Hans-Jacob översätter främst från engelska, men har även bland annat översatt Beatles och Herman av Lars Saabye Christensen (Wahlström & Widstrand) från norska. George Eliots Middlemarch (Albert Bonniers förlag) är en klassisk bildningsroman, en skildring av Dorothea Brookes kamp för att finna verklig och varaktig kärlek.

Vad var det som gjorde just Middlemarch intressant att översätta?

Middlemarch hör ju till George Eliots främsta romaner och betraktas allmänt som ett centralt verk i den brittiska 1800-talslitteraturen. Jag började med att titta i Elise och Håkan Tollets översättning från 1961, och fann att den nog hade åldrats en del med ofta onödigt omständliga och svårtillgängliga lösningar av Eliots visserligen många gånger långa och komplicerade meningar. Och jag tyckte då att det borde gå att hitta en stil som bättre återgav det livfulla flöde som trots allt kännetecknar romanen, och som förhoppningsvis kan göra boken tillgänglig för nya läsare.

Vad var mest utmanande i arbetet med att översätta Middlemarch till svenska?

Det är en roman som är stor både till omfång och persongalleri, och som utspelar sig under en tid då viktiga samhällsförändringar inträffade som återspeglar sig i människornas liv och tänkesätt. Och det gällde för mig att göra rättvisa åt Eliots inträngande bild av sina gestalters förhoppningsfulla drömmar och misslyckanden, som hon skildrar med stor psykologisk insikt och medkänsla och även med mycket humor och satirisk skärpa. Det var även utmanande att försöka återge hennes långa och vindlande meningar med många inskjutna bisatser på en svenska som utan att ge alltför stort avkall på de intrikata konstruktionerna öppnar en väg för läsaren att följa.

Beskriv om det fanns något ord eller uttryck i boken där du fick kämpa lite extra för att hitta en bra lösning på svenska?

En stor svårighet var de motto-citat som inleder varje kapitel, ofta författade av Eliot själv och rimmade. Dessa motto-citat är ett slags inledande kommentar till det som utspelar sig i det följande kapitlet, och jag ville att de skulle möta de svenska läsarna på samma sätt som de möter engelska läsare i det engelska originalet, det vill säga i svensk översättning i stället för på engelska med en översättning i noterna, och ibland har jag sett mig tvungen att överge rimmen för att innebörden ska stå klar. Ett annat problem är det lilla ordet ”you”, att avgöra vem som tilltalas med ”du” och vem med ”ni”. Här valde jag att låta alla som tilltalar varandra med titel eller efternamn säga ”ni” till varandra, även när de är mycket nära bekanta, och ”du” enbart till familjemedlemmar och tjänstefolk.

Vad är det bästa med att jobba som översättare?

Det bästa med att jobba som översättare är få vara en del av det litterära kretsloppet, att få göra en insats som förmedlare av författarskap som annars inte skulle vara tillgängliga för många läsare, och som kan vidga bilden av världen och andra människors erfarenheter och tänkesätt.

Omslag: Ingrediensen AB