Litteraturscenen fredag 26 september
09.30-10.00 Författarcentrum: Böcker som funkar
Alla barn har rätt till litteratur och dess författare, så brukar det låta. Men ofta missar man att inkludera barn med särskilda behov i ordet ”alla”. Böcker som funkar visar hur litteratur och författarbesök kan stärka språklig utveckling och läslust i verksamheter som anpassad skola. Karin Salmson samtalar med författaren Kjell Stjernholm som varit med och grundat Moomsteatern och tagit initiativ till projektet tillgängliga författarbesök.
10.00-10.30 Författarcentrum: Inte bara läslust – utan lusten att berätta
Varje år genomförs mängder av författarbesök i de svenska skolorna. Ofta talas det om hur det kan inspirera till läslust, vilket är sant. Men inte bara. Författaren kan också väcka lusten att berätta och stötta elever att gå från idé till att skriva. En levande demokrati behöver både förmågan att läsa och skriva, och författare kan ge konkreta tips på vad till exempel betygskriteriernas krav om ett Rikt språk eller Gestaltande egentligen kan betyda. Erfarna författarna Katarina Genar och Mårten Sandén berättar hur de gör för att inspirera, både till läsning och skrivande i skolan. Moderator: Magnus Ljunggren, ordförande Författarcentrum Öst.
10.35-10.55 Tre generationer författare om kärlek och lust i barn- och ungdomslitteraturen
Hur har skrivandet förändrats genom åren? Ett samtal mellan barn- och ungdomsboksförfattarna Ebba Berg, Alexandra Dahlberg och Niklas Krog. Moderator: Jali Madi Susso, även han barn- och ungdomsboksförfattare.
11.00-11.25 Att skriva om historiska personers livsöden
Magnus Bremmer, Ingrid Carlberg och Steve Sem-Sandberg har själva skrivit fiktion/berättande sakprosa om historiska personer. Här samtalar de om vad man har för ansvar som författare – gentemot den historiska personen man skriver om, gentemot läsaren? Finns det en punkt där språket ofrånkomligen förvandlar liv till dikt? Finns det gränser som inte bör passeras? Och var finns möjligheterna? Moderator: Hedvig Ljungar.
11.30-11.55 Teater som en del av samhällsbygget och civilförsvaret
Oksana Hrytsenko och Natalka Vorozhbyt har som dramatiker arbetat med både barn och krigsveteraner i Ukraina långt innan den fullskaliga invasionen. 2022 var de med och grundade Theatre of Playwrights tillsammans med ett teaterkollektiv i Kyiv. Nu ingår de i triangelutbytet Triangle of Ukrainian Artists, inom vilket ukrainska pjäser beställts och översatts till svenska (Ellerströms förlag). Vilken betydelse har teatern för att motverka krigströtthet, stimulera fantasin och inge hopp? Moderator: Vesna Prekopic, vice ordförande Författarförbundet. Samtalet är på engelska.
12.00-12.25 Kulturens betydelse i orostider
I föregående programpunkt berättar ukrainska dramatiker om sitt arbete med barn vid fronten och krigsveteraner i Kyiv. Den fullskaliga invasionen av Ukraina är en av orsakerna till att Sverige höjt beredskapen. Men hur ser man i Sverige på kulturens betydelse i orostider och i händelse av kris eller krig? Robert Egnell, rektor vid Försvarshögskolan i ett samtal med Josefine Engström, ordförande Svenska Tecknare. Moderator: Anja Gatu, ordförande Författarförbundet.
12.30-12.55 Marion Brunet – årets ALMA-pristagare
Varför översätts allt färre barn- och ungdomsböcker? Den franska barn- och ungdomsboksförfattaren Marion Brunet i ett samtal med sin svenska kollega Mårten Sandén om krisen i barnlitteraturen.
13.00-13.25 Vad händer på ljudboksmarknaden?
Vid förra årets bokmässa presenterade Författarförbundet en prototyp och ekonomisk affärsmodell för en hållbar ljudbokstjänst. Vad har hänt sedan dess – och hur påverkas författarnas och förläggarnas arbetssätt när det nu säljs fler ljudböcker än fysiska böcker? Hur påverkas upphovsrätten? Mattias Beijmo, författare och internetanalytiker; Anna Bågstam, författare; Anja Gatu, ordförande Författarförbundet. Moderator: Maria Wande, jurist Författarförbundet.
13.30-13.55 Livelitteratur, en av lösningarna på läskrisen?
Tusentals unga fyller arenor för att lyssna på poetry slam. Kulturskolorna öppnar för scenpoesi och berättande som ämne. Hur agerar livelitteraturens samlande kraft som motpol till den negativa lästrenden bland unga? Marx Mukaru och Nasir Sarr, regerande mästare i Ortens Bästa Poet samtalar och liveframträder. I panelsamtalet medverkar även Omar Abdirizak, Ludvig Häger, Malin Lybeck, Nadia Zaid och Anna Svensson Kundromichalis, första generationens utbildade kulturskolepedagoger inom Scenpoesi och Berättande.
14.00-14.25 Att översätta Augustinus Ensamtal
I kyrkofadern Augustinus dialog Ensamtal för en människa för första gången i litteraturhistorien ett samtal med sin inre röst. Människan, ”Augustinus”, är ung och kämpar med sig själv. Den inre rösten heter ”Förnuftet”. Dialogen dem emellan är uppbyggligt underhållande. Nu släpps den på Bokförlaget Faethon i den första svenska översättningen någonsin.Hur gör man för att översätta en närmare tvåtusenårig litterär och filosofisk dialog författad på latin? Och hur förhåller sig Ensamtal till tidigare svenska översättningar av antik litteratur? Om detta samtalar dialogens översättare Rebecka Kärde med Jens Ahlberg och Niklas Haga, även de verksamma översättare.
14.30-14.55 O te Moana ki te Maunga – From the Sea to the Mountain: Contemporary literature from Sápmi and Aotearoa
FN har beslutat att mellan 2022 och 2032 uppmärksamma världens alla urfolksspråk. Som ett led i det arbetet har Sveriges Författarförbund i år bjudit in författare från Aotearoa, Nya Zeeland, att delta i en översättningsworkshop med samiska författare; ett möte mellan samiska, svenska och maori – och mellan olika litterära traditioner. Samtalet handlar dels om workshopen, dels om förutsättningarna för samisk respektive maorisk litteratur. Finns det förlag som enbart ger ut maorisk litteratur? Vilka hinder finns det för en levande samisk litteratur? Och vad kan maoriska och samiska författare lära av varandra? Mairatea Mohi och Anne Wuolab med flera författare som deltagit i workshopen. Moderator: Erik Lindman Mata, författare.
15.00-15.25 Kan maskiner översätta böcker?
AI har börjat översätta böcker. Men hur väl kan en maskin tolka litteratur? Saknar dagens stora språkmodeller förståelse för språket? Översättarna Erik Andersson och Johanna Hedenberg om att läsa mellan raderna, om pillet med orden och vikten av intuition och lyhördhet. Moderator: Ludvig Berggren, förbundssekreterare och litteraturpolitiskt sakkunnig Författarförbundet.
15.30-15.50 Eiríkur Örn Norðdahl: Naturlagarna
Naturlagarna är en storslagen roman om en värld av mirakel och under, gudstro och trolldom. Skriven med språkglädje i vissa ålderdomliga former, och av en författare som dessutom talar källspråket. Moderator: Per Bergström, Rámus förlag
15.55-16.15 Nederländska författaren Jente Posthuma och hennes svenska översättare Johanna Hedenberg
Det jag helst inte tänker på skildrar kärleken till och förlusten av en tvillingbror som tagit sig liv. En gripande roman med djupt mörker som med ett lakoniskt språk ändå bjuder på stor humor. Var hittar man som författare och översättare rätt anslag för att finna balans däremellan? Moderator: Per Bergström, Rámus förlag. Samtalet är på engelska.
16.30-16.55 Facklitteraturens död – eller?
Av och till diskuteras och debatteras fackbokens framtida existens. Vad kan vi göra för att vända den nedåtgående trenden vad gäller försäljning och uppmärksamhet? Är svensk sakprosa stark nog för att klara av det, till att börja med? Och hur kan den nya fackboksfestivalen Minerva bli ett redskap i det arbetet? Magnus Linton, författare och programansvarig för sakprosafestivalen Sakli(g)t, Lena Wolmner, programansvarig ABF Stockholm, och Björn Wiman, författare och kulturchef Dagens Nyheter. Moderator: Karin W. Tikkanen, ordförande för Författarförbundets sakprosasektion Minerva.
17.00-17.25 Vem vill läsa artificiell skönlitteratur?
”Det sista läskrisande ungdomar behöver är maskinöversatt litteratur”, skrev Författarförbundets ordförande i en debattartikel i våras. Vad vill konsten säga och vad vill vi säga varandra genom konsten? Kan den mänskligt skapande litteraturen ersättas med maskingenererade texter, och vem vill i så fall läsa dem? Hanna Johansson, författare och kritiker; Martin Kaunitz, förläggare Kaunitz-Olsson; Ulf Karl Olov Nilsson (UKON), författare. Moderator: Ludvig Berggren, förbundssekreterare och litteraturpolitiskt sakkunnig Författarförbundet.
17.30-17.55 Statsbidraget, läsningen och framtiden
Det litterära statsbidraget spås ha stor inverkan på läsfrämjandet i Sverige och har inneburit ett viktigt tillskott för utövare och förlag. Vad innebär det för utgivningen av barnlitteratur, ungas läsning och samhällets bildning? Hör förlag, utövare och beslutsfattare. Jenni Blom Castenfors, förlagschef Rabén & Sjögren/B. Wahlströms; Anja Gatu, ordförande Författarförbundet; Lisa Lewin, förlagschef Bonnier Carlsen. Moderator: Josefine Engström, ordförande Svenska Tecknare. Arrangör: Svenska Tecknare.
17.55-18.20 Vår kärlek till jorden vi lever på – behöver vi peppas eller skrämmas?
Klimatet har kommit att bli en ödesfråga vi inte gärna talar om. Hur kan vi påminna varandra om vad vi behöver göra i detta nu, utan att skapa förlamande rädsla? Vad ska få oss att börja behandla vår jord med den kärleksfull respekt den förtjänar? Klimatdebattören Mattias Goldmann, författare till Klimatsynda – så räddar vi planeten med lust, lättja, girighet, vrede, avund, högmod & frosseri (2020) möter Alexandra Urisman Otto, en av författarna till Att låta världen få veta – handbok i klimatjournalistik. Moderator: Beata Hansson, författare.
Rum för översättning fredag 26 september
10.00–10:40 Nyöversättning av klassiker
Hur tar man sig an uppdraget att nyöversätta en klassiker? Får man titta i tidigare översättningar eller är det fusk? Och hur gör man om det finns hela bibliotek med forskning och kommentarer kring verket i fråga? Möt Eva Åsefeldt, som nyligen har nyöversatt Virginia Woolfs Mrs Dalloway, och Linda Östergaard, som nyöversatte Goethes Den unge Werthers lidanden förra året, i ett samtal med Niclas Hval, som just nu sitter och nyöversätter Herman Melvilles Moby-Dick och kan behöva ett och annat råd.Arrangör: HDK-Valand.
11.00–11:40 Så som i en spegel – om intimitet och distans
Den argentinska författaren Virginia Higa har bott i Sverige under några år och skildrar sina upplevelser i essäboken Förtrollad vinter, förtrollad sommar som kommer ut i september på Prosak förlag. När Annakarin Thorburn ska översätta boken från spanska till svenska möter hon inte bara en främlings betraktelser av den egna hemstaden, kulturen och det egna språket, utan även sig själv som karaktär. Hur behåller man den oinvigdas blick när något så välbekant ska översättas? Att författaren, som dessutom själv är översättare, lärt sig svenska och blivit en nära vän till översättaren har möjliggjort ett ovanligt fördjupat samarbete. Här möts de i ett samtal under ledning av Jenny Tunedal.Arrangör: Tolk- och översättarinstitutet.
12.00–12:40 Att leva med översättning i text, tanke och känsla
Vad innebär det att leva i översättning mellan språk, erfarenhet och funktion som skrivande person? Vem och vilkas texter är i behov av översättning i neuronormativ litteraturvärld? Hur berikar neurominoriteters perspektiv, om alls, litteraturen? Författarna Anna Nygren, Ann-Marie Tung Hermelin och Elisabeth Hjorth samtalar om ömsesidig översättning, om skrivandets former som motstånd och möjlighet samt om uppmärksamma och modiga läsarter. Arrangör: HDK-Valand.