En författare sitter i ett flygplan på väg till Island och funderar över de katastrofala följder som utdelningen av Danske Banks Litteraturpris har fått för hans liv. Danske Peter Højrups debutroman Island (Flo förlag) är en intensiv och lyrisk berättelse om förlust, skam, ömhet och missunnsamhet, men också en rasande genomlysning av vår tids dyrkan av yta och framgång.

Vad var det som gjorde just Island intressant att översätta?

Som ganska ofta med mina översättningar så är det jag själv som har nosat upp och pitchat in Højrup i Sverige. Island utkom i Danmark redan 2014 och jag gjorde en provöversättning våren 2016 som jag skickade runt till olika förlag. Efter flera års lobbande nappade till slut Nils Sundberg på Flo Förlag, och han var märkbart entusiastisk. Det visade sig vara en sagolikt bra matchning mellan verk, översättare och förläggare. Förlaget ville dock först få ut Højrups då senaste utgivna bok, så 2021 kom min översättning av Højrups Till stranden. Först därefter gick vi igång på allvar med Island. Vad som fick mig att falla för boken var bl.a. de tämligen tragi(komi)ska karaktärerna – kanske ett visst mått av igenkänning, men definitivt också språket/stilen och romanens ganska egenartade form och struktur. För mig är en litterär texts form lika mycket innehåll som innehållet. Jag är, helt ärligt, ganska ointresserad av ”plotten”/”berättelser”. Boken utspelar sig ju i skiftande tidsplan och bl.a. på den danska bokmässan BogForum, som jag har besökt många gånger. Här finns alltså också – förutom stark kärlek, sorg och komplicerade mänskliga relationer – en del stoff om litteratur och litteraturbranschen.

Vad var mest utmanande i arbetet med att översätta boken till svenska?

Det är alltid utmanande att översätta mellan språk som ligger så nära varandra, för det är så lätt att hemfalla åt snabba, enkla lösningar med ordval och satsbyggnad som mycket väl kan fungera på svenska, men som skaver betänkligt för att de manipulerar t.ex. stilnivån. Nej, det är inte lättare att översätta mellan närliggande språk, det är bara svårt på andra plan. Jag har alltid kontakt med författaren jag översätter och låter hen läsa och kommentera. Det brukar bli några vändor med frågor och kommentarer, men jag är säker på att det också ger ett mycket bättre resultat. Och författarna är i regel väldigt hjälpsamma och glada över att få vara delaktiga i den kreativa processen.

Beskriv om det fanns något ord eller uttryck i boken där du fick kämpa lite extra för att hitta en bra lösning på svenska?

Det känns redan som att det är så länge sedan så jag minns faktiskt inte riktigt. (Jag lämnade manus till förlaget i november 2022.) Jo, jag minns att t.ex. ordet ”ærgrelse” (i olika böjningsformer) diskuterades fram och tillbaka. Det behövde varieras på målspråket för att de svenska möjliga alternativen spänner över en mängd stilnivåer och bibetydelser.

Vad är det bästa med att jobba som översättare?

Jag älskar att pilla med språket på detaljnivå – rytm, ljud, ton, stilvalörer etc. Därför översätter jag också mycket gärna lyrik. Och om det inte hade varit för alla kära och hjälpsamma kollegor så vet jag inte om jag hade stått ut med förutsättningarna inom yrket.

Omslag: Katja Lang