Helena Boberg (foto: Lina E Adamo), Kholod Saghir och Rohab Moheb.
Kvinnor vid brunnen – 8 mars
I år kan vi träffas på riktigt igen för att fira, hedra och hylla den Internationella kvinnodagen genom vårt återkommande program Kvinnor vid brunnen. Vi har valt att tillägna kvällen våra skrivande medsystrar i Afghanistan och Iran. Välkommen till Författarnas och översättarnas hus, Drottninggatan 88 B i Stockholm, 8 mars kl 18.00. Evenemanget beräknas hålla på til kl 21.00.
Program
Välkommen!
Viveka Sjögren, ordförande för Författarförbundets internationella råd, välkomnar.
Kort presentation från medarrangörer för kvällen.
Läsning ur afghanska kvinnors dagbok
Under den period som talibanerna återtog makten i Afghanistan förde en grupp kvinnor gemensam dagbok via Whatsupp, både inifrån landet och från de länder dit de tagit sig. Dessa dagbokstexter har översatts av PEN/Opp och läses av Marall Nasiri, skådespelerska och regissör, och Helena Boberg, poet.
Panelsamtal om skrivande kvinnors situation i Afghanistan och Iran och om situationen för kvinnor från dessa länder som lever och arbetar som författare i Sverige.
I panelen: Mahbouba Ibrahimi, poet; Robab Moheb, författare och översättare och Marall Nasiri. Moderator: Kholod Saghir, chefredaktör PEN/Opp
Paus med matigt tilltugg
Poesiläsningar 6×5 min
Medverkande: Fakhri Barzandeh, författare och poet; Mahbouba Ibrahimi, poet; Robab Moheb, författare; Rana Soleimani författare; Hanna Nordenhök, författare, översättare och poet; Balsam Karam, författare och bibliotekarie.
Programmet är ett samarbete mellan Sveriges Författarförbunds internationella råd, Författarcentrum Öst, PEN/Opp, Svenska Pen, ICORN och Salsal Förbundet Sverige och genomförs med tacksamt mottaget stöd från Svenska Akademien.
Anmäl dig senast 3 mars till ewa.ulander@forfattarforbundet.se
———————————————————————————————————————
Kvinnor vid brunnen genomfördes första gången 2019, då på Sveriges Författarförbund. En mindre ”brunn” gästade även Bokmässan 2020. Namnet på kvällen, Kvinnor vid brunnen, kommer från en betraktelse vi fick höra från en av våra medlemmar och beskriver vad som hände i ett flyktingläger, där kvinnorna bar vatten långa vägar. Då kvinnorna fick hjälp med rör som drogs närmare, återfanns rören varje morgon saboterade. Det visade sig att det var kvinnorna själva som gjorde det, eftersom stunden vid brunnen i utkanten av lägret var deras enda möjlighet att samtala utan översyn av män, vakter och bröder.