Hej Månadens medlem, skulle du kunna presentera dig för oss?
Jag är arbetslivsforskare, professor i sociologi med en bakgrund inom industriell ekonomi. Mina forskningsområden är främst organisations- och arbetssociologi. Min forskning har på sistone handlat om allt från planering och arbete inom IT och gigekonomin till omvandlingen i en bruksort, med arbetslöshet och Sverigedemokratiska framgångar som följd. Goda arbeten, ett gott liv, demokrati och samhällsförändring är värden som står i fokus i mina böcker.
Vad utmärker dina böcker?
Jag skriver vetenskapliga artiklar och böcker, och därtill ofta bredare populärvetenskap, läromedelslitteratur och samhällsdebatt. Arbetslivets omvandling är en röd tråd. För årtionden sedan kom Företagsstyrning och löntagarmakt tillsammans med Pelle Ehn, den fick betydelse i samhällsdebatt, inom utbildningsområdet och inom fackföreningsrörelsen. För ett par år sedan kom Arbete & Välfärd, där jag tillsammans med kollegor ger en kvalificerad bild av svenskt arbete och liv idag. Att till en bred publik och studenter förmedla vad vi vet om forskningsläget har varit angeläget för mig genom åren. Flera av mina böcker är också lokalt förankrade i min uppväxtbygd. Allt med en grund i kunskap och demokrati.
Vilken av dina böcker har störst betydelse för dig?
Idag, kanske Främling i sin stad: Stängda fabriker och butiker – missnöje och framtidstro från 2021, som handlar om Sverigedemokraternas historiska rötter och grund i arbetslöshet och missnöje, skildrat med utgångspunkt i intervjuer och historiska studier i ett brukssamhälle. Eller Enriching Production, en grupp organisationsforskares försök att skildra och förstå – och motverka – Volvos nedläggning av den unika fabriken i Uddevalla, där kvalificerade arbetslag tillsammans byggde en bil under några timmar, i stället för att arbeta som isolerade individer vid ett löpande band.
Varför skriver du sakprosa?
Som samhällsvetare vill jag förstå den värld vi lever i och dess förändring. Jag vill läsa in mig på och undersöka fältet genom deltagande, samhandling, intervjuer och enkäter. Och så skriva och berätta. Som engagerad medborgare vill jag påverka. Jag vill förmedla kunskap och bidra till välgrundade val, liksom till deltagande och demokrati i samhälle och arbetsliv.
Vilka författare inspirerar dig och varför?
Harry Braverman, som när jag var i början av min forskar- och skrivarkarriär, avslöjade Taylorismens detaljstyrning och den förskönande managementforskningen rörande ”human relations” för företagsstyrning – alldeles central för den kritiska arbetslivsforskningens framväxt. Kern & Schumanns Das Ende der Arbeitsteiling?, med den anknytande frågan om huruvida vi då såg slutet på uppstyckade, detaljstyrda jobb i industrin – i Sverige exemplet Uddevalla. Det var inte slutet, skulle det visa sig. Sverre Lysgaards välskrivna Arbeiderkollektivet – om de underordnades möjligheter att försvara sig och kanske vinna inflytande. En annan viktig bok för mig var Det ofullgångna av den norske rättssociologen Thomas Mathiesen. Den handlar om resurssvagare grupper, exempelvis en miljögrupp i relation till ett oljebolag, eller facket i relation till koncernledningen, och varför dessa bör vara försiktiga med att inledningsvis formulera och förmedla utarbetade och konkreta förslag i olika frågor. Sådana kan nämligen den resursstarka parten ofta underminera, antingen genom att införliva dem i sin egen strategi: ”tack för ett intressant och kompletterande perspektiv” eller genom att definiera dem som irrelevanta. Indefiniera eller utdefiniera, som Mathiesen skriver. På fotbollsområdet finns en rad samhällsforskare som skriver intressant om fotboll som arbete och organisation – inte minst i Frankrike och England.
Vad skriver du på just nu?
Jag reviderar och går igenom ett sista manuskorrektur: snart kommer den nya boken om Skyttekungen, en av de största fotbollsspelarna i det franska laget Olympique de Marseille. Den handlar om den i mångt och mycket okända svenska stjärnan Säffle-Gunnar Andersson, om hans uppväxt, hans arbete och hans liv – som efter stjärnstatus ändade i misär. Både då på 1950-talet och i minnet idag överflyglas Gunnar och Marseille av den kända fotbollsspelartrion Gre-No-Li som spelade i Milano, Italien. Om dem har flera böcker skrivits. Frankrike var länge i medieskugga, tills Zlatan frälste fotbollslaget Paris Saint Germain. Nu får Gunnar och Marseille sin egen bok. Så, vad kommer efter korret? Kanske något slags forskarminnen. Vi är ett gäng som tillsammans reflekterar över vad vi gjorde, vad som blev. I mitt fall kanske det innebär att följa upp vad som egentligen hände när Uddevallafabriken lades ner. Forskarnas roll, fackets…? Volvos dåvarande VD och senare styrelseordförande Pehr G. Gyllenhammar hade en central roll, och han har senare uppskattande kommenterat forskarnas bidrag till kunskapen om bilindustrin och hur denna kan ledas bort från arbetet vid löpande band. Det ville/ kunde han inte när det begav sig 2013, när Volvo Personvagnar precis fått en ny ledning och Ford var på väg att köpa företaget.
Hur ser en vanlig arbetsdag ut?
Det är olika över tid. Nu i slutfasen på bokprojektet om Säffle-Gunnar är det långa dagar vid datorn, med revideringar och sista koll av källor och referenser på nätet, Kungliga biblioteket och Stockholms universitetsbibliotek. Jag har förmånen att med andra seniorer dela ett arbetsrum på Sociologen, och dit cyklar jag flera gånger i veckan. För en stimulerande arbetsmiljö, för kollegor och seminarier – och fika inte minst!
Hur hanterar du fackförfattandets växelspel mellan research och skrivande?
Långa perioder av research, med intervjuer, läsande, funderande och sedan en period med fokus på skrivande. Visst blandas de två aspekterna en del ibland – under skrivandet behöver en inte sällan kolla upp underlag – men i hög grad är de ändå åtskilda i tid.
Vad tycker du om sakprosans ställning i Sverige idag?
Boken om Säffle-Gunnar är för mig en ny form. En bred biografi om en uppväxt i svensk arbetarklass, med en lyckad skolgång, ett yrkeskunnande och ett vuxenliv präglat av ett märkligt jobb långt borta, om migration, om missbruk, om framgång och fall. För mig har det varit ett försök att skriva mer gestaltande prosa än jag tidigare gjort, och samtidigt bibehålla ett fokus på arbetslivsfrågan – och på Värmland och Marseille. Min åsikt är att det behövs böcker som försöker ge helhetsbilder – mer än vad artiklar kan ge. Och det är viktigt att det finns bra villkor för bokutgivning. Läromedelsförlag märker av sjunkande upplagor som ett resultat av bland annat piratkopiering, vilket gör att lönsamheten och därmed bokutgivningen i stort hotas.
Finns det någon annan författares bok som du gärna hade skrivit?
Det klarar jag inte av att svara på. Men här ovanför har jag åtminstone lämnat exempel på några av de många böcker som har varit viktiga för mig genom åren.
Foto: Susanne Kronholm
………………………………………………………………………………………………………..
Sakprosasektionen Minerva
Minerva är sektionen för författare av sakprosa inom Sveriges Författarförbund. Sektionens drygt 1500 medlemmar skriver fackböcker i olika genrer. Tidigare månad01ens medlem-intervjuer finns att läsa här.