Varje lån räknas – därför så viktigt!

Det är gratis att låna böcker på alla Sveriges bibliotek. Men böckerna är skapade av författare, översättare, illustratörer och fotografer. För att de ska få betalt och kunna försörja sig finns en biblioteksersättning, som gör att de kan fortsätta att skapa fler böcker.

Vad är biblioteksersättning?

Biblioteksersättning innebär att upphovspersonerna har rätt till ersättning varje gång deras verk har lånats på ett folk- eller skolbibliotek. Utbetalning börjar när deras verk har en sammanlagd utlåning över 2000 gånger, eller för verk med två upphovspersoner (till exempel illustrerade barnböcker och översättningar) 4000 gånger, och görs en gång per år.

Om inte varje lån registreras och kommer med i årsstatistiken kan upphovspersonerna bli utan biblioteksersättning för sina verk och få svårt att försörja sig. Det händer exempelvis när det handlar om så kallade kapprumsbibliotek eller när skolan har ordnat ett eget bibliotek utan något riktigt bibliotekssystem eller någon som sköter utlån. Läs mer om biblioteksersättningen, som sköts av Sveriges författarfond, här. En del av biblioteksersättningen går också till arbetsstipendier som författare, översättare, illustratörer och fotografer kan söka.

Vad har stipendier med bibliotekslån att göra?

Stipendierna ger författare, översättare, illustratörer och fotografer möjlighet att under en längre tid fokusera på att skriva, översätta, illustrera och fotografera nya böcker.

Färre bibliotekslån som registreras innebär att antalet stipendier minskar, eller att summorna blir lägre. Det riskerar i sin tur att leda till att färre upphovspersoner har ekonomisk möjlighet att ägna tid åt att skapa nya böcker och i slutänden till att låntagarna på biblioteket får ett mindre utbud av svenska böcker.

Hur vet man att boklånen registreras?

Går du till ditt lokala folkbibliotek som privatperson så finns det alldeles säkert ett digitalt system för att registrera lånen. Varje år sammanställs siffrorna och lämnas vidare som underlag för biblioteksersättningen. Kommer du som pedagog till folkbiblioteket och vet att böckerna du lånar ska läsas av många elever, se då till att bibliotekarien registrerar denna utlåning på särskilt sätt i statistiken (Kungliga biblioteket frågar sedan om den uppgiften när de hämtar in statistik från alla bibliotek). Det här kan skilja sig från bibliotek till bibliotek, så fråga i informationsdisken.

Jobbar du på en skola, se till att inte hämta böcker från skolbiblioteket utan att registrera dem som lånade. Om de ska stå i exempelvis ett klassrum där många kommer att läsa samma bok så kom överens med skolbibliotekarien om att lånen ska registreras som ”utlåning till verksamheter där vidare låneregistrering inte sker”. Finns det varken skolbibliotekarie eller något system för hanteringen av böcker på skolan är det hög tid att se över det.

Hjälp till att sprida kampanjen!

Nedan finns kampanjmaterial att sprida. Bilder att lägga upp i sociala medier, helst som en trestegsraket från bild 1 till 3, och en bild att printa ut och lämna på skolan du arbetar på eller besöker. Författaren och illustratören Emma Virke ligger bakom illustrationer och formgivning.

Bilder till sociala medier
Bild att skriva ut

Bild att skriva ut (helst i färg och i A3, men svartvit A4 fungerar förstås, det med). Sätt upp den på skolan där du arbetar – eller ta den med till skolan du ska besöka.