Litteraturscenen (A03:40) torsdag 24/9

10.00–10.10 Välkommen till Litteraturscenen!
Anja Gatu, ordförande Sveriges Författarförbund och Sara Gordan, ordförande Författarcentrum hälsar välkomna till Litteraturscenen.

10.15–10.40 Ebba Witt-Brattström: Minnets ärr
Från Ukraina till Estland till Sverige, från Tyskland till Sverige. Ebba Witt-Brattström synliggör de flyktlinjer som hennes ursprungsfamilj representerar och öppnar ett familjearkiv präglat av skuld, skam och tystnad. Det personliga blir här en europeisk historia i koncentrat – om exilens långvariga konsekvenser och om hur det förflutna fortsätter att leva i oss. Moderator: Lena Amurén, förläggare.

10.45–11.10 Hur kan den svenska lässtrategin bli en litteraturstrategi?
Regeringen har presenterat en lässtrategi med väldigt få konkreta politiska förslag. Vad behövs för att stärka det litterära ekosystemet om lässtrategin ska kunna förverkligas och hur ska tillgången till litteratur av hög kvalitet för barn och unga säkerställas? Och hur ska den långsamma litteraturen kunna konkurrera med de snabba sociala medierna? Nora Khalil, lärare och författare; Björn Kohlström, gymnasielärare, författare och litteraturkritiker; Anna Jolanta Nilsson, bibliotekarie. Moderator: Vesna Prekopic, första vice ordförande Sveriges Författarförbund.

11.15–11.40 Hur rustar man ett folk – med vapen eller folkbildning?
I takt med att säkerhetsläget i Europa förändras har frågor om totalförsvar, beredskap och motståndskraft åter hamnat högt på den politiska dagordningen. Vilken roll kan litteraturen, biblioteken, folkbildningen och de fria kulturinstitutionerna spela i tider av kris och krig? Och hur rustas ett samhälle mot propaganda och desinformation med bildning, kultur och demokratisk resiliens utan att det hotar det fria kulturlivet? Anja Gatu, ordförande Sveriges Författarförbund; Patrik Oksanen, strategisk rådgivare vid Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet på Försvarshögskolan; Sverker Sörlin, idéhistoriker och författare. Moderator: Vesna Prekopic, första vice ordförande Sveriges Författarförbund.

11.45–12.15 Att våga stå upp för kontroversiella författarbesök
På senare år har konflikter uppstått när författarbesök på bibliotek och skolor upplevts som kontroversiella av vissa grupper. Hur kan man som bibliotekarie eller lärare bemöta kritiken? Vad kan man göra om man blir filmad eller känner sig hotad som person? Vilka är de bästa argumenten för yttrandefrihetens principer, för inkludering och för att få ledningens stöd? Och var hittar man modet att stå emot? Gunnar Ardelius, författare och generalsekreterare Sveriges Museer (tidigare ordförande Sveriges Författarförbund), och Alexandra Pascalidou, journalist och författare. Moderator: Nina van den Brink, författare och styrelseledamot Författarcentrum Öst.
Arrangör: Författarcentrum Öst

12.20–12.50 Vad styr författarnas inkomster på ljudboksmarknaden?
Tillgång och efterfrågan är två centrala begrepp när pris bestäms på en marknad. Och när priset väl är satt ska vinsten fördelas mellan återförsäljare och producent, samt, när det kommer till litteratur, den som skapat innehållet. Att efterfrågan på ljudböcker är stor råder ingen tvekan om – två tredjedelar av alla böcker som konsumeras i Sverige är ljudböcker. Samtidigt växer utbudet med en våldsam takt men ljudböckernas popularitet avspeglas inte i författarnas royaltyavräkningar. Vilka mekanismer är det som styr författarnas ersättningar i ljudbokstjänsterna? Och vad krävs för att de ska öka och närma sig rimligare nivåer? Johan Brännström, författare; Lena Stjernström, litterär agent; Daniel Åberg, författare. Moderator: Anna Bågstam, författare och styrelseledamot Sveriges Författarförbund.

12.55–13.20 Har förlagen spelat ut sin roll?
Under våren har tjänster och verktyg lanserats som gör det lättare för författare att publicera sina verk digitalt, få omfattande statistik och på sikt kunna interagera med sina lyssnare i en ljudbokstjänst. Om det är så enkelt att publicera böcker digitalt, om analys och marknadsföring förflyttas till författaren, behövs förlagen då? Rebecka Edgren Aldén och Simon Häggström, författare. Moderator: Anna Bågstam, författare och styrelseledamot Sveriges Författarförbund.

13.25–14.00 Vad ska vi med språkmodeller till?
Under våren har Författarförbundets deltagande i samtalen kring skapandet av svenska språkmodeller väckt diskussion. Behövs det svenska språkmodeller och i så fall varför? Är huvudskälet upphovsrätt, språkvård eller säkerhetspolitiskt? Är språkmodellerna ett skydd eller ett hot mot det svenska språket? Vad kan man förvänta sig att de svenska språkmodellerna ska åstadkomma – om något – som de amerikanska och kinesiska techjättarna inte kan? Paneldeltagare presenteras inom kort.

14.10–14.40 Att skriva om spel
Sverige är en spelmässig supermakt – men fackböcker och journalistik på området finns det fortfarande försvinnande lite av. Hur blir vi bättre på att skriva om spel, spelare och spelindustri? Augustin Erba, storspelande förlagschef på Piratförlaget; Thomas Sol Sunhede, författare, spelsamlare och branschräv; Myra Åhbeck Öhrman, kulturskribent med särskilt intresse för digitala subkulturer. Moderator: Jonathan Lundberg, styrelseledamot i Författarförbundets sakprosasektion Minerva.
Arrangör: Sakprosasektionen Minerva, Sveriges Författarförbund.

14.45–15.15 Författarbesök som funkar för funkis
När vi talar om ”allas” rätt till litteratur glömmer vi ofta bort personer med intellektuell funktionsnedsättning, och i anpassad skola bokas sällan författarbesök. En anledning är att det saknas kunskap för att ge rätt förutsättningar. Målet med Författarcentrum Syds Allmänna arvsfonds-projekt Författarbesök som funkar är att tillsammans med barn, unga och vuxna, experter, pedagoger och författare ta fram metoder och modeller för kognitivt tillgängliga författarbesök. Karin Salmson, ordförande Författarcentrum Syd, och Henrik Johansson, projektledare för Författarbesök som funkar.
Arrangör: Författarcentrum Syd

15.20–15.55 Översättning av människa eller maskin – och om läsarens rätt att välja
Hur använder litterära översättare AI i sitt arbete idag? I våras genomförde Författarförbundet en enkät bland sina översättarmedlemmar om just detta. Vad innebär det i praktiken att använda AI som ett verktyg, och var går gränsen mellan AI-assisterad översättning och ren AI-översättning? Vilka krav bör ställas på översättaren respektive förlaget i fråga om transparens, och vilka juridiska aspekter av AI-användning och AI-märkning finns det att ta hänsyn till? Cecilia Berglund Barklem, översättare och ordförande i Sveriges Författarförbunds översättarsektion; Nils Wadström, översättare; Maria Wande, jurist Sveriges Författarförbund. Moderator: Johanna Svartström, översättarinformatör Sveriges Författarförbund.

16.00–16.20 Kanadensiska poeten Joséphine Bacon och hennes svenska översättare Johan Sandberg McGuinne: Uiesh / Någonstans
I diktsamlingen Uiesh / Någonstans försöker Joséphine Bacon mot slutet av sitt liv återvända från staden till tundrans ord, till naturen och den nomadiska flyttleden. Den kanadensiska poeten och översättaren skriver sina dikter på innu-aimun och översätter sig själv till franska, böckerna publiceras sedan tvåspråkigt. Den svenska utgåvan av Uiesh/Någonstans är på innu-aimun och svenska, till svenska översatt av Johan Sandberg McGuinne.
Arrangör: Rámus förlag

16.25–17.00 Litteraturens framtid efter valet – vad säger politikerna och vad kräver vi av dem?
Våren 2026 skickade Författaren ut en valenkät som besvarades av kulturpolitiska talespersoner från samtliga riksdagspartier. Vad lyfte partierna då fram som de viktigaste litteraturpolitiska frågorna? Vad ansågs om litteraturstödet, ljudboksmarknadens utveckling och upphovsrätt i relation till AI? Vad kan vi förvänta oss framöver nu när valresultatet är presenterat och vilka beslut behövs framåt för ett starkt litteraturliv? Slutligen presenteras Författarförbundets kravlista till nästa kulturminister. Anja Gatu, ordförande Sveriges Författarförbund; Maria G Francke, kulturchef Sydsvenskan. Moderator: Vesna Prekopic, första vice ordförande Sveriges Författarförbund.

Litteraturscenen (A03:40) fredag 25/9

09.30–09.55 Vita fläckar på den barnlitterära kartan
Vår litteratur berikas av översättningar från olika språk och olika kulturer. Men varför översätts så få barn- och ungdomsböcker från andra språk än danska, norska och engelska? Vad påverkar den svenska utgivningen och vad kan göras för att bredda den? Arina Stoenescu, översättare från rumänska och som driver mikroförlaget Pionier press; Erik Titusson, förlagschef på Lilla Piratförlaget. Moderator: Cilla Dalén, författare, bibliotekarie och styrelseledamot IBBY Sverige.
Arrangör: IBBY

10.00–10.35 AI och språket
Genom AI-användning smyger sig engelsk meningsbyggnad in, modeord reproduceras i oändlighet och stilnivåer jämnas ut. Samtidigt presenterar regeringen nästa steg i Sveriges nationella AI-strategi där satsningen på en svensk språkmodell lyfts fram som en nationell angelägenhet. Vad kan satsningen innebära för det svenska språket? Är AI ett hot mot språket eller en utveckling av det och vad händer med litteraturen när AI formar hur vi skriver – och tänker? Ett samtal om språkets framtid, kreativitetens villkor och risken för ett alltmer likriktat uttryck. Daniel Gustafsson, översättare och styrelseledamot Sveriges Författarförbund; Lena Lind Palicki, chef Språkrådet; Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk. Moderator: Anja Gatu, ordförande Sveriges Författarförbund.

10.40–10.50 Dawit Isaak fängslad i 25 år
Ledamöter från Sveriges Författarförbunds styrelse läser texter av den svensk-eritreanske författaren Dawit Isaak, som nu suttit fängslad i 25 år.

10.55–11.25 Folkbildningens roll för den nya litteraturen
Under flera decennier har folkhögskolans skrivarlinjer utgjort en grogrund för den nya litteraturen, och nya författarskap, i Sverige. Modellen med eget skrivande, textsamtal och handledning i ett tryggt och inspirerande sammanhang har skapat bra förutsättningar för spirande författare och goda läsare. Men vad händer när de pedagogiska och praktiska villkoren för folkbildningen förändras och medlen minskar? Vilken roll spelar skrivarlinjen på folkhögskolan för den nya litteraturen i Sverige? Lizette Romero Niknami, författare och lärare på Biskops-Arnös författarskola; Niklas Åkesson, författare och lärare på Skurups folkhögskola. Moderator: Therése Granwald, författare, folkhögskollärare och ordförande i Skönlitterära sektionens styrelse.
Arrangör: Skönlitterära sektionen, Sveriges Författarförbund

11.30–12.00 “Gör något för Norrland. Något speciellt.” Mötesplatsernas betydelse för norrländsk litteratur.
Det årliga sommarmötet som arrangeras av FC Norr, tillika Norrländska litteratursällskapet, har anor tillbaka till mitten av 1950-talet. Träffarna, som med tiden utvecklades till skrivarkurser, har varit förknippade med norrlandsskildrare som Sara Lidman, Helmer Grundström och Sune Jonsson. Sedan tiotalet år arrangeras sommarmötet under ett veckoslut någonstans i Norrland – och samlar framtida debutanter, etablerade författare och nyfikna. Vad har mötesplatsen för betydelse för den norrländska litteraturen? Författarna Daniel Åberg och Elin Grelsson i samtal med Maria Broberg, ordförande Författarcentrum Norr.
Arrangör: Författarcentrum Norr

12.05–12.30 Fackboksfestivalen Minerva: Folkbildning
Hur ser Sveriges folkbildningshistoria ut? Vilka element bidrog till denna berättelse? ABF:s Lena Wolmner leder ett samtal med författaren och journalisten Jonas Fröberg, som förra året kom ut med Huset mitt i byn, om Konsum, kooperationen och i förlängningen folkrörelserna och folkbildningen, och serieboksförfattaren Tommy Sundvall, aktuell med Mina drömmars mack om liknande teman, det vill säga kooperationen och folkbildningens roll i folkhemmet.
Arrangör: Fackboksfestivalen Minerva

12.35–13.00 Får jag berätta om fakta?
Ordet berättelse för ofta tankarna till fiktionen. Men en berättelse kan också vara ett pedagogiskt och engagerande sätt att förmedla information till andra. Berättelsen är lika central i sakprosa som i fiktion. Därmed är den en självklar form i såväl reportage och biografier som i läromedel och kurslitteratur. Men vad är egentligen en berättelse och hur fungerar den? Och på vilket sätt skiljer sig faktaberättande från fiktionsberättande? Anna Jungstrand, professor i sakprosa; Per Kornhall, ordförande Läromedelsförfattarna; Ingela Korsell, lärare och författare; David Thurfjell, författare.
Arrangör: Läromedelsförfattarna

13.05–13.25 Nina Hemmingsson: För ni älskar mig väldigt mycket
En samling dikter om viljan att förstå – och rädslan för att faktiskt göra det. I tvekan och friktionen uppstår det levande. Det är sprickorna som är själva ljusinsläppet. En bok för den som inte söker svar, utan något som känns. Nina Hemmingsson har sedan debuten Jag är din flickvän nu etablerat sig som en av Sveriges främsta serietecknare och bildkonstnärer. Moderator: Thomas Olsson, förläggare.

13.30–14.00 Lovförfattaren – författarbesök som demokratiprojekt
Författarcentrum Västs projekt Lovförfattaren ger barn och unga i utsatta områden möjlighet att möta en författare under skolloven. Hur kan vi arbeta för att fler ska få tillgång till det skrivna ordet och rätt att uttrycka sig? Om hur författarbesök kan bidra till ökad demokrati och stärkt språklig förmåga hos barn och unga. Homeira Tari, författare och ungdomsledare Västra Hisingen, och Tobias Gard, författare. Moderator: Hanna Jedvik, ordförande Författarcentrum Väst.
Arrangör: Författarcentrum Väst

14.05–14.35 Antika fynd på sophögen i Oxyrhynchos
I den egyptiska staden Oxyrhynchos grävde vid 1800-talets slut två brittiska forskare ut en sophög som innehöll en stor mängd kasserade papyrusar, närmare bestämt en halv miljon (!) fragment, i första hand på grekiska. De äldsta visade sig vara från 200-talet f.v.t., de yngsta från 600-talet e.v.t. Denna skatt rymmer vitt skilda dokument, från religiösa texter, poesi och dramatik till personliga brev och administrativa handlingar. 2025 publicerade Ellerströms förlag ett brett urval återfunna texter. I detta samtal presenterar och diskuterar Lars-Håkan Svensson, en av bokens översättare, några av fragmenten med Jens Ahlberg, översättare.
Arrangör: Översättarsektionen, Sveriges Författarförbund

15.15–15.45 Hur mår barnbokskritiken idag?
De senaste åren har medierna kontinuerligt rapporterat om barns minskade läsning. Samtidigt krymper utrymmet för barnbokskritiken i dagspressen, och när Augustpriset senast delades ut rapporterade väldigt få medier i vanlig ordning om just barnbokskategorin. Varför har det blivit så? Vems ansvar är egentligen den moderna barnbokskritiken och var ska barnboken få synas? Mårten Sandén, barn- och ungdomsboksförfattare; Alexandra Sundqvist, poet, författare, journalist och kritiker. Moderator: Grethe Rottböll, barnboksförfattare.
Arrangör: barn-och ungdomslitterära sektionen Bult, Sveriges Författarförbund

15.50–16.10 Artur Szulc: Hitlers jurist – Berättelsen om Hans Frank
Hans Frank var juristen som utåt framstod som en bildad kulturmänniska, en familjefar som älskade klassisk musik, men som samtidigt blev en av arkitekterna bakom nazismens rättsapparat, som bar ansvar för massförföljelser och systematiskt våld i Polen och som vid Nürnbergrättegången 1946 dömdes till döden. Boken, den första på svenska om Hans Frank, är en skarp varning om hur karriärism, inställsamhet och maktbegär kan möjliggöra ofattbara brott. Moderator: Hugo Nordland, förläggare.

16.15–16.40 De livsfarliga biblioteken
De livsfarliga biblioteken och bibliotekarierna som våra plötsliga riddare i yttrandefrihetens namn. Vi ser en utveckling där bibliotek läggs ner, bibliotekarier hotas och författarbesök avbokas. Varför är just biblioteken i skottlinjen? Vad är det som skrämmer så med litteraturen? Hur stärker vi bibliotekarierna och befäster bibliotekens plats som demokratiska rum? Anna Troberg, ordförande DIK; Cecilia Näslund, folkbibliotekarie. Moderator: Selene Hellström, författare och styrelseledamot Sveriges Författarförbund.

16.45–17.05 Prisutdelning: Kulla-Gullapriset!
Författaren Sara Bergmark Elfgren tar emot årets Kulla-Gullapris för sitt ”kraftfulla och trollbindande berättande som pendlar mellan det minimalistiskt återhållna och det dramatiskt expansiva. I hennes författarskap förenas psykologisk lyhördhet och blick på samhället med känsla för stämning och tid”. Prissumman är på 113 000 kronor och delas ut av Martha Sandwall-Bergströms Författarfond. Förutom pristagaren medverkar litteraturforskaren Malin Nauwerck.
Arrangör: Kulla-Gullapriset

Litteraturscenen (A03:40) lördag 26/9

09.30–09.50 Sven Olov Karlsson: Travers
Alltsedan debuten har Sven Olov Karlsson uttolkat Västmanland. Där ligger hans uppväxtort Norberg, skådeplats för det litterära reportaget Travers. Ett tjugotal röster resonerar om tillvaron, både nu och då. Om kärlekar, kriser, liv och död. Det är rockstjärnornas roadie, en bärare från Kilimanjaro, en allvetande gammal mekaniker, en statslös flykting och raggaren som är begravningsentreprenör. Och den första kvinnan som körde järnbrukets travers. Moderator: Helena Ljungström, förläggare.

9.55–10.20 Klassiker i ny tappning – modernisering eller förvanskning?
Vad händer när klassiker anpassas för en ny tid? Vissa ser det som en väg in i älskade berättelser och världar för en ny publik, medan andra menar att ett kulturarvs uttryck förändras och att det sker på bekostnad av satsningar på nya författarskap. Var går gränsen mellan förnyelse och bevarande och hur balanseras utrymmet för klassiker och nya berättelser? Ulrika Caperius, förläggare; Jöns Mellgren, författare, illustratör och kritiker; Kristina Sigunsdotter, författare. Moderator: Vesna Prekopic, första vice ordförande Sveriges Författarförbund.

10.25–10.50 David Lagercrantz: Ur djupen ropar jag
Professor Hans Rekke söker en syster han inte visste fanns – och hittar sin pappas efterlämnade dagbok. Sin far minns han som hård och kall, men i dagboken träder en man i svår kris fram, en person slagen till golvet av en djup skuld. Har pappan begått ett brott, ett mord till och med? En kriminalroman om familjehemligheter, konspirationer och kärlekens svarta kraft. Moderator: Eva Gedin, förläggare.

11.00–11.30 Levde de lyckliga i alla sina dagar?
Vad kan litteraturen säga oss om kriget? På vilket sätt kan litteraturen ge barn och unga verktyg att förstå sig själva och sin omgivning? Och vilka skillnader finns mellan palestinska och svenska barnböcker? De palestinska författarna Ibtisam Barakat och Anastasia Qarawani i samtal med översättaren Malin Färdig. Moderator: Erik Lindman Mata, författare.
Arrangörer: Sveriges Författarförbund, Tamerinstitutet, Ställbergs gruva

11.35–12.00 Per Magnus Johansson: Om skrivande
Skrivandet sker i ensamhet men sträcker sig mot läsaren, upprättar en värld som på samma gång är enskild och allas. Den som skriver drar sig undan det vardagliga livet men skrivandet står som få andra mänskliga verksamheter i dess tjänst. I dialog med litteraturens stora namn utforskar psykoanalytikern Per Magnus Johansson gränsen mellan att läsa och tänka, att tala och tystna, att leva och skriva. Moderator: Johannes Rex, förläggare.

12.05–12.30 Litteratur utan ord
Illustratören Ida Björs utforskar ”den ordlösa bilderboken”. Textlösa, bildburna böcker kan vara svåra att läsa, men öppna upp för spännande samtal mellan barn och vuxna. I det här samtalet delar Ida Björs med sig av sin kreativa process i ett samtal med grafiska formgivaren och illustratören Sara Rapp Acedo. Ida Björs är mottagare av stipendiet Löken! 2026 som delas ut av stiftelsen Mary och Lennart Elworths minnesfond.
Arrangör: Svenska Tecknare

12.35–12.55 Agnes Lidbeck: Fotografens skugga
Filip står vid en sjukhussäng. I sängen ligger hans dotter Eddie, hon som inte vill ha kontakt längre och vars mamma han svikit. I sjukrummets tystnad ställs frågor på sin spets: var kommer den stora ensamheten ifrån och vad finns det för möjliga vägar till närhet? Fotografens skugga är en storslagen och skimrande roman om att trotsa regler och konventioner, om valen som avgör ett liv och det höga priset för frihet. Moderator: Karin Linge-Nordh, förläggare.

13.00–13.25 Länge leve poesin!
Kan poesi återupptäckas eller nå nya läsare genom nya format? Är det litterära fältet öppet för att satsa på poesi i nya former och sammanhang? Och hur påverkar digitala plattformar, tekniker och uttryck poesins framförande och publik? Två poeter samtalar om möjligheter och motstånd samt ger exempel på hur poesi kan framföras och gestaltas bortom de traditionella metoderna. Nike Markelius, poet och musiker, aktuell med Lyckligt slut; Elis Monteverde Burrau, poet. Moderator: Selene Hellström, författare och styrelseledamot Sveriges Författarförbund.

13.30–13.55 Fackboksförläggarnas tro och verklighet
Den så kallade sakprosakrisen har varit en hård ekonomisk realitet i flera år nu och en del litteraturforskare menar att kvaliteten på svensk fackboksmarknad är ohållbart hög. Många förlag ger helt enkelt ut böcker som är bättre och mer välgjorda än de på sikt har råd med. Stämmer det att marknaden går på konstgjord andning och att ett kvalitetsras kommer? När i så fall? Hur ser just fackbokens samband mellan kostnad och kvalitet ut? Vilka resurser kommer att finnas för framtidens litterära sakprosa och vem kommer ha tid och resurser att skriva den? Uteslutande fast anställda journalister som buntar ihop redan publicerade reportageserier och ålderstigna forskare med professorspension i ryggen? Hur påverkar det i så fall sakprosans roll i demokrati och offentlighet? Ett samtal mellan förläggarna Kerstin Almegård, Pelle Andersson, Richard Herold och Johannes Rex. Moderator: Magnus Linton, författare och redaktör Institutet för framtidsstudier.
Arrangörer: Sakli(g)t, Magasinet Respons, Litteraturpodden Bokrevyn

14.00–14.25 Litteraturens katapulter!
Katapultpriset är Sveriges äldsta debutantpris och är ett unikt pris från författare – till författare. Skönlitterära sektionen läser alla debutanter och väljer varje år ut fem med särskilt utmärkande litterära kvalitéer. Det är ett viktigt arbete för att stärka och lyfta den unga och nya litteraturen. I år firar vi 35-årsjubileum! Hur var det att debutera på 90-talet? Hur såg litteraturvärlden ut då? Vad hände sen? Och hur är det att vara ung författare idag? Katapultprisets allra första debutant, Rolf Almström, som 1991 fick priset för novellsamlingen Sånt man säger,  möter Ellika Lagerlöf som nyligen tilldelades Katapultpriset på för novellsamlingen Den sista kastraten. Moderator: Anna Hallberg, författare.
Arrangör: Sveriges Författarförbunds skönlitterära sektion

14.30–14.55 Kulturjournalistikens och kritikens betydelse
Den nystartade nationella föreningen Svenskt kulturskribent och -kritikerlag (Skok) presenterar sig själva och sitt syfte och möter några av samtidsdebattens röster om kulturjournalistikens och kritikens roll och villkoren för dem som på frilansbasis levererar den. Vad får den kosta? Vad händer om den marginaliseras alltmer? Och vems ansvar är det att vi har en bärkraftig och självständig kulturbevakning? Ingrid Elam, litteraturvetare, kulturjournalist och författare; Per Klingberg, litteraturvetare, litteraturkritiker och ordförande för Skok; Rasmus Landström, litteraturredaktör och författare; Sara Meidell, kulturredaktör och författare.
Arrangör: Svenskt kulturskribent och -kritikerlag (Skok)

15.00–15.30 Det var en gång och blir så mycket mer
I de prisbelönta och hyllade europeiska författarna Layla Martínez roman Carcoma och Johanna Schaibles bilderbok God morgon/God natt spelar historia och tid centrala roller. Hur rör sig deras berättelser mellan dåtid, nutid och framtid och hur fungerar tiden som drivkraft och meningsskapare i deras skrivande? Ett samtal om resor, berättande och tidsdimensioner i litteraturen. Författarna Layla Martínez och Johanna Schaible. Moderator: Erik Titusson, förläggare och förlagschef Lilla Piratförlaget.
Arrangörer: Spanska ambassaden, Schweiziska ambassaden, Lilla Piratförlaget

15.35–16.00 Det egna livet – skrivandets mest sårbara material
Var går gränsen mellan det privata och det allmängiltiga? Och hur hittar man ett språk för det som först tycks omöjligt att uttrycka? I Selene Hellströms nya roman Vi dundrade söker berättaren sin barndomsvän bland Portlands hemlösa. Diktjaget i Ylva Gripfelts aktuella diktsamling Man gråter har gjort slut med sin flickvän, något hon ältar och sörjer på Malmös gator. Ett samtal om det autofiktiva skrivandet och den motsägelsefulla, ibland omöjliga processen mot försoning. Selene Hellström, författare, skrivlärare och redaktör; Ylva Gripfelt, poet, essäist och skrivlärare.

16.05–16.25 Vem äger berättelsen?
I en tid av kulturkrig, algoritmer och desinformation blir kampen om berättelsen också en kamp om verkligheten. Vilken roll kan litteraturen spela när gränsen mellan fakta, åsikt och propaganda blir alltmer flytande? Ett samtal om litteraturens roll, yttrandefrihet och berättandets betydelse i ett alltmer polariserat samhälle. Kurdo Baksi, författare, journalist och samhällsdebattör; Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi och författare. Moderator: Selene Hellström, författare och styrelseledamot Sveriges Författarförbund.

Litteraturscenen (A03:40) söndag 27/9

10.00–10.25 Kurdo Baksi: Varje dag ovan jord är en bra dag
Varför dödar unga människor varandra i Sverige? Om våldets konsekvenser, polariseringen och en möjlig väg framåt. Moderator: Martin Kaunitz, förläggare

10.30–10.55 Kanadensiske författaren Érik Chacour och hans svenska översättare Emma Majberger: Det jag vet om dig
En debutroman om förbjuden homosexuell förälskelse i Kairo, om frånvaro och försoning. En skildring av åtrå och exil, av en familj i förfall och ett samhälle i förändring, av ett sökande efter sitt sanna jag och sina rötter. Moderator: Per Bergström, förläggare.

11.00–11.25 Poesi i klassrummet
När poesin får ta plats på riktigt kan den bli en dörröppnare till elevers kreativa läs- och skrivförmåga, samtidigt som den bidrar till djupare kunskaper i viktiga frågor. Genom konceptet Sustainable Poetry får elever utforska FN:s globala mål genom poesi. Sten Ivarsson, bibliotekarie, och Ingrid Remvall, författare, samtalar om poesins möjligheter att väcka läslust, engagemang och lärande i klassrummet. Moderator: Alle Eriksson, förläggare.
Arrangör: Nypon och Vilja förlag

11.30–11.50 Johannes Anyuru: Upplyst sten
Under Israels bombningar och invasion av Gaza publicerar Johannes Anyuru sex uppmärksammade essäer: om språket och dess död, om palestinsk poesi, om vad som enligt många bedömare är ett folkmord. Upplyst sten utgår ifrån essäerna och fortsätter att brottas med deras frågor. Vad innebär det att vara en författare när språket dör? Vad innebär det att vara en människa i en tid då brott mot mänskligheten upprepas och fortsätter inför allas ögon? Moderator: Jenny Tunedal, förläggare.

12.30–12.55 Amanda Romare: Judas
Uppföljaren till Halva Malmö består av killar som dumpat mig – succéromanen som blev en av 2021 års mest omtalade titlar och en Netflixserie som har nått en miljonpublik. Judas är en underhållande relationsroman som flyter strax över bråddjupet. I dagboksform dokumenteras kampen för att bevara både kärleken och förståndet på andra sidan singelskapet.

Söndagens program avslutas med en högläsningsstafett – mer info kommer.