Rapporten är skriven av Tuija Nieminen Kristofersson i november 2020
När jag nu ska lämna mitt uppdrag att i Sveriges Författarförbunds biblioteksråd bevaka de nationella minoriteternas situation så finns här dels en redogörelse för senaste tidens händelser dels kontaktuppgifter till ett par personer som jag haft särskild kontakt med och som Författarförbundet bör förvalta för kommande samarbete.
Handlingsprogram – Institutet för språk och folkminnen
Institutet för språk och folkminnen, Isof, lämnade till regeringen i september 2020 Handlingsprogram för bevarande av de nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli och romani. Handlingsprogrammet finns som pdf på Isofs webbsida, se nedan under Länkar.
Av handlingsprogrammet framgår bland annat att
1. Kunskapsnivån är fortsatt låg i Sverige om de nationella minoritetsspråken. Ett förslag är att tjänstemän på alla nivåer i den offentliga förvaltningen i landet ska gå en obligatorisk utbildning. Samtidigt behöver de lokala myndigheterna stöd och råd i dessa frågor.
2. De nationella minoriteterna behöver bli mer synliga och få veta mer om sina egna rättigheter. Den idag spridda informationen bör samlas till en enda plattform. Sverige har inte statistik över dem som talar minoritetsspråken trots att Europarådet påpekat denna brist. Det bör finnas en anonymiserad statistik, inte register, över dem som talar respektive språk. Förslag om att inrätta en uppföljningsmyndighet för minoritetslagen som ska ta fram data hur språken används.
3. Förvaltningsområden för finska, meänkieli och samiska har varit framgångsrika (betyder att kommunen får statliga medel för att möta respektive grupps behov av förskoleverksamhet och äldreomsorg på sina språk och i annan kommunal verksamhet). Förslag att inrätta sådana även för jiddisch och romani i de tre storstadsområdena och några andra större städer.
4. Behov av språkcentrum på nationell nivå för de fyra språken och språkresurscentrum på kommunal nivå som ska samarbeta med regionerna för att öka statusen på språken och stimulera dem som talar dessa språk.
5. Isof:s anslag för revitalisering av språken måste ökas. Utöver dessa medel behövs verksamhetsstöd för permanent verksamhet.
Det finns många fler frågor som handlingsprogrammet berör, bland annat skolan och rätten att få undervisning på sitt nationella minoritetsspråk – från förskolan till universitetsnivå. När det gäller litteratur berörs Kulturrådets uppdrag 2017-2019 att ge utgivningsstöd och Isof föreslår att stödet blir permanent. Stödet behövs i alla led från skrivarkurser till utbildning för översättare till att göra förlagen professionella.
När det gäller biblioteken ansvar stöder Isof den nationella biblioteksstrategins förslag till att inrätta resursbibliotek på respektive språk, men betonar också vikten av stöd för övrig kulturverksamhet som film, konst och teater.
Public service-bolagen ska, enligt sändningstillståndet 2020-2025, ligga kvar på minst samma nivå som 2019 när det gäller det samlade utbudet av programverksamhet på finska, meänkieli, romska och samiska. Programverksamhet på jiddisch ska öka i förhållande till nivån 2019.
Modersmålsundervisning i förskoleklasser i Malmö
Tidigare i år aviserade politikerna i grundskolenämnden i Malmö att all modersmålsundervisning i förskolans klasser för sexåringar ska tas bort. När de finska föräldrarna protesterade och överklagade beslutet till förvaltningsdomstolen sände en del politiker signaler om att dra tillbaka förslaget. För den förskolebarn upp till 5 år finns en ambulerande modersmålslärare på finska.
Den senaste uppgiften i november 2020 från Malmö kommun är att beslutet att avskaffa modersmålsundervisningen på alla språk verkställdes. Man avvaktar samtidigt hur domen faller.
Denna fråga är principiellt viktig då Malmö sedan några år tillbaka är förvaltningskommun på finska vilket betyder att just förskoleverksamhet på det språket är möjligt att få även om just förskoleklassens status är oklar. Isof tar upp frågan i handlingsprogrammet och kräver att rätten till modersmålsundervisning i denna klass ska införas i lagen.
Undervisning på finska i Örebro
Örebros kommun med ca 10 000 sverigefinländare är också ett förvaltningsområde på finska. Det är svårt att ordna undervisning på finska i grundskolan, påstår kommunens företrädare när föräldrarna önskar det. Det har funnits en attityd som går ut på att ”snart är det ingen som talar finska längre här så det behövs inte”. Den formella förklaringen kommunen har är att det saknas kompetenta lärare. Föräldrarna har föreslagit fjärrundervisning som används i vissa kommuner men inte fått gehör för det. Nu ordnar Svenska kyrkans finskspråkiga verksamhet kurser i finska för barn och vuxna.
Kommentar: Trots Isof:s handlingsplans uppgift att förvaltningskommunerna på de tre minoritetsspråken finska, meänkieli och samiska varit lyckade insatser så finns det mycket kvar att göra när det gäller attityder och kommunernas kunskap om dessa gruppers rättigheter. Inte ens förvaltningskommunerna lever alltid upp till lagens krav och då har gruppernas egna föreningar gått in för att täcka de brister som finns. (Jag har försökt nå den präst som intervjuades i radioprogrammet om hennes erfarenheter av biblioteken i Örebro men inte fått svar.)
Möte med Tomas Wood Näslund 20 november 2020
Tomas Wood Näslund arbetar på Lava på Kulturhuset i Stockholm och är också modersmålslärare i jiddisch.
Tomas berättar om Gävle där stadsbiblioteket arbetar med brobyggare, så som man gjort i Helsingborg när det gäller romer. Men i början av det arbetet var uppfattning att ”det finns inte några romer här”.
Tomas har i samband med resor i norra Sverige tittat in på olika bibliotek. I Jokkmokks kommun finns ingen anställd på folkbiblioteket som talar/läser något av de samiska språken. Det finns dock kunskap och litteratur på Ájtte på centralorten. Däremot är Umeå mer aktivt, bland annat finns skyltar på samiska och det ordnas sagostunder. Luleå har lite samma situation, en samling böcker på kommunbiblioteket (däribland gamla missionstexter) men ingen skyltning eller programverksamhet.
Tomas har i egenskap av biblioteksanställd blivit inbjuden att prata med de studenter som läser jiddisch i Lund och uppmanat dem att höra av sig till biblioteken när de behöver ordböcker, läromedel och även lämplig nybörjarlitteratur på jiddisch. ”Egentligen borde man samla alla som arbetar med de nationella minoritetsspråken på biblioteken för att kartlägga brister och styrkor samt se över hur vi kan arbeta tillsammans”, säger han.
Tomas känner en bibliotekarie i Montreal som jobbar med en central samling. Han har fått böcker därifrån och även från en professor i New York och ville skänka dessa böcker till Stockholms stadsbibliotek. Efter en lång tid fick han besked att han kunde skicka böckerna till stadsbiblioteket. Nu har det gått en tid (mer än ett år) och böckerna är ännu inte ens katalogiserade. Det handlar om 15 st.
Förra hösten läste Tomas en kandidatkurs i litteratur på jiddisch vid Lunds universitet. Då hade böcker på jiddisch, bland annat ett verk av Isac B Singer, varit aktuella men gick inte att hitta på vanliga sökningar på Stockholms stadsbibliotek (SSB), då stavningen är på jiddisch. Han bad SSB att göra boken sökbar men fick till svar att de hade mycket att göra. Det handlar totalt om tre böcker som är relevanta för dem som skriver uppsatser – ändå händer ingenting. SSB har fått medel för Stärkta bibliotek och Tomas har talat med projektledaren, men sakerna tycks fastna i inköps- och katalogiseringsgruppen.
Tomas gjorde en förstudie om relationen till biblioteken för dem som har jiddisch som modersmål. Boende på det judiska äldreboendet hade en positiv bild av biblioteket men visste inte att de kunde beställa böcker på jiddisch. Tomas har en känsla av att en del inom de nationella minoritetsgrupperna inte riktigt vet att de kan gå till biblioteket och har rätt att få böcker på sina språk. I samtal med personalen visade det sig att de inte heller var insatta i Legimus och jiddischlitteratur på SSB, inte heller föreståndaren för serviceboendet.
Positiva saker som hänt
– på Lunds universitet vill professor Jan Schwartz starta en lärarutbildning på jiddisch och han har hört av sig till Tomas Wood Näslund om behovet hos dem som undervisar på språket. I Lund erbjuds kurser på kandidatnivå och avancerad nivå (post kand.)
– Tomas har startat ett boktipsarkonto på jiddisch på Instagram, se länk nedan. Han vill levandegöra litteratur på detta sätt. Det är roligt för folk hör av sig och vill försöka använda jiddisch. Även Gävle har hört av sig och biblioteket där har gjort ett bokpaket för jiddisch. Tomas har bett dem att göra en film som kan läggas på hans Instagramkonto. På detta sätt försöker Tomas göra människor uppmärksamma på litteratur på jiddisch och ett slags biblioteksverksamhet.
När vi talar allmänt om de nationella minoriteterna så önskar han sig koordination, till exempel av någon på KB som man ska kunna vända sig till. Det har talats om språkcentrum även för jiddisch. Viktigt att det blir av och att någon arbetar med dessa frågor nationellt.
För mer information: tomas.wood.naslund@stadsteatern.stockholm.se
Institutet för språk och folkminnen har en tjänsteman Jean Hessel som arbetar med jiddisch. I november var han i Israel för att berätta hur man i Sverige arbetar med dessa frågor. Läs mer om det besöket här.
Romsk kultur i Skåne
Elvis Stan, Helsingborgs stad, har arbetat som brobyggare med romerna och varit aktiv för att i samarbete med dem utveckla biblioteket i Drottninghög. Han anser att det är viktigt att projekt som dessa blir en del av kommunens ordinarie arbete.
Inom Malmö kommuns kulturförvaltning finns Romskt informations- och kunskapscenter, RIKC, som samarbetar med romer om deras rättigheter och som samtidigt utbildar kommunens tjänstemän i dessa frågor.
En mera fristående förening är Romska Kulturcentret i Malmö som arrangerar utställningar, program, dans, kurser med mera, har ett eget bibliotek och firar romernas dag i april. Kulturcentret erbjuder utställningar om romer till landets folkbibliotek. Om jag har förstått det rätt så får centret bidrag från kommunen och regionen.
Länkar
Institutet för språk och folkminnen