Debattartikel publicerad i Svenska Dagbladet Kultur 2020-05-28
Vi är stolta över våra författare. August Strindberg, Selma Lagerlöf och Astrid Lindgren har skapat berättelser, ord och uttryck som vi bär med oss i vårt språk. Men vi tar också till oss influenser från världens alla författare – Shakespeare, Toni Morrison, H C Andersen. Vi inspireras av och läser, hyllar och debatterar Suad Ali, Martin Widmark, Jan Guillou och Camilla Läckberg. Vi sörjer Maj Sjöwall, P O Enquist och Kristina Lugn. Vi ger bort dem i present, samtalar om dem och bildar bokcirklar kring dem.
De gör oss upprörda, glada och berörda, skakar om oss och förändrar oss.
Varför är just läsandet så speciellt? Kanske för att vi i lugn och ro får möta andra människor på djupet. Möten som startar samtal inom oss och som hjälper oss att förstå både omvärlden och oss själva bättre.
Att ha tillgång till orden och språket är själva fundamentet för vår förmåga att tänka och reflektera över det vi känner och upplever, vår existens. Det påverkar hur vi handlar i våra liv och förhåller oss till varandra varje dag. Läsning kan motverka polarisering och göra oss mer toleranta mot oliktänkande, och hjälpa oss att inse att saker och ting inte är antingen eller, utan oftast både och. Bildning, litteratur och läsning är centralt i vårt demokratiska samhälle.
Därför är det djupt oroande att ta del av alla rapporter (OECD, Nordicom, PISA) om hur läsningen minskar, särskilt bland unga. På grund av sociokulturella skillnader har inte alla samma förutsättningar att upptäcka litteraturens magiska värld. Vi vet att flickor har en bättre läsförståelse än pojkar och att skillnaden följer med när de växer upp. Kvinnor läser mer än dubbelt så mycket som män, även om en doktorandstudie som publicerades i våras pekar på att män verkar läsa mer i de digitala formaten när de väl blivit prenumeranter. Unga uppger att de läser allt mindre på fritiden. Skolan är avgörande för litteraturens plats i barns och ungas liv. Kraftfulla insatser görs inom området, men långt ifrån alla får ta del av dessa.
En annan viktig läsfrämjande plats är bokhandeln. Den är en betydande kanal för försäljning av böcker, fyra av tio böcker säljs via bokhandeln, men har också en unik roll som mötesplats för författare och läsare och har varit ett nav för kultur och bildning. I dag befinner sig Sveriges bokhandlare i en svår situation. Digitaliseringen har varit en stor utmaning som lett till många nedläggningar. Knappt 300 boklådor finns kvar och 135 kommuner saknar bokhandel.
Vi är övertygade om att vi tillsammans kan stärka litteraturens roll, läsningens betydelse och bokens plats i samhället. Forskning visar att barn läser om böcker finns och samtal om böcker pågår i deras närhet. Barn gör som vi gör.
Vi vuxna behöver vara läsande förebilder. Vi behöver visa att vi läser. Därför uppmanar vi nu dig som vuxen att verka som läsande förebild. Lägg dig i soffan med tidningen, sätt dig i fåtöljen med en bok, läs vid läggdags, på tåget, på utflykten, sätt dig i solen på en bänk och läs. Gå in i en bokhandel, fingra på böckerna, känn hur de känns, titta på bilderna, köp en bok till dig själv eller en att ge bort, låna på bibliotek, byt med vänner, glöm en utläst bok på busshållplatsen. Inspirera till läsning! Uppmuntra alla barn och unga runt omkring dig att ta del av det fantastiska kulturarv och den rika litteraturskatt vi alla har rätt till.
Det är nu över tio veckor sedan coronaviruset fick fäste även i Sverige. Få förstod då hur mycket det skulle påverka både våra egna liv och samhället i stort. En effekt är att många av oss plötsligt har mer tid. Tid att läsa. Litteraturen och läsningen kan skapa de möten vi inte kan uppleva i vardagen, rusta unga människor för framtiden, vara den verklighetsflykt vi behöver i stunden och ta oss med på resor vi inte ens kunnat drömma om.
Det är bara att sätta igång. Sveriges barn och unga behöver läsande förebilder!
Grethe Rottböll, Sveriges Författarförbund
Frida Edman, Bokmässan i Göteborg
Maria Hamrefors, Svenska Bokhandlareföreningen