Från vänster: Jonas Fröberg, Dag Thelander, Efva Lilja, Elin Persson, Vanja Hamidi Isakson, Fatima Bremmer, Raafat Hekmat, America Vera Zavala, Gunnar Nilsson, Ester Chiedza Roxberg, Stefan Thunberg, Mia Öström och Maria Karlsson. Saknas på bilden: Malin Biller, Isabel Cruz Liljegren och Andreas Norman. Foto: Sara Appelgren.
Henning Mankell-stipendierna är nu utdelade
Under en ceremoni i Författarnas och översättarnas hus den 3 november delades Henning Mankell-stipendiet ut till medlemmar i Sveriges Författarförbund och Sveriges Dramatikerförbund. Tretton av de sexton stipendiaterna var på plats för att ta emot sina stipendier och berätta om sina projekt. På plats var också Författarförbundets ordförande Anja Gatu, Dramnatikerförbundets ordförande Alex Haridi samt Stiftelsen Överbergs ordförande Louise Hedberg.
Se bilder från kvällen i bildspelet nedan. Bilderna är tagna av Sara Appelgren.
Stipendiater från Sveriges Dramatikerförbund
Isabel Cruz Liljegren, Vanja Hamidi Isacson, Maria Karlsson, Gunnar Nilsson, Andreas Norman, Dag Thelander, Stefan Thunberg och America Vera Zavala.
Stipendiater från Sveriges Författarförbund
Raafat Hekmat, Malin Biller, Fatima Bremmer, Ester Chiedza Roxberg, Jonas Fröberg, Efva Lilja, Elin Persson och Mia Öström.
Om stipendiaternas arbeten
Henning Mankell (1948–2015) är en av Sveriges mest kända författare och dramatiker, vars verk har översatts till fler än 40 språk. Hans författarskap präglades av ett starkt engagemang för sociala och politiska frågor, både i Sverige och internationellt. I enlighet med Stiftelsen Överbergs stadgar skulle stipendierna tilldelas författare och dramatiker som verkar i Henning Mankells anda.
Malin Biller: Gränslots, serieroman
Serieromanen ”Gränslots”, en bok baserad på min egen familjs öde under andra världskriget i Norge. Målet är att skapa en bok som kan kasta nytt ljus över livet i gränsområdet mellan Norge och Sverige under denna tid och skildra relationen länderna emellan.
Fatima Bremmer: Socialaristokraten – en biografi om Olof Palmes mamma
Olof Palme och H Mankell hade flera uppenbara beröringspunkter. Palmes värdegrund och engagemang kan spåras till mamman Elisabeth von Knieriem som var en eldsjäl inom socialt arbete i hela Europa. Hon flydde Baltikum 1915 då hon var en politiskt orienterad läkarstudent efterlyst för landsförräderi.
Ester Chiedza Roxberg: Befrielsekrigets kvinnor
Projektet knyter an till Henning Mankells författarskap genom fokus på södra Afrika livsberättelser som sällan får ta plats. Med utgångspunkt i Zimbabwe förenar projektet historia och skönlitteratur och utforskar hur stora samhällsförändringar påverkar enskilda människors liv.
Isabel Cruz Liljegren: Rent blod (Sangre limpia)
Mankell visade hur kriminalberättelsen kan gestalta samhällets sprickor. I samma anda använder Rent blod spänningsgenren för att ge röst åt människor som sällan får höras och undersöka makt, klass och mänsklig värdighet. Brottets lösning kommer inte vara ett konkret svar utan mer en fråga ställd till oss alla, till samhället.
Jonas Fröberg: SJ – landet som tappade riktningen
Mankells anda följer projektet människorna som byggde och bar järnvägen, men försvann ur berättelsen. Genom byn Nyåker granskar jag makt, ansvar och ojämlika livsvillkor när ett sammanhållet samhällsbygge blev en splittrad marknad – och sätter Sveriges vägval i ett internationellt sammanhang.
Vanja Hamidi Isakson: Det finns inga ord
Projektet har ett tydligt socialt och politiskt fokus genom att ge plats och röst åt unga människors upplevelser, erfarenheter och känslor kring gängrelaterade skjutningar på offentliga platser; ett samhällsproblem som berör unga (14-18 år) extra starkt. Verkets flerspråkighet skildrar dagens samhälle.
Raafat Hekmat: Dolda berättelser i sånger
Projektet knyter an till Henning Mankells anda genom sitt sociala och politiska engagemang och sitt fokus på hur historiskt våld påverkar enskilda liv. Romanen undersöker exil, minne, skuld och människans sökande efter rättvisa och värdighet.
Maria Karlsson: En god kvinna
Projektet knyter an till Mankells samhällsengagemang, humanistiska blick och band till Afrika. I en oväntad vänskap mellan en kvinna i Söderhamn och en flicka från Somalia möts två världar. En publik berättelse om utsatthet, solidaritet, kulturens kraft och människans möjlighet till förändring.
Efva Lilja: En skrynklig kvinnas röst
För att bättre förstå vår egen tid och kultur, skriver jag om en äldre kvinnas liv med fokus på inre tankar, relationer och erotiska erfarenheter i en berättelse som utspelar sig i Marrakesh och någonstans på den svenska landsbygden. Projektet vill i Henning Mankells anda verka för nyfikenhet, engagemang och deltagande.
Gunnar Nilsson: Nord Nord Väst
Filmen Nord Nord Väst behandlar individens koppling till de stora världsfrågorna genom ämnen som flykt och rotlöshet. Två familjers skilda öden knyts samman när den stora världen stiger ner i den lilla, så som i många av Henning Mankells berättelser.
Andreas Norman: Samhällskroppen
Mitt pjäsprojekt utforskar människans ömsesidiga beroende och behov av varandra, genom att ge röst åt sjuka och sårbara. Pjäsen utforskar hur sårbarhet och vårdberoende väcker sociala, politiska och existentiella frågor. Jag ser den själv som ett försvar för empatisk solidaritet och en humanistisk människosyn.
Elin Persson: Den svenska gatan
Projektet knyter an till Mankells sätt att förena det kreativa uttrycket med ett samhällsengagemang, och att söka sig bortom det svenska perspektivet. Genom att följa afghaner som hamnat utanför det svenska samhället vill jag synliggöra migrationens mänskliga och politiska efterverkningar.
Dag Thelander: Ödemarkens Allehanda
Ödemarkens Allehanda är historien om en nedläggningshotad landsortstidnings kamp för överlevnad, från 2006 till idag. Ett episkt stycke om ett samhälle i snabb förändring och om relationen mellan land och stad och mellan individ och offentlighet.
Stefan Thunberg: Brev från pappa – en pjäs
Hos Mankell kommer det förflutna ofta ikapp oss. Vi jagas av våra handlingar och synder. Min far skrev tre brev till mig från fängelset efter att ha försökt slå ihjäl min mor. Hon dolde dem. 40 år senare får jag dem och tvingas möta familjens kriminella arv – och det kaos som format mig.
America Vera Zavala: En fatwa i Kigali
Henning Mankell var ledare för teatro Avenida i Maputo, jag vill sätta upp en teaterpjäs i Kigali. Om den fatwa som utfärdas när folkmordet startar. En sällsam likhet är att en av de händelser som radikaliserar Mankell är Gruvstrejken i Malmfälten 1969. Att jag arbetar med teater är för att jag blivit förälskad i historien om gruvstrejken 1969.
Mia Öström: Hur är det att vara barn i fängelse?
Hur är det att vara barn i fängelse? Jag vill skriva om en pojke i industrialismens Manchester som stjäl bröd och straffas – en berättelse om ensamhet och utsatthet som är lika aktuell idag när barnfattigdomen ökar och regeringen har sänkt straffbarhetsåldern till 14 år.
Om Henning Mankell-stipendiet
Stipendiet har sin grund i Stiftelsen Överberg, som Henning Mankell grundade efter att han 2009 donerat en fastighet i Överberg, nära Sveg i Härjedalen. Stiftelsen Överberg, förvaltad av Sveriges Dramatikerförbund och Sveriges Författarförbund gemensamt, sålde fastigheten 2023 och de återstående medlen har i enlighet med stiftelsens stadgar använts till stipendier i Mankells anda. Inga fler arbetsstipendier kommer att fördelas från Stiftelsen Överberg. Utdelning av dessa arbetsstipendier sker endast vid detta tillfälle.
