Gå till innehållet

Vad är DSM-direktivet?

Med DSM-direktivet åsyftas EU:s direktiv 2019/790 om upphovsrätt och närstående rättigheter på den digitala inre marknaden. DSM står för ”Digital Single Market”. Det är ett direktiv som syftar till att ytterligare harmonisera upphovsrättslagstiftningen inom EU i syfte att underlätta en gemensam inre marknad för digital användning av upphovsrättsligt skyddat material.

Sveriges Författarförbund tog tidigt ställning för DSM-direktivet. Vi har bland annat tillsammans med 150 000 andra svenska kulturskapare uppmanat våra politiker att rösta ja till upphovsrätt, och ja till yttrandefrihet.

Arbetet med ett nytt direktiv har pågått länge, och den slutliga texten som parlamentet röstade för är inte perfekt men det etablerar en mer balanserad marknad för digital upphovsrätt. Framförallt skyddar DSM-direktivet de svenska avtalslicenserna, utan dessa har författare och översättare mycket svårare att kunna ta betalt för vidareanvändning av texter i undervisning, tv och radio.

Artikel 15 (tidigare 11) har rönt mycket uppmärksamhet, och har av vissa kallats för länkskatt. Mer korrekt formulerat innebär denna artikel att medieföretag ska ha en möjlighet att begära ersättning när plattformar som Google och Facebook använder deras artiklar, genom att publicera textutdrag. Individers personliga och icke-kommersiellt nyttjande påverkas inte, och inte heller rätten att hyperlänka. Genom artikel 15 ska det gå att styra tillbaka en del av det intäktsflöde som genereras av tidningsinnehåll till produktion av ny journalistik, och artikeln ger tidningsutgivare en förhandlingsposition gentemot de kommersiella plattformarna. Detta kommer att gagna den enskilde upphovspersonen såväl som det demokratiska samhället med en levande och granskande kvalitetsjournalistik.

Vidare har artikel 17 (tidigare 13) också debatterats flitigt, bland annat under namnet internetfilter. Syftet med direktivet är inte att blockera innehåll, snarare är det att skapa förutsättningar för att det ska kunna spridas ännu mer. Artikeln tydliggör att vissa typer av plattformstjänster, som tjänar pengar på att tillgängliggöra stora mängder upphovsrättsligt skyddade verk uppladdade av dess användare, har ett upphovsrättsligt ansvar för sitt nyttjande. För att lagligen nyttja det upphovsrättsliga materialet ska plattformen lösa en licens med relevant rättighetsorganisation för att upphovspersonen ska kunna få en skälig ersättning. Den enskilde användaren kommer inte att ställas till svars, utan plattformarna får genom direktivet en skyldighet att ta över en del av dennes ansvar. Genom artikeln skapas också en rättvis konkurrenssituation mellan strömningstjänster såsom Spotify som idag behöver betala och delningstjänster såsom Youtube som hamnar i gråzonen på grund av tidigare lagstiftning. Små, nya och ickekommersiella plattformar har fått särskilda undantagsbestämmelser.

Den största vinsten för författare och översättare finns i artikel 18 till 20 (tidigare 14 till 16) som beskriver den så kallade transparenstriangeln. Dessa bestämmelser stärker den enskilde upphovspersonens avtalsställning och ger rätt till skälig och proportionerlig ersättning när dennes verk används online. Hur och i vilken omfattning ett verk används på nätet måste rapporteras till upphovspersonen. Upphovspersonen ges möjlighet att omförhandla ett oskäligt avtal och få en högre ersättning om det visar sig att den är oproportionerligt låg i förhållande till användning – den så kallade bestseller-klausulen. Slutligen ges upphovspersonen möjlighet att, under vissa förutsättningar, återkalla rättigheter som tidigare licensierats. Ett exempel på detta är om rättigheterna inte har använts på avtalat sätt.

Vidare fastslår direktivet att medlemsstaterna är skyldiga att skydda t.ex. citaträtten och rätten att parodiera och travestera. Så är det inte idag, då är det fritt för medlemsstaterna att inte ha något sådant skydd. På så vis säkerställs exempelvis skyddet för parodier i form av så kallade ”memes”.

Efter att direktivet har antagits i Europaparlamentet ska det inom två år implementeras i svensk lagstiftning. Författarförbundet ser fram emot att fortsätta att arbeta gemensamt med våra systerorganisationer inom KLYS för en öppen och demokratisk process som resulterar i en tydlig lagstiftning som kommer hela samhället till gagn.

 

Läs mer

Här kan du läsa mer om vad Författarförbundet och våra systerorganisationer har uttryckt om EU:s upphovsrättsdirektiv i samhällsdebatten:

Du når den juridiska avdelningen på telefon 08-545 132 00 (välj ”Rådgivning”) eller genom att mejla juridik@forfattarforbundet.se. Vår ärendehantering är konfidentiell och vi behandlar dina personuppgifter enligt dataskyddsförordningen (GDPR). Mer information om GDPR här.