Hej Månadens medlem, skulle du kunna presentera dig för oss?

Jag skulle aldrig drömma om att kalla mig författare, jag är en konstnär som gör böcker. Men jag gör en hel del annat också. I våras muralmålade jag en väldigt hög skorsten till exempel, ett så kallat offentligt uppdrag. I höst ska jag ta itu med utformningen av konsten på en av de nya tunnelbanestationerna, Järla. I sommar håller jag på med tre textila verk som ska visas i Köpenhamn senare under året. Och jag hoppas snart komma igång med en bok om vandrarhem. Det var ett tag sedan jag undervisade på konstskolor, men det har jag gjort en hel del. Jag har även kurerat utställningar, gjort mönster för Ikea och jobbat för Svenskt Tenn, byggt deras miljöer. Jag gillar att jobba analogt och använder sällan dator.

 

Vad utmärker dina böcker?

Jag gör inspirationsböcker, fulla av bilder och inte så mycket text. De kan handla om hantverk, konst eller interiörer. Böckerna är fritt hållna, infallsrika utan att komma med anvisningar eller utförliga beskrivningar. Jag hoppas min skaparlust ska smitta läsaren och att man ska känna att det är lätt att komma igång och göra saker själv.

Vilken av dina böcker har störst betydelse för dig?

Jag vill ju säga att den har jag inte gjort än, haha. Jag vet faktiskt inte, jag kan inte svara på det. Jag tycker mycket om att göra böcker, att kommunicera, nå fram förhoppningsvis. Men jag har inte gjort det helt lätt för mig, mina böcker är möjligen något svåra att förstå sig på eftersom de lite grann bråkar med sin genre. Men jag otroligt glad över att ha fått göra dem, så ur det perspektivet vill jag svara att alla mina böcker har stor betydelse för mig.

Varför skriver du sakprosa?

Jag är konstnär och tänker att jag snarare gör böcker än skriver böcker. Till en början var jag väldigt motsträvig till att alls skriva. Två av böckerna, de som handlar om interiörer, saknar i stort sett text. Den ena gav fotografen Pia Ulin och jag ut på eget förlag, så i det fallet gjorde vi som vi ville. Men vartefter har jag trots allt långsamt kommit att intressera mig för texten. Skräcken för övertydlighet har bytts ut mot lusten att göra mig förstådd.

Vilka författare inspirerar dig och varför?

Jag är generande obeläst. Mitt förhållande till böcker är innerligt och jag skulle inte kunna leva utan en rejäl bokhylla. Jag är uppvuxen med böcker, har alltid haft böcker runt omkring mig, mina vänner läser mycket, mina barn läser mycket och jag har varit gift med en bibliofil. Själv har jag inte bara ofta skrivkramp utan också läskramp. Min vardag har i decennier varit så intensivt fylld av praktiskt arbete att jag på kvällen somnat redan vid första sidan. Men jag har läst Freuds samlade verk, de var bra. Och en massa poesi, det är nästan det enda jag läser. Men jag lägger aldrig författarens namn på minnet, jag fungerar inte så. Börja läsa, det vill jag verkligen.

Vad skriver du på just nu?

Jag har precis avslutat texten till en barnbok, ”Hasse sover över”, med bilder av konstnären Eva Kerek. Den handlar om en tax, jag tycker den blev fin. Och nu sitter jag med bildtextarbete till boken ”vad är grejen med saker”, en bok som jag gör tillsammans med Helena von Zweigbergk och Pia Ulin.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

De kan se väldigt olika ut. På gott och ont, roligt med omväxlande uppdrag men jag längtar efter att ha mer fasta rutiner. Som det har varit länge har jag snarast vaknat med känslan ”vem är jag, vad gör jag”, en rätt stressig känsla som jag har blivit allt bättre på att bemöta. Det enda jag säkert vet om min arbetsdag är att den börjar med kaffe. Utan en stor kopp kaffe på lokal så går det bara inte. Jag vaknar långsamt till på kafé. Sitter med min stora almanacka, bläddrar, skriver listor. Antecknar funderingar, högt och lågt. Ofta har med mig en konstbok också. Jag jobbar mycket, nästan jämt, med tusen olika saker.

Hur hanterar du fackförfattandets växelspel mellan research och skrivande?

Samma hantering gäller mitt konstnärliga arbete, så jag har inte tänkt på det som ett problem. Det passar mig, jag gillar att röra på mig, byta plats. Varje projekt har sin rytm.

Vad tycker du om sakprosans ställning i Sverige idag?

Ja, den är väl lite styvmoderligt behandlad kanske, inte lika ”fin” som skönlitteratur. Det passar mig, jag intresserar mig för material, områden, genrer med lägre status, om det nu skulle vara så. Friheten som finns där och så nyttoaspekten inte minst. Att försöka tillföra något som saknas, arbeta för att höja statusen.

Finns det någon annan författares bok som du gärna hade skrivit?

Hm, svår fråga. Jag har enorm respekt för författare generellt. Det ensamma arbetet, ansvaret, och så det att man inte kommer undan. I en text kommer man inte undan. I en bild kan man komma undan. Men om det finns en bok jag gärna hade skrivit, jisses. Det finns flera, massor. Ni dör väl om jag säger Karl Ove Knausgård. Jag önskar att jag hade skrivit Min kamp.

Vill du läsa fler intervjuer? Klicka här för att se tidigare svar från månadens medlem