Månadens medlem augusti: Eva Thors Rudvall

Hej Månadens medlem, vad utmärker dina böcker?

Jag skriver mestadels för vuxna som är i början av att tillägna sig ett alfabet, alltså främst sfi-elever som har 0–5 års skolbakgrund med sig i bagaget – och andra vuxna som av olika skäl är betjänta av genomillustrerade superduperlättlästa texter. Utmärkande för mina böcker är, hoppas jag, ett vuxet och respektfullt tilltal och ett innehåll och en layout som inspirerar.

Vilka av dina böcker har störst betydelse för dig?

Bland de lättlästa böckerna rankar jag absolut Siffror med Eva och Adam högst. Det är en av de allra enklaste böckerna på svenska som vuxna med ingen eller kort skolbakgrund kan ta sig igenom, förstå och diskutera med behållning. Bland mina läromedel vill jag lyfta fram Tro, hopp och sfi – för dess språkliga balans mellan sakprosa och skönlitteratur. Rent skönlitterärt Själaringning, som är en bok om sorgen efter en mor.

Varför skriver du sakprosa?

När jag år 2015 började skriva lättlästa bokserier fanns det inte ens en handfull biblioteksböcker som passade för dem jag själv undervisade: vuxna med rudimentära kunskaper i det svenska språket. Dessa läsare var i princip hänvisade till pekböcker och det ville jag ändra på! Jag ser mitt lättlästa skrivande som ett demokratiuppdrag i En bok för allas efterföljd.

Vilken författare inspirerar dig och varför?

Bodil Malmsten alla dagar i veckan! För hennes skenbart enkla välformulerade texter.

Vad skriver du på just nu?

Ett nytt alfabetiseringläromedel och en roman om att livet igenom jaga lyckan och att periodvis känna igen sig själv i Bruno Catalanos skulptur Le Grand van Gogh: en man vars torso är tom. Öppen. Hans bröst består av ett ingenting – och av allt.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

Eftersom jag, såväl som så många andra författare, dubbelarbetar är det tidiga morgnar som gäller. Och lördagar och söndagar. En kopp te och sedan sitta och skriva i två timmar innan frukost är idealt. Därefter en promenad och lite ”tjuvträning” på en balansplatta för att räta ut muskulaturen. Och så gärna ytterligare några timmars skrivande. Då är jag nöjd.

Hur hanterar du fackförfattandets växelbruk mellan research och skrivande?

Störst faktaresearch har jag plöjt ned i boken Tro, hopp och sfi. Det är en forskningsbaserad inspirationsbok för blivande alfabetiseringslärare och andra som kommer i kontakt med vuxna invandrare som är i början av sin litteracitetsutveckling. Mitt dagliga växelbruk handlar mest om att paketera kalla fakta så tilltalande som möjligt, att utnyttja skönlitteraturens förmåga att engagera känslor för att skapa läslust.

Finns det någon annan författares bok som du gärna hade skrivit?

Många, men om jag ska nämna en enda så måste det bli Silke av Alessandro Baricco. I den lilla boken är varje ord vägt på guldvåg. Och den är oavlåtligt spännande.

Fotograf: John Stenberg

………………………………………………………………………………………………………..
Sakprosasektionen Minerva

Minerva är sektionen för författare av sakprosa inom Sveriges Författarförbund. Sektionens drygt 1200 medlemmar skriver fackböcker i olika genrer. Tidigare månadens medlem-intervjuer finns att läsa här.