Litteraturscenen torsdag 25 september
10.00–10.15 Välkomna!
Författarförbundets ordförande Anja Gatu och Författarcentrums ordförande Sara Gordan hälsar alla hjärtligt välkomna och berättar om programmet på Litteraturscenen.
10.20–10.45 Om kärlek och lust i litteraturen
Lena Andersson, aktuell med romanen Män och kvinnor i vilken både Ester och väninnekören från Egenmäktigt förfarande dyker upp igen; Alex Haridi, författare till både böcker och tv-serier om kärlek, däribland Kärlek och anarki, och Lydia Sandgren, aktuell med Artens överlevnad, en vindlande roman om skapandets villkor, om musik, kärlek. Moderator: Vesna Prekopic, vice ordförande Författarförbundet.
10.50–11.15 Är böcker bäst på scen?
Vad äger rum i översättningen från roman till pjäs? På senare år har flera pjäsbearbetningar av romaner tagit plats på scen. Två exempel är Orionteaterns tolkning av Marcel Prousts På spaning efter den tid som flytt och Göteborgsbaserade frigruppen Poste Restantes interaktiva uppsättning av Emily Brontës Svindlande höjder. Medverkande: Nina Jeppson, dramatiker och regissör som arbetat med bland annat På spaning… på Orionteatern, och Linn Hilda Lamberg, konstnärlig ledare för Poste Restante. Moderator: Oscar Nilsson Tornborg.
11.20-11.40 Maria Maunsbach: En magisk man
En intensivt köttslig och varmt humoristisk kärlekshistoria, men allra mest är det ett ömsint porträtt av en man och hur han blivit den han är. Moderator: Richard Herold, förläggare Natur & Kultur.
11.45–12.15 Författarcentrum: Kär i poesi
Författarcentrums läsfrämjande projekt “P som i poesi” har hittills möjliggjort att åtta poeter träffat 29 klasser i årskurs 4. Under lekfulla former har eleverna fått möjlighet att utforska språkljud, rim och känslouttryck, vilket inspirerat till eget skrivande. Att bjuda in en poet i klassrummet har visat sig vara ett utmärkt sätt att närma sig teman som berör eleverna, samtidigt som poesin ger möjlighet att laborera och utforska språket på ett unikt sätt som både stärker självförtroendet och läslusten. Poeterna Agnes Gerner och Erik Lindman Mata samtalar om hur de arbetar med poesi i klassrummen.
12.20–12.50 Författarcentrum: Litteraturen som samhällsbärare
Hur kan vi använda litteraturen på nya och oväntade platser i samhället? I Författarcentrum Västs arbete med läsfrämjande och Shared Reading inom kriminalvården, “Hela landet läser”, lyfts litteraturen in på låsta institutioner på ett nytt sätt. Hur kan litteraturen göra skillnad? Vilka viktiga samtal kan vi föra med texten som utgångspunkt? Vilken roll kan litteraturen spela för samhällsutvecklingen? Zhiwar Rashid, författare och socionom, Tove Berggren, författare och skrivpedagog, och Hanna Jedvik, ordförande Författarcentrum Väst.
12.55-13.15 Lisa Röstlund: Norgeparadoxen
De älskar sin storslagna natur. De kämpar globalt för mänskliga rättigheter och mot krig och fattigdom. Norrmännen, de hederliga och jämställda. Men i en tid då planetens framtid står på spel trampar landet samtidigt gasen i botten med rekordinvesteringar i olja – även på nya, känsliga platser på jorden.
13.20–13.50 Hot, hat och självcensur
Hot och hat är ett reellt problem för författare i Sverige idag – 36 procent uppger att de någon gång utsatts för hot, våld eller trakasserier i samband med sitt yrke. En konsekvens av detta kan vara att författare undviker kontroversiella ämnen och drar sig undan från det offentliga samtalet. Att de anpassar sig och tystnar. Vad får detta för konsekvenser? Ett samtal om hur det är att verka som författare i ett alltmer polariserat samhällsklimat. Kerstin Almegård, ordförande Svenska Pen, och Kurdo Baksi, författare, journalist och samhällsdebattör. Moderator: Vesna Prekopic, vice ordförande Författarförbundet.
13.55-14.15 AI och upphovsrätten
Författarförbundets ordförande Anja Gatu och förbundsjurist Åsa Anesäter om status gällande AI och upphovsrätten. Vad har hänt under året och vilken utveckling kan vi förvänta oss?
14.20-14.45 Maktförskjutningen inom förlagsbranschen
Ljudboken står för två tredjedelar av litteraturkonsumtionen i Sverige, och strömningstjänsternas ekonomi blir allt viktigare för förlagen. En av de största förlagsgrupperna ägs av ett techbolag. Vad innebär maktförskjutningen och det skiftande marknadsfokuset för litteraturen? Mattias Beijmo, författare och internetanalytiker; Håkan Bravinger, förlagschef Norstedts; Anja Gatu, ordförande Författarförbundet; Erik Titusson, förläggare Lilla Piratförlaget. Moderator: Åsa Anesäter, jurist Författarförbundet.
14.50-15.15 Från fackbok till tv-drama
Vi är vana vid att skönlitterära böcker filmatiseras, men inte att fackböcker förvandlas till dramatiserade tv-serier. Per Anderssons bok Stenbeck – en biografi över en framgångsrik affärsman från 2012 byggde på omfattande research och noggrann faktagranskning. Våren 2025 var det premiär för SVT-dramat Stenbeck som är baserat på boken. Hur förhöll sig tv-seriemakarna till sanningen? Hör Per Andersson, som skrev fackboken, och Alex Haridi, som gjorde tv-drama av den, i ett samtal om sanning och fiktion. Moderator: Per J Andersson, författare.
15.20-15.45 Johanna Schreiber: Inte helt kosher
En mörk relationsroman om att bli uppraggad på ett förintelsemuseum, gråta över misslyckad kycklingsoppa, få blodsockerfall på jom kippur och om att bryta fastan på Riche. Om att föda ett barn, två barn, tre barn, som om viljan att ge dem det man själv aldrig fick är det främsta. Och om hur rotlöshet kan trasa sönder livslång vänskap, slita isär familjer och släcka människoliv. Moderator: Maria Såthe, förläggare Wahlström & Widstrand.
15.50-16.15 Översättaren som redaktör för maskinöversättningar
En ny arbetsmetod för litterär översättning är på väg att etablera sig i branschen: maskinframställda råöversättningar som efterredigeras av en eller flera redaktörer. Metoden används av maskinöversättningsföretag och vissa förlag, medan översättarna själva är skeptiska – men varför? Borde inte arbetssättet fungera åtminstone för vissa genrer, och borde det inte finns tid och arbete att spara här? Författarförbundets översättarinformatör Johanna Svartström samtalar med översättarna Maggie Andersson och Linus Kollberg.
16.20-16.45 Kulturtidskrifternas betydelse för det kulturkritiska samtalet
Vilken roll spelar kulturtidskrifterna för det offentliga, kulturkritiska samtalet? För den demokratiska utvecklingen? Och hur påverkas denna roll när kulturtidskrifterna får allt snävare ekonomiska ramar? Förra året meddelade Kulturrådet en sänkning av det produktionsstöd som är helt avgörande för landets kulturtidskrifter. Somliga tidskrifter har fått skära ner i sin verksamhet, andra har tvingats till nedläggning. Vad kan landets samlade kulturtidskrifter göra för att överleva trots detta? Och hur ser egentligen politikerna på tidskrifterna som del i att uppfylla de kulturpolitiska målen? Mats Berglund, riksdagsledamot (MP) och kulturutskottets ordförande; Ulrika Stahre, redaktör och kritiker Aftonbladet Kultur; Alexander Svedberg, ordförande Föreningen för Sveriges kulturtidskrifter. Moderator: Ludvig Berggren, förbundssekreterare och litteraturpolitiskt sakkunnig Författarförbundet.
16.45-17.10 När författarna befinner sig vid fronten
Ukrainska Tetyana Teren, journalist och verksamhetsledare för Pen Ukraina under åren 2018–2025, har initierat flera kultur- och mänskliga rättighetsprojekt i Ukraina och arbetat som programledare och curator för litterära projekt och program. Moderator: Vesna Prekopic, vice ordförande Författarförbundet. Samtalet är på engelska.
Rum för översättning torsdag 25 september
10.00–10:40 När vi var samer och översättningens roll i utvecklingen av ursprungsspråk
Hösten 2024, tre år efter att Mats Jonssons serieroman När vi var samer kom ut, hade den sceniska versionen premiär på Västerbottensteatern i Skellefteå. En fjärdedel av scentexten framfördes på umesamiska – ett samiskt ursprungsspråk som idag har en hotad ställning. I samtalet får vi under ledning av Elisabeth Bladh, Stockholms universitet, höra författaren Mats Jonsson reflektera, tillsammans med dramatikern Tora von Platen och umesamiska översättaren Henrik Barruk, kring de nya dimensioner som umesamiskan tillfört verket och vad översättningen av pjäsmanuset fått för betydelse för det umesamiska språkarbetet. Arrangör: Tolk- och översättarinstitutet.
11.00–11:40 Spicy sex
Visst kräver all översättning fingertoppkänsla, men att översätta erotik kan vara utmanande på mer än ett sätt. Hur översätter man alvsex eller en drömsk orgie utan att tappa magin – eller att rodna? Hur går man till väga för att få till ett stön med stil? Beskrivs sexscener olika på olika språk? Översättarna Marjut Hökfelt, Lisa Marquez Jagemark och Sandra Wiklund samtalar om det lustfyllda arbetet med att förmedla kärlek och begär. Det blir en djupdykning i lustens och kärlekens uttryck, från pinsamma passager till poetiska njutningar. Samtalet leds av Emma Majberger, översättare och ordförande i Sveriges Författarförbunds översättarsektion. Arrangör: översättarsektionen, Sveriges Författarförbund.
12.00–12:40 Årets översättning
Årets översättning riktar ljuset mot översättandets konst och premierar översättningar som på ett särskilt berömvärt sätt förenar djärvhet och precision, lyskraft och följsamhet. Nominerade översättare till priset Årets översättning är Tova Gerge, Anna Gustafsson Chen, Hans-Jacob Nilsson, Jonas Rasmussen och Ola Wallin. Jurymedlemmen Helena Fagertun samtalar med pristagaren och Årets översättarstipendiat som båda kungörs under programmet. Bakom priset och stipendiet står Stiftelsen Natur & Kultur och Sveriges Författarförbunds översättarsektion.