Några av de frågor som lyftes:
• AI och hur dess framväxt påverkar översättarnas yrkesvillkor.
• Det utbredda användandet av upphovsrättsskyddat material för träning av AI-verktyg och behovet av licenssystem.
• Strömningstjänsternas ersättningsnivåer, techbolagens inflytande och den oligopolliknande ljudboksmarknaden.
• Behovet av en litteraturutredning för att ta reda på hur digitaliseringen påverkat litteraturens förutsättningar och vad som behövs för en hållbar bokbransch.
• Litteraturstödets betydelse för utgivningen av den kvalificerade litteraturen, och därmed för såväl författare som översättare.
• Behovet av att stärka den kulturella infrastrukturen i form av folkbibliotek, studieförbund och kulturskolor för att öka tillgängligheten till kulturen för allmänheten, men också för att säkra återväxten av nya författare, översättare och andra kulturarbetare.
• Att kultursektorn omsätter 650 miljarder kronor om året och alltså bidrar till statskassan, men precis som andra sektorer är beroende av stöd och stimulanser för att växa. Kultursektorn bidrar dock inte bara med ekonomisk tillväxt utan ger glädje åt såväl enskilda individer samt stärker samhället och demokratin.
• Glappet mellan å ena sidan erkännandet av litteraturens vikt för medborgarna och samhället, och å den andra sidan uteblivna kulturpolitiska satsningar för att stärka det litterära ekosystemet.
Magdalena Andersson och Anja Gatu med Fannys Äventyrs grundare Staffan Götestam.
Foton: Ronja Feuer, Funnys Äventyr