Hej Månadens medlem, skulle du kunna presentera dig för oss?
Jag är född i Sundsvall på 50-talet. Intresserade mig för ishockey (Timrå) och fotboll (GIF Sundsvall).
Gick på alla matcher. Lill-Strimma Svedberg är Sveriges mest fantastiske ishockeyspelare. Hade ingen aning om framtiden. En studievägledare på gymnasiet sa till mig: ”Stick från stan. Så snabbt du kan. Plugga på universitetet i Umeå eller Uppsala eller var som helst. Lämna det här.”
Det bästa råd jag fått. Det var som i Cinema Paradiso när den gamla biografmaskinisten säger till sin unge assistent: ”Åk härifrån och kom aldrig tillbaka.”
Flyttade till Uppsala och pluggade. Flyttade vidare till Stockholm och började arbeta på ett ställe i Vaxholm som hette SAM-distribution och som var en del av den så kallade Musikrörelsen. Det var vi på SAM som sålde MNW:s, Silence och alla de andra proggskivbolagens plattor. SAM och MNW, som låg grannar i Vaxholm, var mitt egentliga universitet. Leif Nylén, Tore Berger, Greg FitzPatrick, Roger Wallis, Tjia Torpe och några till var mina lärare. De lärde mig allt jag kan.
Vad utmärker dina böcker?
Ett försök att placera in konsten i en social, politisk och ibland ekonomisk kontext. Har aldrig varit en musiknörd som analyserat ackord eller så. Därför kom jag att älska Ebba Grön. Ett oartikulerat vrål från underjorden. Ett skri i mörkret.
Vilken av dina böcker har störst betydelse för dig?
Målaren Sven X:et Eriksson fick en gång frågan från en (ung) journalist om vilken som var hans favoritfärg. ”Blått” svarade han blixtsnabbt. Journalisten tittade förvånat på honom och sa ”Menar du det?” ”Rött då för helvete”, sa konstnären.
Inga jämförelser för övrigt men det är svårt för mig att välja. Vissa böcker betyder mycket när de skrivs, arbetet med dem har varit roligt och betydelsefullt. Andra böcker kan jag glädjas åt efteråt. Åter andra böcker är det tvärtom med. De vill man glömma.
Varför skriver du sakprosa?
Tror inte jag duger till något annat. Har inte tillräcklig fantasi eller talang för romanskrivande. Att prata med folk, att leta efter sammanhang och smärtpunkter i ett konstnärskap har blivit min uppgift i livet. Så att skriva biografier där andra står för innehållet, ett innehåll som jag kan tolka, omforma och anpassa till den historia jag vill berätta passar mig perfekt.
Vilka författare inspirerar dig och varför?
Journalister, som i likhet med mig själv skrivit böcker, har nog inspirerat mig mest. Leif Furhammar, Sveriges filmprofessor nummer ett, har jag försökt lära mig av. Det har inte gått så bra. Furhammar var exakt och tog aldrig till överord. En mästare i att underdriva. Elegant och kunnig. Leif Nylén var en annan guru under många år. Hans analyser av musik, kultur och samhälle på 70- och 80-talet var oöverträffade. Sen är det ju bara att inse att det inte går att skriva som Hemingway. Det går knappt att inspireras av honom. Man knäcks. Det går bara att läsa honom. Liksom det går att läsa Joyce Carol Oates, Kerstin Ekman med flera, med flera.
Vad skriver du på just nu?
Work in progress är en bok om Stig Claesson. En bok som undersöker hans LITTERATUR. Inte som berättar om hur han var som pappa eller kompis. Sen en bok om Stig Stikkan Anderson, en bok som inte ska handla om ABBA utan om den oäkta pojken som blir mångmiljonär. En saga som slutar i moll. Hoppas också att det blir en bok om Stans Bästa Band, Eldkvarn. En orkester som funnits i 50 år. En märklig, disparat samling människor där de flesta i likhet med mig själv är landsortsgrabbar som flyttat till storstan. Det kan bli riktigt spännande att dissekera människorna bakom detta fenomen. Hur orkar man hålla på i 50 år?
Hur hanterar du fackförfattandets växelspel mellan research och skrivande?
Man får det bästa av två världar. Träffa folk och sitta och snacka. Sen får vara jag vara med mig själv i lugn och ro och sitta och skriva. Kan inte bli bättre. En lyx. Ett privilegium.
Finns det någon annan författares bok du gärna hade skrivit?
Nej, ingen författare. Men skivproducenten Kjell Andersson har skrivit en fantastisk bok om musikbranschen, Ingen går hel ur det här. En bok som lyckas beskriva de märkliga kreativitetsprocesser som infaller när artister, skivbolag och producenter försöker skapa stor konst. Kjell Andersson sätter fingret på ömma punkter, trampar på tår och petar i sårskorpor som jag gärna hade kommit på att peta i också. Den boken är den bästa som skrivits om den bransch som jag följt i alla år. Men jag hade inte kunnat skrivit den eftersom jag hela tiden stått på utsidan och kikat in. Vilket väl är författarens lott. Att aldrig riktigt vara med i matchen. Men vi har alltid som målsättning och ambition att skildra matchen.
Foto: Monika Franzon
Läs fler Månadens medlem-intervjuer här.