Hej Månadens medlem, skulle du kunna presentera dig för oss?

Hej! Jag heter Maria Soxbo och är född i Sundsvall, men bor sen millennieskiftet i Stockholm – numera i Huddinge med make och 13-åriga tvillingar. Jag är i grunden magasinsjournalist, men drabbades skogsbrandssommaren 2018 av en akut känsla av att jag behövde ägna mig åt klimatfrågan på heltid för att inte bli galen. Så de senaste åtta åren har jag arbetat med hållbarhet, klimat och omställning på massor av sätt. Jag rivstartade med att medgrunda en klimatorganisation, Klimatklubben, och när man väl tagit på sig en sån hatt visar det sig att det ena leder till det andra. Så nu varvar jag skrivandet med att föreläsa, projektleda, konsulta åt företag, hålla kurser och allt möjligt annat. Att skriva är dock fortfarande bland det roligaste jag vet, så jag gör mitt bästa för att få tid till det i så många olika former som möjligt.

Vad utmärker dina böcker?

Jag tror och hoppas att de sticker ut lite i klimathyllan. Grunden är förstås alltid vetenskapligt förankrad, men jag är innerligt övertygad om att morötter funkar bättre än piskor och försöker därför paketera krisinsikt och klimatkunskap i en lättillgänglig, snygg och inspirerande förpackning. Ingen av böckerna är grön till utseendet, alla innehåller en nypa humor och jag hoppas att jag (eller vi, flera av böckerna har jag skrivit tillsammans med Emma Sundh och Johanna Leymann) lyckas med en tonalitet som lockar till engagemang i frågan istället för att servera pekpinnar eller skrämmas.

Vilken av dina böcker har störst betydelse för dig?

Den senaste, Ställ om! Allt att vinna på ett klimatsmart liv. Det var klimatboken jag själv saknade, och den var innerligt rolig att skriva eftersom jag fick plöja ner tid i research om långt mer än bara utsläpp. I boken skriver jag om vad som egentligen gör oss lyckliga, om vad vi lägger vår tid på och hur vi förhåller oss till jobb, pengar och prylar. Omställningen påverkar allt i våra liv, och det finns oändligt med vinningar i att göra saker på andra sätt. Så utmaningen är att våga ändra mindset och sluta klamra oss fast vid alla ohållbara normer. Att föreläsa om just den här boken leder alltid till oerhört spännande samtal med människor i publiken efteråt.

Varför skriver du sakprosa?

För att jag är journalist och det är liksom det jag kan. Jag gillar att förvandla fakta till storytelling och förhoppningsvis få andra att bli lika intresserade som jag är. Klimatfrågan är så oerhört abstrakt för de flesta, och det inspirerar mig att försöka koka ner någon del av mänsklighetens största utmaning någonsin till något som faktiskt går att ta till sig.

Under mina år inom klimatrörelsen har det också blivit oerhört tydligt att det inte finns ett enkelt svar på hur vi ska kommunicera kring frågan. Istället måste vi väva en helhetsbild av allt från granskande journalistik och populärvetenskapliga inslag till snyggt förpackad inspiration, för när målgruppen är ”alla” oavsett grad av intresse behöver vi tänka kreativt. Jag hoppas att mina böcker fyller en funktion i det pusslet av berättelser.

Jag när absolut en dröm om att i framtiden även skriva en roman, men när man jobbar med hållbarhet och klimatkrisen eskalerar känns det som att den drömmen får vänta lite till.

Vilka författare inspirerar dig och varför?

Både Lisa Röstlund och Maja Alskog Bredberg tar sig an olika delar av hållbarhetsfrågan på ett väldigt välformulerat och snyggt sätt – med tyngd och pondus, samtidigt som de är skickliga berättare. Jag blev inspirerad av Björn Forsbergs Fartrusiga, om människans förhållande till fart, som varvar forskning med aha-upplevelser och lekfulla formuleringar. Bland internationella namn tycker jag Rutger Bregman, Tim Jackson, Andrew Boyd och David Wallace-Wells är oerhört läsvärda för sin förmåga att berätta komplexa saker på ett sätt som kan tilltala alla från experter till totala lekmän. Bland skönlitterära författare njuter jag i fulla drag av språket och berättardrivet hos Robert McCammon, Bonnie Garmus, Per Anders Fogelström, Miranda July, John Green och Joyce Carol Oates.

Vad skriver du på just nu?

Jag och min kollega Emma Sundh har precis avslutat en bok på uppdrag av det statliga innovationsprogrammet Shift Sweden, där vi berättar om 23 olika framsynsprojekt som ägt rum runt om i Sverige – intressant och utmanande! Tillsammans sätter vi nu tänderna i något helt nytt för oss båda – en barnbok! Det kommer att bli otroligt roligt, och utmanande att skriva om klimatet för en ung målgrupp. Vi arbetar också med ytterligare en bokidé som vi hoppas blir verklighet de närmaste åren – håll gärna tummarna för oss!

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

Vad är ens en vanlig arbetsdag? Jag tror aldrig jag kunnat beskriva en sådan, ens när jag var fast anställd på tidningsförlag – och dagarna verkar bara bli spretigare för varje år som går. Just nu är de en salig men rolig röra av ideellt och projektfinansierat arbete med Klimatklubben, skrivande i mina egna kanaler, skrivande på uppdrag, poddande, föreläsningsförberedelser, nätverkande, konceptarbete och projektledning av olika slag. Jag jobbar hemifrån, på diverse tåg och från kaféer runt om i Stockholm, ofta med tre olika saker samtidigt. Den enda röda tråden är att allt jag gör på något vis har med klimat och omställning att göra och det oftast ska kommuniceras i någon form.

Hur hanterar du fackförfattandets växelspel mellan research och skrivande?

För mig har det ofta gett sig själv, eftersom min bakgrund som journalist alltid inneburit att jag fått varva de två. Jag har också en tendens att följa min nyfikenhet, så när jag stöter på något som väcker mitt intresse tänker jag att det nog också kan intressera andra – och så går researchen lite av sig själv. Skrivandet brukar löpa parallellt med researchen, jag hoppar ofta fram och tillbaka mellan olika kapitel för att det jag researchar leder till att jag får en ny insikt om något helt annat. Utmaningen med klimatfrågan är att många fakta snabbt blir inaktuella, eller åtminstone lite daterade (här kan jag verkligen avundas författare som skriver om historiska skeenden!) – och jag behöver ofta försöka avgöra om den fakta jag hittat fortfarande kommer att stämma hyfsat när boken kommer ut om ett halvår eller år. Både researchen och skrivandet är däremot lustfyllt!

Vad tycker du om sakprosans ställning i Sverige idag?

Svår fråga. Jag tycker att sakprosan hittar allt fler och intressanta uttryck, och att fler och fler faktaböcker får ett brett genomslag – det känns hoppfullt! Jag tycker också om bredden av författare i den genren, från forskare, experter och journalister till kockar, hantverkare och aktivister. Mångfalden av ämnen, röster och bakgrunder är vad som gör genren intressant, och jag tycker också mycket om att den innehåller böcker från oerhört smala och nischade ämnesområden till mer övergripande och sammanfattande böcker. Däremot finns det en klar utmaning i att många förlag har sämre ekonomi, och att sakprosa tar tid att skriva eftersom det oftast krävs så mycket research och faktagranskning. Det är en svår balansgång mellan att förlaget ska våga satsa ekonomiskt, att som författare få betalt för tiden boken kräver och att slutresultatet ska bli det bästa tänkbara. Jag är rädd att det är många fantastiska böcker som aldrig blir skrivna eller utgivna, just för att de ekonomiska villkoren är så tuffa.

Finns det någon annan författares bok som du gärna hade skrivit?

Alldeles säkert – men samtidigt är det ju fullständigt rimligt att de böckerna har skrivits av just den författare som står bakom dem. Jag kan verkligen avundas ett skickligt skrivhantverk och tänka hur stolt jag hade varit om det stått mitt namn på omslaget, men då hade det ju å andra sidan inte varit samma bok. Och jag hade inte heller fått läsa just den bok det blev, så det hade ju varit en förlust för både mig och andra. Nä, jag svarar nog nej på den frågan ändå.

Foto: Appendix Fotografi

…………………………………………………………………………………………………………………………
Sakprosasektionen Minerva

Minerva är sektionen för författare av sakprosa inom Sveriges Författarförbund. Sektionens drygt 1500 medlemmar skriver fackböcker i olika genrer. Tidigare månadens medlem-intervjuer finns att läsa här.