Litteraturscenen lördag 27 september
9.30–9.55 Barnet och boken – vad händer med ungas läsning i den digitala eran?
Barn och ungas läsning är i snabb förändring. Skärmtid, digitaliseringen av skolan och kulturpolitiska lässatsningar påverkar både läsförmåga och litteratursyn. I den nya antologin Barnet och boken analyserar forskare, kritiker och författare barns läsning ur olika perspektiv – från andraspråksläsning och dyslexi till högläsning och digitala resurser. Samtalet tar avstamp i boken och berör villkoren för barnlitteraturen, författarskapets roll i läsfrämjande arbete och den politiska diskussionen kring litteraturens plats i skola och samhälle. Stina Otterberg Engdahl, redaktör; Gunilla Kindstrand, kulturjournalist, och Mats Myrberg, professor i specialpedagogik.
10.00–10.25 Kärlek under attack – om bokförbud i USA och Sverige
Hbtqi-litteratur är under stor press – inte minst i USA där böcker med hbtqi-karaktärer är bland de som förbjuds och utmanas mest. I Sverige ser vi inte samma trend som i USA men debatten, framför allt vad gäller sagostunder med dragqueens, är definitivt här. Hur påverkar det litteraturen? Hur är det att verka som författare när ett tema så tydligt attackeras? Hur kan det påverka skrivande, förmedling och utgivning av böcker med hbtqi-tema? Kerstin Almegård, ordförande Svenska Pen och Sebastian Lönnlöv, författare och litteraturkritiker. Moderator: Makz Bjuggfält, skribent, litteraturvetare och grundare av den queerlitterära plattformen Bögbibblan. Arrangör: Svenska Pen.
10.30–10.50 Helena von Zweigbergk och Cilla Ramnek: Det nya gamla
Författarna är båda 65 och kan konstatera att det är något helt annat att bli gammal idag än vad det var för tidigare generationer. Idag jagar vi ständigt framåt, ger akt på minsta ålderstecken och gör historier om oss själva på sociala medier. Hur ska man förvalta sin historia, och hur tar man vara på fördelarna med den nya åldern? Moderator: Michaéla Marmgren, förläggare.
11.00–11.25 Mike Enochsson: Den svenska radikalhögern
På vilket sätt hotar radikalhögern demokratin? I Enochssons bok diskuteras hur populister, konservativa, libertarianer och etnonationalister kan förenas i sin misstro mot den demokrati vi har idag. Vilka motstrategier finns för att demokratin inte ska nedmonteras? Moderator: Pelle Andersson, förläggare Ordfront.
11.30–12.00 Litteraturstödets betydelse för litteraturens mångfald
Kulturrådet fördelar sedan snart 50 år tillbaka det statliga litteraturstödet. Syftet är att värna om mångfald och kvalitet i utgivningen och att se till att litteraturen kommer ut i hela landet. Ett samtal om varför stödet behövs. Anja Gatu, ordförande Författarförbundet, och Richard Herold, ordförande Förläggareföreningen. Moderator: Björn Kohlström, litteraturkritiker. Arrangör: Kulturrådet.
12.05–12.30 Den besvärliga kultureliten
Kulturskapare refereras allt oftare i dagens debattklimat som en priviligierad grupp som livnär sig på skattepengar och inte kan stå på egna ben. Retoriken hörs från sittande politiker och från debattörer. Till skillnad från hur en idrottselit beskrivs talas det inte om kultureliten på något positivt sätt. Varifrån kommer synen på den ”besvärliga kultureliten”? Vad beror debattklimatet på? Och vilka verkliga strukturer döljs i retoriken om en kulturelit? Hänger nedsättande begrepp om kulturskapare ihop med nuvarande politiska ideologi? Och hur påverkas debatten om kulturskapare finansieringen av kulturen? Josefine Engström, ordförande Svenska Tecknare; Anja Gatu, ordförande Författarförbundet; Sophia Jarl, kommunpolitiker (M); Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi och författare.
12.35–12.55 Kristoffer Leandoer: Det är läsaren som skriver boken
Kristoffer Leandoer är en av Sveriges mest kända skribenter i litteraturhistoriska ämnen. Här utforskar han vad som sker i mötet mellan läsaren och boken. Är boken alltid densamma, eller förändras den med varje ny läsning? Kan två människor överhuvudtaget läsa samma bok? Moderator: Mattias Österlund, journalist.
13.00–13.25 Digitaliseringen – vad gör den med läsförståelsen?
Digitaliseringen har under lång tid setts som en självklar del av den pedagogiska och didaktiska utvecklingen. Det kritiska förhållningssättet har länge och i stort varit frånvarande, men nu höjs allt fler kritiska röster och varnar för konsekvenserna. Hur påverkas barn och ungas kunskapsutveckling generellt och hur påverkas deras läsförmåga och läsförståelse? Anja Gatu, ordförande Författarförbundet; Magnus Haake, docent i kognitionsvetenskap; Tomas Riad, Svenska Akademien. Moderator: Vesna Prekopic, vice ordförande Författarförbundet.
13.30–13.55 Litteraturen som forskning, forskning som litteratur
Om konstnärlig forskning är berikande och angelägen eller tvärtom skapar en introvert och ofri konst har varit ämne för livlig debatt det senaste året. Men vad betyder detta för litteraturens område? Vad händer när litterär frihet och autonomi möter akademiska kunskapsideal – och när detta möte dessutom sker inom ett och samma medium; i en och samma text; inom en och samma författargärning? Går det ens att skilja det kreativa skrivandet från forskningsprocessen och vad resulterar det i för typ av litteratur? Lyra Ekström Lindbäck, författare, kritiker, doktor i filosof; Sven Anders Johansson, kritiker, professor i litteraturvetenskap och Khashayar Lykke Naderehvandi, författare och doktor i konstnärlig gestaltning. Moderator: Anna Jungstrand, litteraturvetare, professor i sakprosa. Arrangör: Humtank.
14.00–14.25 Att läsa klassiker
Varför ska vi läsa klassisk litteratur? Vad är ens en klassiker? Hur står sig verk som Iliaden, Odyséen och Den gudomliga komedin i dag? Vilken är världens bästa klassiker? 2025 fyller Natur & Kulturs klassikerserie Levande litteratur 100 år. Serien har introducerat hundratals verk av alla tider, genrer och kulturer. Ingrid Elam, professor i litterär gestaltning; Kristoffer Leandoer, författare, kritiker och översättare. Moderator: Håkan Möller, litteraturvetare och teolog. Arrangör: Natur & Kultur.
14.30–14.55 Vad är värst – en totalsågning eller att ingen bryr sig alls?
Hur hanterar vi sågningar, recensioner och branschens tystnad? Och hur skiljer sig kritikens makt mellan litteraturen och teatern? En humoristisk och ärlig diskussion om recensioner, kulturdebatter och det eviga dilemmat: Ska man svara på en orättvis sågning eller bara låtsas som ingenting? Magnus Lindman, dramatiker, översättare och dramaturg; Khashayar Lykke Naderehvandi, författare doktor i konstnärlig gestaltning. Moderator: Sophie Helsing, dramatiker. Arrangör: Dramatikerförbundet.
15.00–15.20 Sanna Kullin: Göteborgssyndromet
En serieroman om att glömma bort hela sitt liv till förmån för en fantasi. Med stor humor och underbart svängiga 70-talsdoftande bilder tecknar debuterande Sanna Kullin både en bild av Göteborg och av att famla omkring i livet som 20-någonting. Moderator: Sofia Olsson, förläggare Galago.
15.30–15.55 En dramatikers vardag
Ett nära och nördigt samtal om dramatikerns vardag. Om skrivprocesser och deadlines, typsnitt och favoritpennor. Kort sagt om konstnärsskapet i praktiken. Medverkar gör dramatikerna Christofer Bocker, Fia Adler Sandblad och Manda Stenström. Moderator: Gunnar Eriksson, dramatiker och dramaturg. Arrangör: Centrum för dramatik.
16.00–16.25 Den berättande forskaren – snart borta?
Att skriva medryckande om faktiska förhållanden är en konst som allt färre forskare behärskar. Vilket inte är konstigt eftersom vetenskaplig textproduktion idag nästan uteslutande sker på engelska i nischade tidskrifter som nästan ingen läser. Förlagen har svårt att hitta forskande författare och på kultursidorna lyser vetenskapen med sin frånvaro. Hur blev det så? Kan fakta bli begriplig utan berättande? Vad betyder det för demokratin när den välskrivande forskaren lämnar offentligheten? Sverker Sörlin, professor idéhistoria, aktuell med Snö (Volante 2024); Ingrid Elam, professor i litterär gestaltning och författare till Romanens segertåg (Natur & Kultur). Moderator: Magnus Linton, redaktör och författare till Text & Stil – om konsten att berätta med vetenskap. Arrangör: Natur & Kultur
16.30–16.55 Sakprosan och censuren – fiktionsstämpeln som maktmedel?
I den populistiska vågen anas ett nytt sätt att censurera sakprosa: peka ut verket som fiktion för att göra det irrelevant. Eftersom sakprosa är avgörande för ett demokratiskt samtal är det förstås väntat att den blir en måltavla för censur. Samtidigt vill många författare och förlag romanetikettera vad som i grunden är ett litterärt sakprosaverk för att det ger större konstnärliga friheter. Hur påverkar detta dilemma litterär kunskapsförmedling? Har fakta/fiktions-dikotomin blivit censurens senaste redskap och finns risker för självcensur i dokumentära genrer? Kerstin Almegård, sakprosaförläggare och ordförande i Svenska Pen; Jon Helgason, docent i litteraturvetenskap, författare till Censur på gott och ont (RJ:s årsbox 2025). Moderator: Anna Jungstrand, professor i sakprosa. Arrangör: Sakli(g)t sakprosafestival.
17.00–17.25 Sista ordet – om den palestinska litteraturen
I tidskriften 20TAL:s nummer om palestinsk litteratur letar en författare efter böcker från sitt eget bibliotek på en marknad i Gaza. »Vem skulle bry sig om böcker nu, mitt i denna massaker som slukar allt i sin väg?« Han är inte ensam i sin längtan. Berättandet, poesin och historieskrivningen har enorm betydelse för palestiniernas gemensamma identitet. Medan hemlandet utplånas söker sig många palestinier till bokborden, för att ta del av levnadsöden som de känner igen sig i. Men vilka grepp använder palestinska författare för att gestalta dessa öden? Hur skrivs den moderna palestinska litteraturen och för vem? Ett samtal mellan Madeleine Grive, chefredaktör 20TAL, och Kholod Saghir, skribent och översättare.
Rum för översättning lördag 27 september
10.00–10.40 Världens läsare! – litterär översättning med fokus på ungas flerspråkighetAtt växa upp med flera språk kan vara både en resurs och en utmaning. Hur kan den språkliga mångfald som vi finner bland unga idag uppmuntras och utvecklas? Vad kan en översättares rörelse mellan språken tillföra en sådan dialog? Och vad finns det för samband mellan tillgången till språk, rättvisa och frihet? Projektet Världens läsare! som arbetar med dessa frågor har alltsedan starten 2021 nått över 4 000 unga runt om i Sverige. Möt de medverkande översättarna Annakarin Thorburn, Adriana Aires Rastén och Malin Färdig i ett samtal med Roza Ghaleh Dar, projektledare för Världens läsare!Världens läsare! drivs av Översättarcentrum och genomförs med stöd från Statens kulturråd, Västra Götalandsregionen, Region Skåne och Stiftelsen Natur & Kultur. Arrangör: Översättarcentrum
11.00–11.40 Översättning som livsvillkorEn kvinna som adopterats till Danmark reser till Sydkorea för att möta sin koreanska familj. De äter galbi och samgyetang, ler och nickar. Kvinnan kan inte koreanska och har med sig en tolk. Men vad händer när familjen får reda på att tolken är hennes flickvän, i ett land med en kritisk syn på homosexualitet? Mycket står på spel i Maja Lee Langvads uppmärksammade roman Tolk där huvudpersonen är helt beroende av översättning för att nå fram till sin egen familj och möta sitt ursprung. Ett samtal mellan författaren och hennes svenska översättare Kristofer Folkhammar, modererat av journalisten och författaren Patrik Lundberg. Arrangörer: Ellerströms förlag och Sveriges Författarförbunds översättarsektion.
12.00–12.40 Spelbart eller texttroget?Att tala och att läsa är inte samma sak och när dramatik översätts är det inte bara att komma nära originalet som är viktigt, det måste vara spelbart också. Ofta är en dramatiköversättning lika mycket en bearbetning – ett sätt att skräddarsy texten till en svensk uppsättning så att orden passar både regissörens vision och skådespelarnas krav på repliker som går att säga. Men hur känns det för en översättare när folk står på scen och betonar ens översättning alldeles fel? Och hur är det att ge sig på dramatik som blivit så kanoniserade i sina svenska versioner att teater-Sverige rasar över nyöversättningar? Rum för översättning hakar på dramatiktemat och samtalar om teatermakarnas och översättarnas skilda syn på text, om var det krockar och när det berikar. Med regissören Kristina Hagström Ståhl, poeten och översättaren Marie Lundquist och översättaren Nina Katarina Karlsson som har en bakgrund inom scenkonsten. Samtalsledare är Jenny Aschenbrenner, redaktör för Med andra ord.Arrangör: Översättarcentrum.