I dag presenterade Grethe Rottböll, ordförande i Sveriges Författarförbund och Peter Aronsson, rektor vid Linnéuniversitet planerna på en ny professur i gestaltande sakprosa, det vill säga reportage, historia, biografier, debattböcker, populärvetenskap, reseskildringar och andra verk som bygger på korrekt återgivande av fakta oavsett hur de är utformade.

Denna typ av litteratur spelar en avgörande roll för det offentliga samtalet, inte minst i en tid av alternativa fakta och avsiktlig desinformation. Ändå finns det till skillnad från i andra nordiska länder ingen forskning med inriktning om sakprosa i Sverige.

Professuren planeras vara förlagd till Fakulteten för konst och humaniora vid Linnéuniversitetet. För att förverkliga projektet krävs dock en extern medfinansiär. Vi välkomnar intressenter som vill delta i att göra professuren till verklighet.

I samband med presentation hölls ett panelsamtal om sakprosans betydelse med Ingrid Carlberg, Maciej Zaremba och Ingvar Carlsson modererat av Henrik Berggren.

Presentation och panelsamtal kommer finnas tillgänglig på Författarförbundets Facebooksida. Den kommer också att läggas ut på Linnéuniversitets hemsida.

För vidare information kontakta Henrik Berggren eller Ylva Dandanell.

 

Grethe Rottbölls inledningsanförande

”Det här är en dag vi har längtat efter och det är väldigt roligt att vi kommit så här långt. Så varmt välkomna!

Lite kort om upprinnelsen och varför en sakprosaprofessur är så viktig.
Vi har fyra sektioner varav sakprosasektionen som bär namnet Minerva är en. I tio års tid har sektionen arbetat för att denna professur ska bli verklighet.
Det rör sig om gestaltande sakprosa, det vill säga biografier, historia, reportage, essäer, debattböcker, det vill säga verk som har en avsändare med en egen röst och en ambition att nå ut till en bred publik. Det rör sig alltså inte om kokböcker, trädgårdsböcker, självhjälpsböcker och guideböcker.

Arbetsnamnet har varit ”Sanning och stil” och det säger en hel del. Det är oerhört viktigt att fackboken håller hög nivå. Den ska vara sakligt underbyggd, komplex, nyanserad, välskriven, men också njutbar att läsa. Den ska ha ett litterärt värde precis som skönlitteraturen. Men detta att hantera fakta på ett fängslande sätt kan ibland ställa till det. Man får inte fantisera hur som helst. Det är en balansgång och bara att problematisera och undersöka den är en utmaning för området. Att införa en disciplin, det vill säga en hemvist för denna typ av frågor, ger både författarna, läsarna, kritiker, politiker, ja hela samhället en större garant för att konspirationsteorier och alternativa fakta får det svårt.

Och att Författarförbundet ägnar tid och kraft åt detta stämmer väl överens med förbundets uppdrag som ju är att värna litteraturen, författaren som yrkesperson och yttrandefriheten. Allt detta understryks när det kommer till sakprosan och det är såklart angeläget för oss att det bedrivs kvalificerad forskning. Det finns professurer i skönlitteratur och barnlitteratur, självklart måste det också finnas en i sakprosa.

Under dessa tio år har sektionen rest, hållit seminarier och hämtat inspiration särskilt från Norge som gått före och där det finns en utvecklad debatt och forskning och där man har flera professurer. Förbundet har letat vägar; Vem vill ta på sig ansvaret för att detta ska bli verklighet? Utbildningsdepartementet, kulturdepartementet?

Det har också blivit allt viktigare att få professuren i hamn i takt med att bildningsnivån sjunker och att alternativa fakta får större fäste och spridning. För inte så länge sedan ville ett antal forskare att man skulle inrätta en instans som har till uppgift att granska populärvetenskaplig facklitteratur och avråda från viss utgivning. Vi anser inte att det är någon lösning, det skulle få konsekvenser för yttrandefriheten. Vem bestämmer vad som är sant?
Däremot är det nödvändigt att det finns en hemvist, en avstämningsplats där det bedrivs undervisning och forskning, helt enkelt en ryggrad utifrån vilken man tar ansvar för ett samhällsklimat som framhåller vikten av kunskap och eftertanke och som motverkar förenkling, ett klimat där denna kunskap sipprar in i det allmänna medvetandet och bidrar till att var och en sätter en ära i att ifrågasätta, söka kunskap och undersöka sanningshalten i det som påstås.

Nu är stunden inne, nu är det dags att överlämna en stor del av ansvaret till Linnéuniversitetet också rent bokstavligt, varsågod Peter Aronsson.”

Peter Aronsson, Linnéuniversitetet | Panelsamtal om sakprosans betydelse med Ingrid Carlberg, Maciej Zaremba och Ingvar Carlsson modererat av Henrik Berggren

Sveriges Radio P1 uppmärksammade nyheten i Kulturnytt.
Encell, Jönköpings Universitets månadsbrev, om satsningen mot en professur i sakprosa.