Kulturdebattartikel i Dagens Nyheter 22 februari 2021

”Förlag och författare har alltid gått hand i hand. När bokförlagen ökar sina intäkter jublar författarna. Men plötsligt befinner vi oss i en situation där den ena gör vinster på bekostnad av den andra. Och där innehållet bestäms av formatet, inte av upphovspersonen.

Vi håller självklart med om att den nya tidens digitala utveckling är spännande. Men villkoren för hur inkomster och ansvaret för marknadsföringen fördelas måste vara rimliga.

Att Jonas Tellander, grundare av ljudboksförlaget Storytel, i SVT:s Ekonomibyrån jublar över att Norden är den stora föregångaren för ljudboken är inte så konstigt. Alla jublar inte lika mycket. Vi i Författarförbundet jublar mindre. Vi har under lång tid tagit emot upprörda mejl från våra nordiska grannländer. Inget av författarförbunden ser på utvecklingen med glädje.

För att det ska kunna ske behöver varje nytt format innebära skäligt betalt för författaren. Det betyder att man betalar för användarrättigheter initialt och att varje nyttjande ger skälig inkomst. Att man kan läsa en pappersbok flera gånger är inte ett skäl som avspeglar den rådande verkligheten. Faktum är att ett fåtal ljudböcker kommer upp i de inkomster försäljningen av pappersböcker ger. Om ljudboken helt ersatte pappersboken skulle författarnas inkomster rasa.

Gärna ljud, men på en sund bokmarknad där man tar ansvar för både läsare och författare innan man ger sig på att bli världsledande. Storytel kan gå med förlust för att man vill expandera, men konsekvenserna av det är inte något som författarna ska bära. Författaren ska ha betalt för boken.

Att vara författare och översättare är yrken som innebär lång utbildning och dagligt gediget arbete. Det är ett skämt att man devalverar bokens värde och tillåter nyttjande som ger under en krona i betalning. I en annons i DN (16/2) likställer Bookbeat kostnaden för världslitteraturen och två semlor. Då är något sjukt i själva systemet, i förståelsen för det litterära arbetets värde.

Vi föreslår regleringar som tar höjd för skälig betalning till yrkesverksamma författare och översättare, för fysisk bokhandel och för minskad monopolisering av bokbranschen. Om ordet och litteraturen fortsatt ska gälla som en förutsättning för demokrati och yttrandefrihet måste det finnas en jordmån som gör det möjligt.

Grethe Rottböll, ordförande Sveriges Författarförbund
Jörgen Gassilewski, vice ordförande Sveriges Författarförbund”