosan undergrävs av att recensionerna blivit ett laglöst land. Det är i dag fritt fram att i en recension ljuga om vad någon skrivit i en bok samtidigt som kutym förbjuder att du som författare får bemöta lögnen. Ofta handlar det om att författaren skulle ha påstått något vansinnigt eller utelämnat något väsentligt. Jag har till exempel tappat räkningen på hur många gånger jag tillskrivits uppfattningen att vi alla bör sluta arbeta helt och hållet. De flesta sakprosaförfattare jag känner delar denna erfarenhet. Problemet är annorlunda än inom skönlitteraturen där kritik mer handlar om estetiska brister. Jag föreställer mig att det kommer bli vanligare att sakprosaförfattare försvarar sig.

Finns det någon annan författares bok som du gärna hade skrivit?

Det är en rolig fråga som talar till narcissisten i oss, men det är som att fråga om det finns någon annans liv som jag själv hade velat leva. Jag tror inte det.

Foto: Johanna Hanno

………………………………………………………………………………………………………..
Sakprosasektionen Minerva

Minerva är sektionen för författare av sakprosa inom Sveriges Författarförbund. Sektionens drygt 1200 medlemmar skriver fackböcker i olika genrer. Tidigare månadens medlem-intervjuer finns att läsa här.