Litteraturscenen torsdag 25 september
10.00–10.15 Välkomna!
Författarförbundets ordförande Anja Gatu och Författarcentrums ordförande Sara Gordan hälsar alla hjärtligt välkomna och berättar om programmet på Litteraturscenen.
10.20–10.45 Om kärlek och lust i litteraturen
Lena Andersson, aktuell med romanen Män och kvinnor i vilken både Ester och väninnekören från Egenmäktigt förfarande dyker upp igen; Alex Haridi, författare till både böcker och tv-serier om kärlek, däribland Kärlek och anarki, och Lydia Sandgren, aktuell med Artens överlevnad, en vindlande roman om skapandets villkor, om musik, kärlek. Moderator: Vesna Prekopic, vice ordförande Författarförbundet.
10.50–11.15 Är böcker bäst på scen?
Vad äger rum i översättningen från roman till pjäs? På senare år har flera pjäsbearbetningar av romaner tagit plats på scen. Två exempel är Orionteaterns tolkning av Marcel Prousts På spaning efter den tid som flytt och Göteborgsbaserade frigruppen Poste Restantes interaktiva uppsättning av Emily Brontës Svindlande höjder. Medverkande: Nina Jeppson, dramatiker och regissör som arbetat med bland annat På spaning… på Orionteatern, och Linn Hilda Lamberg, konstnärlig ledare för Poste Restante. Moderator: Oscar Nilsson Tornborg.
11.20-11.40 Maria Maunsbach: En magisk man
En magisk man är en intensivt köttslig och varmt humoristisk kärlekshistoria, men allra mest är det ett ömsint porträtt av en man och hur han blivit den han är. Moderator: Richard Herold, förläggare Natur & Kultur.
11.45–12.15 Författarcentrum: Kär i poesi
Författarcentrums läsfrämjande projekt “P som i poesi” har hittills möjliggjort att åtta poeter träffat 29 klasser i årskurs 4. Under lekfulla former har eleverna fått möjlighet att utforska språkljud, rim och känslouttryck, vilket inspirerat till eget skrivande. Att bjuda in en poet i klassrummet har visat sig vara ett utmärkt sätt att närma sig teman som berör eleverna, samtidigt som poesin ger möjlighet att laborera och utforska språket på ett unikt sätt som både stärker självförtroendet och läslusten. Poeterna Agnes Gerner och Erik Lindman Mata samtalar om hur de arbetar med poesi i klassrummen.
12.20–12.50 Författarcentrum: Litteraturen som samhällsbärare
Hur kan vi använda litteraturen på nya och oväntade platser i samhället? I Författarcentrum Västs arbete med läsfrämjande och Shared Reading inom kriminalvården, “Hela landet läser”, lyfts litteraturen in på låsta institutioner på ett nytt sätt. Hur kan litteraturen göra skillnad? Vilka viktiga samtal kan vi föra med texten som utgångspunkt? Vilken roll kan litteraturen spela för samhällsutvecklingen? Zhiwar Rashid, författare och socionom, Tove Berggren, författare och skrivpedagog, och Hanna Jedvik, ordförande Författarcentrum Väst.
12.55-13.15 Lisa Röstlund: Norgeparadoxen
De älskar sin storslagna natur. De kämpar globalt för mänskliga rättigheter och mot krig och fattigdom. Norrmännen, de hederliga och jämställda. Men i en tid då planetens framtid står på spel trampar landet samtidigt gasen i botten med rekordinvesteringar i olja – även på nya, känsliga platser på jorden. Moderator: Rasmus Klamas, förlagsdirektör Bokförlaget Forum.
13.20–13.50 Hot, hat och självcensur
Hot och hat är ett reellt problem för författare i Sverige idag – 36 procent uppger att de någon gång utsatts för hot, våld eller trakasserier i samband med sitt yrke. En konsekvens av detta kan vara att författare undviker kontroversiella ämnen och drar sig undan från det offentliga samtalet. Att de anpassar sig och tystnar. Vad får detta för konsekvenser? Ett samtal om hur det är att verka som författare i ett alltmer polariserat samhällsklimat. Kerstin Almegård, ordförande Svenska Pen, och Kurdo Baksi, författare, journalist och samhällsdebattör. Moderator: Vesna Prekopic, vice ordförande Författarförbundet.
13.55-14.15 AI och upphovsrätten
Författarförbundets ordförande Anja Gatu och förbundsjurist Åsa Anesäter om status gällande AI och upphovsrätten. Vad har hänt under året och vilken utveckling kan vi förvänta oss?
14.20-14.45 Maktförskjutningen inom förlagsbranschen
Ljudboken står för två tredjedelar av litteraturkonsumtionen i Sverige, och strömningstjänsternas ekonomi blir allt viktigare för förlagen. En av de största förlagsgrupperna ägs av ett techbolag. Vad innebär maktförskjutningen och det skiftande marknadsfokuset för litteraturen? Mattias Beijmo, författare och internetanalytiker; Håkan Bravinger, förlagschef Norstedts; Anja Gatu, ordförande Författarförbundet; Erik Titusson, förläggare Lilla Piratförlaget. Moderator: Åsa Anesäter, jurist Författarförbundet.
14.50-15.15 Från fackbok till tv-drama
Vi är vana vid att skönlitterära böcker filmatiseras, men inte att fackböcker förvandlas till dramatiserade tv-serier. Per Anderssons bok Stenbeck – en biografi över en framgångsrik affärsman från 2012 byggde på omfattande research och noggrann faktagranskning. Våren 2025 var det premiär för SVT-dramat Stenbeck som är baserat på boken. Hur förhöll sig tv-seriemakarna till sanningen? Hör Per Andersson, som skrev fackboken, och Alex Haridi, som gjorde tv-drama av den, i ett samtal om sanning och fiktion. Moderator: Per J Andersson, författare.
15.20-15.45 Johanna Schreiber: Inte helt kosher
En mörk relationsroman om att bli uppraggad på ett förintelsemuseum, gråta över misslyckad kycklingsoppa, få blodsockerfall på jom kippur och om att bryta fastan på Riche. Om att föda ett barn, två barn, tre barn, som om viljan att ge dem det man själv aldrig fick är det främsta. Och om hur rotlöshet kan trasa sönder livslång vänskap, slita isär familjer och släcka människoliv. Moderator: Maria Såthe, förläggare Wahlström & Widstrand.
15.50-16.15 Översättaren som redaktör för maskinöversättningar
En ny arbetsmetod för litterär översättning är på väg att etablera sig i branschen: maskinframställda råöversättningar som efterredigeras av en eller flera redaktörer. Metoden används av maskinöversättningsföretag och vissa förlag, medan översättarna själva är skeptiska – men varför? Borde inte arbetssättet fungera åtminstone för vissa genrer, och borde det inte finns tid och arbete att spara här? Författarförbundets översättarinformatör Johanna Svartström samtalar med översättarna Maggie Andersson och Linus Kollberg.
16.20-16.45 Kulturtidskrifternas betydelse för det kulturkritiska samtalet
Vilken roll spelar kulturtidskrifterna för det offentliga, kulturkritiska samtalet? För den demokratiska utvecklingen? Och hur påverkas denna roll när kulturtidskrifterna får allt snävare ekonomiska ramar? Förra året meddelade Kulturrådet en sänkning av det produktionsstöd som är helt avgörande för landets kulturtidskrifter. Somliga tidskrifter har fått skära ner i sin verksamhet, andra har tvingats till nedläggning. Vad kan landets samlade kulturtidskrifter göra för att överleva trots detta? Och hur ser egentligen politikerna på tidskrifterna som del i att uppfylla de kulturpolitiska målen? Mats Berglund, riksdagsledamot (MP) och kulturutskottets ordförande; Ulrika Stahre, redaktör och kritiker Aftonbladet Kultur; Alexander Svedberg, ordförande Föreningen för Sveriges kulturtidskrifter. Moderator: Ludvig Berggren, förbundssekreterare och litteraturpolitiskt sakkunnig Författarförbundet.
16.45-17.10 När författarna befinner sig vid fronten
Ukrainska Tetyana Teren, journalist och verksamhetsledare för Pen Ukraina under åren 2018–2025, har initierat flera kultur- och mänskliga rättighetsprojekt i Ukraina och arbetat som programledare och curator för litterära projekt och program. Moderator: Vesna Prekopic, vice ordförande Författarförbundet. Samtalet är på engelska.
Litteraturscenen fredag 26 september
09.30-10.00 Författarcentrum: Böcker som funkar
Alla barn har rätt till litteratur och dess författare, så brukar det låta. Men ofta missar man att inkludera barn med särskilda behov i ordet ”alla”. Böcker som funkar visar hur litteratur och författarbesök kan stärka språklig utveckling och läslust i verksamheter som anpassad skola. Karin Salmson samtalar med författaren Kjell Stjernholm som varit med och grundat Moomsteatern och tagit initiativ till projektet tillgängliga författarbesök.
10.00-10.30 Författarcentrum: Inte bara läslust – utan lusten att berätta också
Varje år genomförs mängder av författarbesök i de svenska skolorna. Ofta talas det om hur det kan inspirera till läslust, vilket är sant. Men inte bara. Författaren kan också väcka lusten att berätta och stötta elever att gå från idé till att skriva. En levande demokrati behöver både förmågan att läsa och skriva, och författare kan ge konkreta tips på vad till exempel betygskriteriernas krav om ett Rikt språk eller Gestaltande egentligen kan betyda. Erfarna författarna Katarina Genar och Mårten Sandén berättar hur de gör för att inspirera, både till läsning och skrivande i skolan. Moderator: Magnus Ljunggren, ordförande Författarcentrum Öst.
10.35-10.55 Tre generationer författare om kärlek och lust i barn- och ungdomslitteraturen
Hur har skrivandet förändrats genom åren? Ett samtal mellan barn- och ungdomsboksförfattarna Ebba Berg, Alexandra Dahlberg och Niklas Krog. Moderator: Jali Madi Susso, även han barn- och ungdomsboksförfattare.
11.00-11.25 Att skriva om historiska personers livsöden
Magnus Bremmer, Ingrid Carlberg och Steve Sem-Sandberg har själva skrivit fiktion/berättande sakprosa om historiska personer. Här samtalar de om vad man har för ansvar som författare – gentemot den historiska personen man skriver om, gentemot läsaren? Finns det en punkt där språket ofrånkomligen förvandlar liv till dikt? Finns det gränser som inte bör passeras? Och var finns möjligheterna? Moderator: Hedvig Ljungar.
11.30-11.55 Teater som en del av samhällsbygget och civilförsvaret
Oksana Hrytsenko och Natalka Vorozhbyt har som dramatiker arbetat med både barn och krigsveteraner i Ukraina långt innan den fullskaliga invasionen. 2022 var de med och grundade Theatre of Playwrights tillsammans med ett teaterkollektiv i Kyiv. Nu ingår de i triangelutbytet Triangle of Ukrainian Artists, inom vilket ukrainska pjäser beställts och översatts till svenska (Ellerströms förlag). Vilken betydelse har teatern för att motverka krigströtthet, stimulera fantasin och inge hopp? Moderator: Vesna Prekopic, vice ordförande Författarförbundet. Samtalet är på engelska.
12.00-12.25 Kulturens betydelse i orostider
I föregående programpunkt berättar ukrainska dramatiker om sitt arbete med barn vid fronten och krigsveteraner i Kyiv. Den fullskaliga invasionen av Ukraina är en av orsakerna till att Sverige höjt beredskapen. Men hur ser man i Sverige på kulturens betydelse i orostider och i händelse av kris eller krig? Robert Egnell, rektor vid Försvarshögskolan i ett samtal med Josefine Engström, ordförande Svenska Tecknare. Moderator: Anja Gatu, ordförande Författarförbundet.
12.30-12.55 Marion Brunet – årets ALMA-pristagare
Varför översätts allt färre barn- och ungdomsböcker? Den franska barn- och ungdomsboksförfattaren Marion Brunet i ett samtal med sin svenska kollega Mårten Sandén om krisen i barnlitteraturen.
13.00-13.25 Vad händer på ljudboksmarknaden?
Vid förra årets bokmässa presenterade Författarförbundet en prototyp och ekonomisk affärsmodell för en hållbar ljudbokstjänst. Vad har hänt sedan dess – och hur påverkas författarnas och förläggarnas arbetssätt när det nu säljs fler ljudböcker än fysiska böcker? Hur påverkas upphovsrätten? Mattias Beijmo, författare och internetanalytiker; Anna Bågstam, författare; Anja Gatu, ordförande Författarförbundet. Moderator: Maria Wande, jurist Författarförbundet.
13.30-13.55 Livelitteratur, en av lösningarna på läskrisen?
Tusentals unga fyller arenor för att lyssna på poetry slam. Kulturskolorna öppnar för scenpoesi och berättande som ämne. Hur agerar livelitteraturens samlande kraft som motpol till den negativa lästrenden bland unga? Marx Mukaru och Nasir Sarr, regerande mästare i Ortens Bästa Poet samtalar och liveframträder. I panelsamtalet medverkar även Omar Abdirizak, Ludvig Häger, Malin Lybeck, Nadia Zaid och Anna Svensson Kundromichalis, första generationens utbildade kulturskolepedagoger inom Scenpoesi och Berättande
14.00-14.25 Att översätta Augustinus Ensamtal
I kyrkofadern Augustinus dialog Ensamtal för en människa för första gången i litteraturhistorien ett samtal med sin inre röst. Människan, ”Augustinus”, är ung och kämpar med sig själv. Den inre rösten heter ”Förnuftet”. Dialogen dem emellan är uppbyggligt underhållande. Nu släpps den på Bokförlaget Faethon i den första svenska översättningen någonsin.
Hur gör man för att översätta en närmare tvåtusenårig litterär och filosofisk dialog författad på latin? Och hur förhåller sig Ensamtal till tidigare svenska översättningar av antik litteratur? Om detta samtalar dialogens översättare Rebecka Kärde med Jens Ahlberg och Niklas Haga, även de verksamma översättare.
14.30-14.55 O te Moana ki te Maunga – From the Sea to the Mountain: Contemporary literature from Sápmi and Aotearoa
FN har beslutat att mellan 2022 och 2032 uppmärksamma världens alla urfolksspråk. Som ett led i det arbetet har Sveriges Författarförbund i år bjudit in författare från Aotearoa, Nya Zeeland, att delta i en översättningsworkshop med samiska författare; ett möte mellan samiska, svenska och maori – och mellan olika litterära traditioner. Samtalet handlar dels om workshopen, dels om förutsättningarna för samisk respektive maorisk litteratur. Finns det förlag som enbart ger ut maorisk litteratur? Vilka hinder finns det för en levande samisk litteratur? Och vad kan maoriska och samiska författare lära av varandra? Mairātea Mohi, Anne Wuolab med flera författare som deltagit i workshopen. Moderator: Erik Lindman Mata, författare.
15.00-15.25 Kan maskiner översätta böcker?
AI har börjat översätta böcker. Men hur väl kan en maskin tolka litteratur? Saknar dagens stora språkmodeller förståelse för språket? Översättarna Erik Andersson och Johanna Hedenberg om att läsa mellan raderna, om pillet med orden och vikten av intuition och lyhördhet. Moderator: Ludvig Berggren, förbundssekreterare och litteraturpolitiskt sakkunnig Författarförbundet.
15.30-15.50 Eiríkur Örn Norðdahl: Naturlagarna
En storslagen roman om en värld av mirakel och under, gudstro och trolldom. Skriven av isländska författaren Eiríkur Örn Norðdahl, översatt till svenska av John Swedenmark. Moderator: Per Bergström, Rámus förlag
15.55-16.15 Nederländska författaren Jente Posthuma och hennes svenska översättare Johanna Hedenberg
Det jag helst inte tänker på skildrar kärleken till och förlusten av en tvillingbror som tagit sig liv. En gripande roman med djupt mörker som med ett lakoniskt språk ändå bjuder på stor humor. Var hittar man som författare och översättare rätt anslag för att finna balans däremellan? Moderator: Per Bergström, Rámus förlag. Samtalet är på engelska.
16.15-16.25 Röster från Gaza – vittnesmål om förlust och överlevnad
Pen International har fått vittnesmål från författare från Gaza. Dessa vittnesmål har Svenska Pen låtit översätta till svenska och samlat i häftet Röster från Gaza – Vittnesmål om förlust och överlevnad. Uppläsare: Kerstin Almegård, ordförande Svenska Pen; Anja Gatu, ordförande Författarförbundet, Vesna Prekopic; vice ordförande Författarförbundet.
16.30-16.55 Facklitteraturens död – eller?
Av och till diskuteras och debatteras fackbokens framtida existens. Vad kan vi göra för att vända den nedåtgående trenden vad gäller försäljning och uppmärksamhet? Är svensk sakprosa stark nog för att klara av det, till att börja med? Och hur kan den nya fackboksfestivalen Minerva bli ett redskap i det arbetet? Magnus Linton, författare och programansvarig för sakprosafestivalen Sakli(g)t, Lena Wolmner, programansvarig ABF Stockholm, och Björn Wiman, författare och kulturchef Dagens Nyheter. Moderator: Karin W. Tikkanen, ordförande för Författarförbundets sakprosasektion Minerva.
17.00-17.25 Vem vill läsa artificiell skönlitteratur?
”Det sista läskrisande ungdomar behöver är maskinöversatt litteratur”, skrev Författarförbundets ordförande i en debattartikel i våras. Vad vill konsten säga och vad vill vi säga varandra genom konsten? Kan den mänskligt skapande litteraturen ersättas med maskingenererade texter, och vem vill i så fall läsa dem? Hanna Johansson, författare och kritiker; Martin Kaunitz, förläggare Kaunitz-Olsson; Ulf Karl Olov Nilsson (UKON), författare. Moderator: Ludvig Berggren, förbundssekreterare och litteraturpolitiskt sakkunnig Författarförbundet.
17.30-17.55 Statsbidraget, läsningen och framtiden
Det litterära statsbidraget spås ha stor inverkan på läsfrämjandet i Sverige och har inneburit ett viktigt tillskott för utövare och förlag. Vad innebär det för utgivningen av barnlitteratur, ungas läsning och samhällets bildning? Hör förlag, utövare och beslutsfattare. Jenni Blom Castenfors, förlagschef Rabén & Sjögren/B. Wahlströms; Anja Gatu, ordförande Författarförbundet; Lisa Lewin, förlagschef Bonnier Carlsen. Moderator: Josefine Engström, ordförande Svenska Tecknare. Arrangör: Svenska Tecknare.
17.55-18.20 Vår kärlek till jorden vi lever på – behöver vi peppas eller skrämmas?
Klimatet har kommit att bli en ödesfråga vi inte gärna talar om. Hur kan vi påminna varandra om vad vi behöver göra i detta nu, utan att skapa förlamande rädsla? Vad ska få oss att börja behandla vår jord med den kärleksfull respekt den förtjänar? Klimatdebattören Mattias Goldmann, författare till Klimatsynda – så räddar vi planeten med lust, lättja, girighet, vrede, avund, högmod & frosseri (2020) möter Alexandra Urisman Otto, en av författarna till Att låta världen få veta – handbok i klimatjournalistik. Moderator: Beata Hansson, författare.
Litteraturscenen lördag 27 september
9.30-9.55 Barnet och boken – vad händer med ungas läsning i den digitala eran?
Barn och ungas läsning är i snabb förändring. Skärmtid, digitaliseringen av skolan och kulturpolitiska lässatsningar påverkar både läsförmåga och litteratursyn. I den nya antologin Barnet och boken analyserar forskare, kritiker och författare barns läsning ur olika perspektiv – från andraspråksläsning och dyslexi till högläsning och digitala resurser. Samtalet tar avstamp i boken och berör villkoren för barnlitteraturen, författarskapets roll i läsfrämjande arbete och den politiska diskussionen kring litteraturens plats i skola och samhälle. Stina Otterberg Engdahl, redaktör; Gunilla Kindstrand, kulturjournalist, och Mats Myrberg, professor i specialpedagogik.
10.00-10.25 Kärlek under attack – om bokförbud i USA och Sverige
Hbtqi-litteratur är under stor press – inte minst i USA där böcker med hbtqi-karaktärer är bland de som förbjuds och utmanas mest. I Sverige ser vi inte samma trend som i USA men debatten, framför allt vad gäller sagostunder med dragqueens, är definitivt här. Hur påverkar det litteraturen? Hur är det att verka som författare när ett tema så tydligt attackeras? Hur kan det påverka skrivande, förmedling och utgivning av böcker med hbtqi-tema? Kerstin Almegård, ordförande Svenska Pen och Sebastian Lönnlöv, författare och litteraturkritiker. Moderator: Makz Bjuggfält, skribent, litteraturvetare och grundare av den queerlitterära plattformen Bögbibblan. Arrangör: Svenska Pen.
10.30-10.50 Helena von Zweigbergk och Cilla Ramnek: Det nya gamla
Författarna är båda 65 och kan konstatera att det är något helt annat att bli gammal idag än vad det var för tidigare generationer. Idag jagar vi ständigt framåt, ger akt på minsta ålderstecken och gör historier om oss själva på sociala medier. Hur ska man förvalta sin historia, och hur tar man vara på fördelarna med den nya åldern? Moderator: Michaéla Marmgren, förläggare.
11.00-11.25 Mike Enocksson: Den svenska radikalhögern
På vilket sätt hotar radikalhögern demokratin? I Enockssons bok diskuteras hur populister, konservativa, libertarianer och etnonationalister kan förenas i sin misstro mot den demokrati vi har idag. Vilka motstrategier finns för att demokratin inte ska nedmonteras? Moderator: Pelle Andersson, förläggare Ordfront.
11.30-12.00 Litteraturstödets betydelse för litteraturens mångfald
Kulturrådet fördelar sedan snart 50 år tillbaka det statliga litteraturstödet. Syftet är att värna om mångfald och kvalitet i utgivningen och att se till att litteraturen kommer ut i hela landet. Ett samtal om varför stödet behövs. Anja Gatu, ordförande Författarförbundet, Ingrid Skare, enhetschef på enheten för fri konst och litteratur på Kulturrådet, och Richard Herold, ordförande Förläggareföreningen. Moderator: Björn Kohlström, litteraturkritiker. Arrangör: Kulturrådet.
12.05-12.30 Den besvärliga kultureliten
Kulturskapare refereras allt oftare i dagens debattklimat som en priviligierad grupp som livnär sig på skattepengar och inte kan stå på egna ben. Retoriken hörs från sittande politiker och från debattörer. Till skillnad från hur en idrottselit beskrivs talas det inte om kultureliten på något positivt sätt. Varifrån kommer synen på den ”besvärliga kultureliten”? Vad beror debattklimatet på? Och vilka verkliga strukturer döljs i retoriken om en kulturelit? Hänger nedsättande begrepp om kulturskapare ihop med nuvarande politiska ideologi? Och hur påverkas debatten om kulturskapare finansieringen av kulturen? Josefine Engström, ordförande Svenska Tecknare; Anja Gatu, ordförande Författarförbundet; Sophia Jarl, kommunpolitiker (M); Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi och författare.
12.35-12.55 Kristoffer Leandoer: Det är läsaren som skriver boken
Kristoffer Leandoer är en av Sveriges mest kända skribenter i litteraturhistoriska ämnen. Här utforskar han vad som sker i mötet mellan läsaren och boken. Är boken alltid densamma, eller förändras den med varje ny läsning? Kan två människor överhuvudtaget läsa samma bok? Moderator: Mattias Österlund, journalist.
13.00-13.25 Digitaliseringen – vad gör den med läsförståelsen?
Digitaliseringen har under lång tid setts som en självklar del av den pedagogiska och didaktiska utvecklingen. Det kritiska förhållningssättet har länge och i stort varit frånvarande, men nu höjs allt fler kritiska röster och varnar för konsekvenserna. Hur påverkas barn och ungas kunskapsutveckling generellt och hur påverkas deras läsförmåga och läsförståelse? Anja Gatu, ordförande Författarförbundet; Magnus Haake, docent i kognitionsvetenskap; Tomas Riad, Svenska Akademien. Moderator: Vesna Prekopic, vice ordförande Författarförbundet.
13.30-13.55 Litteraturen som forskning, forskning som litteratur
Om konstnärlig forskning är berikande och angelägen eller tvärtom skapar en introvert och ofri konst har varit ämne för livlig debatt det senaste året. Men vad betyder detta för litteraturens område? Vad händer när litterär frihet och autonomi möter akademiska kunskapsideal – och när detta möte dessutom sker inom ett och samma medium; i en och samma text; inom en och samma författargärning? Går det ens att skilja det kreativa skrivandet från forskningsprocessen och vad resulterar det i för typ av litteratur? Lyra Ekström Lindbäck, författare, kritiker, doktor i filosof; Sven Anders Johansson, kritiker, professor i litteraturvetenskap och Khashayar Lykke Naderehvandi, författare och doktor i konstnärlig gestaltning. Moderator: Anna Jungstrand, litteraturvetare, professor i sakprosa. Arrangör: Humtank.
14.00-14.25 Att läsa klassiker
Varför ska vi läsa klassisk litteratur? Vad är ens en klassiker? Hur står sig verk som Iliaden, Odyséen och Den gudomliga komedin i dag? Vilken är världens bästa klassiker? 2025 fyller Natur & Kulturs klassikerserie Levande litteratur 100 år. Serien har introducerat hundratals verk av alla tider, genrer och kulturer. Ingrid Elam, professor i litterär gestaltning; Kristoffer Leandoer, författare, kritiker och översättare. Moderator: Håkan Möller, litteraturvetare och teolog. Arrangör: Natur & Kultur.
14.30-14.55 Vad är värst – en totalsågning eller att ingen bryr sig alls?
Hur hanterar vi sågningar, recensioner och branschens tystnad? Och hur skiljer sig kritikens makt mellan litteraturen och teatern? En humoristisk och ärlig diskussion om recensioner, kulturdebatter och det eviga dilemmat: Ska man svara på en orättvis sågning eller bara låtsas som ingenting? Magnus Lindman, dramatiker, översättare och dramaturg; Khashayar Lykke Naderehvandi, författare och doktor i konstnärlig gestaltning. Moderator: Sophie Helsing, dramatiker. Arrangör: Dramatikerförbundet.
15.00-15.20 Sanna Kullin: Göteborgssyndromet
En serieroman om att glömma bort hela sitt liv till förmån för en fantasi. Med stor humor och underbart svängiga 70-talsdoftande bilder tecknar debuterande Sanna Kullin både en bild av Göteborg och av att famla omkring i livet som 20-någonting. Moderator: Sofia Olsson, förläggare Galago.
15.30-15.55 En dramatikers vardag
Ett nära och nördigt samtal om dramatikerns vardag. Om skrivprocesser och deadlines, typsnitt och favoritpennor. Kort sagt om konstnärsskapet i praktiken. Medverkar gör dramatikerna Christofer Bocker, Fia Adler Sandblad och Manda Stenström. Moderator: Gunnar Eriksson, dramatiker och dramaturg. Arrangör: Centrum för dramatik.
16.00-16.25 Den berättande forskaren – snart borta?Att skriva medryckande om faktiska förhållanden är en konst som allt färre forskare behärskar. Vilket inte är konstigt eftersom vetenskaplig textproduktion idag nästan uteslutande sker på engelska i nischade tidskrifter som nästan ingen läser. Förlagen har svårt att hitta forskande författare och på kultursidorna lyser vetenskapen med sin frånvaro. Hur blev det så? Kan fakta bli begriplig utan berättande? Vad betyder det för demokratin när den välskrivande forskaren lämnar offentligheten? Sverker Sörlin, professor idéhistoria, aktuell med Snö (Volante 2024); Ingrid Elam, professor i litterär gestaltning och författare till Romanens segertåg (Natur & Kultur). Moderator: Magnus Linton, redaktör och författare till Text & Stil – om konsten att berätta med vetenskap. Arrangör: Natur & Kultur
16.30-16.55 Sakprosan och censuren – fiktionsstämpeln som maktmedel?
I den populistiska vågen anas ett nytt sätt att censurera sakprosa: peka ut verket som fiktion för att göra det irrelevant. Eftersom sakprosa är avgörande för ett demokratiskt samtal är det förstås väntat att den blir en måltavla för censur. Samtidigt vill många författare och förlag romanetikettera vad som i grunden är ett litterärt sakprosaverk för att det ger större konstnärliga friheter. Hur påverkar detta dilemma litterär kunskapsförmedling? Har fakta/fiktions-dikotomin blivit censurens senaste redskap och finns risker för självcensur i dokumentära genrer? Kerstin Almegård, sakprosaförläggare och ordförande i Svenska Pen; Jon Helgason, docent i litteraturvetenskap, författare till Censur på gott och ont (RJ:s årsbox 2025). Moderator: Anna Jungstrand, professor i sakprosa. Arrangör: Sakli(g)t sakprosafestival.
17.00-17.25 Sista ordet – om den palestinska litteraturen
I tidskriften 20TAL:s nummer om palestinsk litteratur letar en författare efter böcker från sitt eget bibliotek på en marknad i Gaza. »Vem skulle bry sig om böcker nu, mitt i denna massaker som slukar allt i sin väg?« Han är inte ensam i sin längtan. Berättandet, poesin och historieskrivningen har enorm betydelse för palestiniernas gemensamma identitet. Medan hemlandet utplånas söker sig många palestinier till bokborden, för att ta del av levnadsöden som de känner igen sig i. Men vilka grepp använder palestinska författare för att gestalta dessa öden? Hur skrivs den moderna palestinska litteraturen och för vem? Ett samtal mellan Madeleine Grive, chefredaktör 20TAL, och Kholod Saghir, skribent och översättare.
Litteraturscenen söndag 28 september
10.00-10.25 Poesin, priserna och livet
I ett samtal med sin svenska översättare Inger Midmo kommer den portugisiske poeten, dramatikern och kirurgen João Luís Barreto Guimarães, aktuell med diktsamlingen Till klarhet, att berätta om sin väg in i poesin, om läkekonsten och vad han känner inför de litterära priser han har fått. Samtalet berör också poeten Antonio Ramos Rosa, vars poesi firar hundraårsjubileum i Portugal i år och som snart finns i svensk översättning.
Både João Luís Barreto Guimarães och Antonio Ramos Rosa anses nyskapande, men deras poesi handlar ytterst om demokratiutveckling, livet och den poetiska friheten, inte minst med tanke på Europa. Samtalet är på engelska.
10.30-10.55 Om bokutgivningsföretag och hybridförlag
Vad innebär det att ge ut sin bok på ett bokutgivningsföretag och vad är egentligen ett så kallat hybridförlag? Anja Gatu, ordförande Författarförbundet och Susanne Steneros, förbundsdirektör Författarförbundet reder ut begreppen. Moderator: Valter Bennour, biträdande jurist Författarförbundet.
11.00-11.25 Konsten att tillgängliggöra poesi
Poesi betraktas av många som svårt, obegripligt, diffust. Svenska Akademien har vågat gå en egen väg när de låtit ge ut diktantologierna En bro av poesi (2021) riktad till sexåringar och Tid för poesi (2024) för barn i mellanstadieåldern. Mats Malm, Svenska Akademien, och Anna Nordlund, forskare i litteraturvetenskap och en av redaktörerna till diktantologierna. Moderator: Vesna Prekopic, andre vice ordförande Författarförbundet.
11.30-11.50 Jonathan Brott: 100 dikter – mixtape edition (alla talar svenska)
Ur recensionerna: ”Brotts hundra dikter sänker ribban för alla de som tänker att poesi måste skrivas på största allvar. Språket är vardagligt och formen impulsiv.” ”Han får en heliumballong att verka tung.” ”Det blir väldigt roligt, varierat, och varje dikt lyckas faktiskt bli minnesvärd.”
Jonathan Brott är redaktör för litteraturtidskriften L’ Amour – La Mort. 100 dikter är hans debut. I ett samtal med Ali Alonzo, även han poet och redaktör för L’ Amour – La Mort.
11.55-12.20 Lust och kärlek i barnafödandet
Barnmorskan Asabea Britton har i böcker och på sitt instagramkonto folkbildat om barnafödande. Här talar hon med Emilia Bergmark Jimenez, fotograf och författare till Att föda och att födas, om det existentiella i att föda barn. Om att se födandet inte enbart som en fysisk händelse utan en emotionell, spirituell, kulturell och social händelse där även lust, kärlek och sexualitet kan uttrycka sig. Vad hindrar och vad uppmuntrar kärleken och lusten i ett förlossningsrum? Och vad gör det med oss när vi får uppleva det? Moderator: Karin W Tikkanen, författare.
12.30-12.55 Per J Andersson: Historiska resenärer – 12 kvinnor som erövrade världen
Länge ansågs det opassande för en kvinna att resa, särskilt på egen hand. De kvinnor som ändå gav sig ut på vägarna ”glömdes bort”, trots att de skildrade sina resor i tidningar och böcker. Här lyfts nu några av världens mest spännande kvinnliga vagabonder fram, däribland österrikiska Ida Pfeiffer, taiwanesiska San Mao, svenska Fredrika Bremer och brittisk-kenyanska Beryl Markham. Vi följer dem över slättlandskap och genom öknar, de rider på hästar, kameler och åsnor. De vandrar genom djungler och korsar kontinenter ombord på ångloksdrivna tåg och oceaner med segel- och ångfartyg. Moderator: Jenny Bjarnar, förläggare Ordfront förlag.
13.00-13.20 Jila Mossaed: Vem var min mor på jorden
Mossaed, född i Teheran, betraktas som en av de stora exildiktarna i svensk samtidspoesi. Exilens erfarenhet, gestaltad som både förlust och tillblivelse, är ett grundackord i författarskapet. Vem var min mor på jorden innehåller både nya dikter och ett urval ur hennes tidigare diktsamlingar. Moderator: Elise Karlsson, förläggare Norstedts.
13.25-13.50 Stories from Angered 2025: vol. 2
Att läsningen sjunker och att det är svårt att försörja sig som författare, har inte hindrat elever på Angeredsgymnasiet från att satsa på en skrivkarriär och publicera en gemensam antologi, Stories from Angered 2025: vol. 2 (Stories from Angered och Författarskolan, 2025). Tre av dem – Hanna Chernihova, Stanislav Mosin och Natalia Yazykova – har flytt från Putins anfallskrig mot Ukraina och läser sina texter om kriget och döden. Moderator: Jonas Fröberg, författare och initiativtagare till Författarskolan på Angeredsgymnasiet.
14.00-14.25 Magnus Västerbro: Kärlekens tid
Vad är kärlek? Hur har människor älskat genom tiderna? Och vem har egentligen fått älska vem? Västerbro låter oss möta passion och förbjuden kärlek i alla dess former: Hur gick det till när Héloïse mötte Abélard, och vad blev priset för deras kärlek? Varför försvann Ulrika Eleonora in i skogen och bytte till manskläder? Kan Kenelm och Venetia övertyga sina mödrar om att deras kärlek är menad att vara? Det intima vävs samman med det politiska, det historiska med det högst aktuella. Moderator: Sara Nyström, förläggare Albert Bonniers förlag.
14.30-14.55 Bea Uusma: Vitön – Den fristående fortsättningen till Expeditionen
Bea Uusma, läkare och författare till den Augustprisbelönade boken Expeditionen, har i två decennier försökt lösa den polarhistoriska gåtan om Andrée-expeditionens dödsorsak. I augusti 2024 begav sig Bea Uusma tillsammans med arkeologer, en osteolog (expert på ben) och två arkeologihundar till Vitön för den första arkeologiska utgrävning som någonsin har beviljats på denna istäckta ö. Vitön är resultatet av den expeditionen. Moderator: Cecilia Kerstell, publicistisk chef Norstedts.
15.00-15.25 Agneta Stark: Nöj dig aldrig, skrev du: brev om arbete, samhälle och kärlek 1978–1986
När Agneta Stark och Sven Lindqvist inledde en kärleksrelation i början av 1980-talet, var Sven Lindqvist redan gift. De inledde en intensiv brevväxling – om allt från dagspolitik, litteratur och arbete till kärlek, förebråelser och erotik. Nu har brevväxlingen blivit en bok. Författaren, ekonomiforskaren och samhällsdebattören Agneta Stark i ett samtal med redaktören och förläggaren Gunnar Nirstedt, Nirstedt/litteratur.
15.30-15.55 Aase Berg: Vi är framme snart
Spiken i kistan för hela dagboksgenren, tyckte kritikerna när Aase Bergs första dagbok Jag är aldrig hemma kom. Men här är nu Vi är framme snart – om försöken att hitta hem trots kaospersonlighet, en flackande tillvaro, strulande ungar, alldeles för mycket jobb och en besatthet av hästar. Moderator: Martin Kaunitz, förläggare, Kaunitz-Olsson.
Med reservation för ändringar.
Rum för översättning torsdag 25 september
10.00–10.40 När vi var samer och översättningens roll i utvecklingen av ursprungsspråk
Hösten 2024, tre år efter att Mats Jonssons serieroman När vi var samer kom ut, hade den sceniska versionen premiär på Västerbottensteatern i Skellefteå. En fjärdedel av scentexten framfördes på umesamiska – ett samiskt ursprungsspråk som idag har en hotad ställning. I samtalet får vi under ledning av Elisabeth Bladh, Stockholms universitet, höra författaren Mats Jonsson reflektera, tillsammans med dramatikern Tora von Platen och umesamiska översättaren Henrik Barruk, kring de nya dimensioner som umesamiskan tillfört verket och vad översättningen av pjäsmanuset fått för betydelse för det umesamiska språkarbetet. Arrangör: Tolk- och översättarinstitutet.
11.00–11.40 Spicy sex
Visst kräver all översättning fingertoppkänsla, men att översätta erotik kan vara utmanande på mer än ett sätt. Hur översätter man alvsex eller en drömsk orgie utan att tappa magin – eller att rodna? Hur går man till väga för att få till ett stön med stil? Beskrivs sexscener olika på olika språk? Översättarna Marjut Hökfelt, Lisa Marquez Jagemark och Sandra Wiklund samtalar om det lustfyllda arbetet med att förmedla kärlek och begär. Det blir en djupdykning i lustens och kärlekens uttryck, från pinsamma passager till poetiska njutningar. Samtalet leds av Emma Majberger, översättare och ordförande i Sveriges Författarförbunds översättarsektion. Arrangör: översättarsektionen, Sveriges Författarförbund.
12.00–12:40 Årets översättning
Årets översättning riktar ljuset mot översättandets konst och premierar översättningar som på ett särskilt berömvärt sätt förenar djärvhet och precision, lyskraft och följsamhet. Nominerade översättare till priset Årets översättning är Tova Gerge, Anna Gustafsson Chen, Hans-Jacob Nilsson, Jonas Rasmussen och Ola Wallin. Jurymedlemmen Helena Fagertun samtalar med pristagaren och Årets översättarstipendiat som båda kungörs under programmet. Bakom priset och stipendiet står Stiftelsen Natur & Kultur och Sveriges Författarförbunds översättarsektion.
Rum för översättning fredag 26 september
10.00–10:40 Nyöversättning av klassiker
Hur tar man sig an uppdraget att nyöversätta en klassiker? Får man titta i tidigare översättningar eller är det fusk? Och hur gör man om det finns hela bibliotek med forskning och kommentarer kring verket i fråga? Möt Eva Åsefeldt, som nyligen har nyöversatt Virginia Woolfs Mrs Dalloway, och Linda Östergaard, som nyöversatte Goethes Den unge Werthers lidanden förra året, i ett samtal med Niclas Hval, som just nu sitter och nyöversätter Herman Melvilles Moby-Dick och kan behöva ett och annat råd.
Arrangör: HDK-Valand.
11.00–11:40 Så som i en spegel – om intimitet och distans
Den argentinska författaren Virginia Higa har bott i Sverige under några år och skildrar sina upplevelser i essäboken Förtrollad vinter, förtrollad sommar som kommer ut i september på Prosak förlag. När Annakarin Thorburn ska översätta boken från spanska till svenska möter hon inte bara en främlings betraktelser av den egna hemstaden, kulturen och det egna språket, utan även sig själv som karaktär. Hur behåller man den oinvigdas blick när något så välbekant ska översättas? Att författaren, som dessutom själv är översättare, lärt sig svenska och blivit en nära vän till översättaren har möjliggjort ett ovanligt fördjupat samarbete. Här möts de i ett samtal under ledning av Jenny Tunedal.
Arrangör: Tolk- och översättarinstitutet.
12.00–12:40 Att leva med översättning i text, tanke och känsla
Vad innebär det att leva i översättning mellan språk, erfarenhet och funktion som skrivande person? Vem och vilkas texter är i behov av översättning i neuronormativ litteraturvärld? Hur berikar neurominoriteters perspektiv, om alls, litteraturen? Författarna Anna Nygren, Ann-Marie Tung Hermelin och Elisabeth Hjorth samtalar om ömsesidig översättning, om skrivandets former som motstånd och möjlighet samt om uppmärksamma och modiga läsarter. Arrangör: HDK-Valand.
Rum för översättning lördag 27 september
10.00–10:40 Världens läsare! – litterär översättning med fokus på ungas flerspråkighet
Att växa upp med flera språk kan vara både en resurs och en utmaning. Hur kan den språkliga mångfald som vi finner bland unga idag uppmuntras och utvecklas? Vad kan en översättares rörelse mellan språken tillföra en sådan dialog? Och vad finns det för samband mellan tillgången till språk, rättvisa och frihet? Projektet Världens läsare! som arbetar med dessa frågor har alltsedan starten 2021 nått över 4 000 unga runt om i Sverige. Möt de medverkande översättarna Annakarin Thorburn, Adriana Aires Rastén och Malin Färdig i ett samtal med Roza Ghaleh Dar, projektledare för Världens läsare!
Världens läsare! drivs av Översättarcentrum och genomförs med stöd från Statens kulturråd, Västra Götalandsregionen, Region Skåne och Stiftelsen Natur & Kultur. Arrangör: Översättarcentrum
11.00–11:40 Översättning som livsvillkor
En kvinna som adopterats till Danmark reser till Sydkorea för att möta sin koreanska familj. De äter galbi och samgyetang, ler och nickar. Kvinnan kan inte koreanska och har med sig en tolk. Men vad händer när familjen får reda på att tolken är hennes flickvän, i ett land med en kritisk syn på homosexualitet? Mycket står på spel i Maja Lee Langvads uppmärksammade roman Tolk där huvudpersonen är helt beroende av översättning för att nå fram till sin egen familj och möta sitt ursprung. Ett samtal mellan författaren och hennes svenska översättare Kristofer Folkhammar, modererat av journalisten och författaren Patrik Lundberg. Arrangörer: Ellerströms förlag och Sveriges Författarförbunds översättarsektion.
12.00–12:40 Spelbart eller texttroget?
Att tala och att läsa är inte samma sak och när dramatik översätts är det inte bara att komma nära originalet som är viktigt, det måste vara spelbart också. Ofta är en dramatiköversättning lika mycket en bearbetning – ett sätt att skräddarsy texten till en svensk uppsättning så att orden passar både regissörens vision och skådespelarnas krav på repliker som går att säga. Men hur känns det för en översättare när folk står på scen och betonar ens översättning alldeles fel? Och hur är det att ge sig på dramatik som blivit så kanoniserade i sina svenska versioner att teater-Sverige rasar över nyöversättningar? Rum för översättning hakar på dramatiktemat och samtalar om teatermakarnas och översättarnas skilda syn på text, om var det krockar och när det berikar. Med regissören Kristina Hagström Ståhl, poeten och översättaren Marie Lundquist och översättaren Nina Katarina Karlsson som har en bakgrund inom scenkonsten. Samtalsledare är Jenny Aschenbrenner, redaktör för Med andra ord.
Arrangör: Översättarcentrum.