Sveriges Författareförening bildades 1893 och omfattade från början alla slags skribenter. På 1930-talet ändrades emellertid stadgarna så att översättare och fackförfattare i viss mån hamnade utanför. Därför bildades Minerva, föreningen för Sveriges vetenskapliga och populärvetenskapliga författare (1946), Sveriges Ungdomsförfattarförening (1948) och Svenska Översättarförbundet (1954).

Dessa fyra föreningar bildade 1956 Fria Litterära Yrkesutövares Centralorganisation (FLYCO) som 1970 organiserades om till Sveriges Författarförbund.

Årtal ur författar- och översättarorganisationernas historia – från 1893 till 2008

  • 1893
    Sveriges Författareförening bildas
  • 1903
    Sverige beslutar tillträda Bernkonventionen om upphovsrätt (Sveriges Författareförenings krav har starkt bidragit). Föreningen driver också kravet på bättre statsstipendier till författare
  • 1919
    Nordiska Författarrådet bildas
  • 1925
    Överenskommelse mellan Bokförläggareföreningen och Sveriges Författareförening om Allmänna regler för förlagsavtal (inte minst om tryckerisedel)
  • 1931-32
    Första radioavtalet
  • 1933
    Biblioteksersättningsfrågan får konkretion genom stämmomotion i Sveriges Författareförening
  • 1946
    Minerva, organisation för fackförfattare, bildas
  • 1947
    Vid gemensamma förhandlingar mellan de nordiska författar- och förläggareföreningarna förhandlas det nordiska normalkontraktet fram
  • 1947
    Sveriges Ungdomsförfattareförening bildas
  • 1954
    Svenska Översättareförbundet bildas. Biblioteksersättningen beslutas av riksdagen (året därpå börjar Sveriges författarfond sin verksamhet)
  • 1956
    Fria Litterära Yrkesutövarnas Centralorganisation (FLYCO) bildas av de fyra författarorganisationerna (TCO biträder); Författargården Lilla Hornsberg på Kungsholmen, övertas av FLYCO från Stockholms stad
  • 1968
    Den stora statliga litteraturutredningen L68 börjar sitt arbete
  • 1969
    Biblioteksaktionen – författarna tömmer huvudbiblioteken i Stockholm, Göteborg och Malmö på böckerna (återställer dem några dagar senare) och ställer krav på ökad biblioteksersättning – ”lön för lån”. Året därpå höjs biblioteksersättningens grundbelopp från 6 till 12 öre.
  • 1969
    Den statliga utredningen kulturrådet börjar sitt arbete
  • 1971
    Sveriges Författarförbund bildas (av de fyra föreningarna; förbundet får fyra sektioner).Dispensen från det s.k bruttoprisförbudet på böcker upphör vilket innebär att Sverige övergår från fasta till fria bokpriser
  • 1973
    Första Bonusavtalet träffas (avseende ersättning för fotokopiering i undervisningsverksamhet)
  • 1974
    Sveriges Författarförbund avger ett hundrasidigt yttrande över L68:s betänkande Boken
  • 1975
    KLYS-brev till fem departement med krav på samarbete så att enhetlig syn präglar statliga insatser avseende kulturarbetare”Jämviktsriksdagen” antar ett av Sveriges Författarförbund utarbetat förslag till statligt litteraturstöd (”utgivningsstödet”) Stödet avser efter några år de olika genrerna inom allmänlitteraturen.
  • 1976
    Det första översättaravtalet som upptar minimiarkhonorar träffas med Bokförläggareföreningen
  • 1983
    Det första för allmänlitteraturens genrer heltäckande avtalet mellan Sveriges Författarförbund och Bokförläggareföreningen med minimiroyaltysatser för författare, träder ikraft
  • 1985
    Den 12 september träffar regeringen och Sveriges Författarförbund och fotografernas och tecknarnas organisationer ett avtal som ger organisationerna förhandlingsrätt om biblioteksersättningens grundbelopp
  • 1989
    Sveriges Författarförbund flyttar från TCO-huset, Linnégatan/Grev Turegatan, till Författarnas hus, Drottninggatan 88 i Stockholm. Den gamla drömmen om ett eget hus uppfylls genom det avtal som 1986 träffats mellan Stockholms stad/Stadsholmen och Författarförbundet. Författargården Lilla Hornsberg återlämnas till staden
  • 1992
    En särskild Yttrandefrihetslag införs vid sidan om Tryckfrihetsförordningen. På initiativ av St Petersburgförfattarna och Sveriges Författarförbund genomförs en Östersjökryssning där mer än 300 författare från 10 länder deltar – nytt samarbete är möjligtFörfattarförbundet tar initiativet till Nationalkampanjen Rädda Biblioteken som till slut samlar mer an 600 000 namnunderskrifter för kraven på instiftandet av en bibliotekslag och fria boklån
  • 1993
    Sveriges Författarförbund firar sitt 100-årsjubileum med bl.a. en stor bankett i Stockholms stadshus, Blå hallen. Stipendiebostäder på Runmarö invigs
  • 1995
    Administration av litterära rättigheter i Sverige (ALIS) bildas
  • 1996
    Bokförläggareföreningen säger upp författar- och översättaravtalen med Sveriges Författarförbund till upphörande per 1 mars 1996. Från mitten av 90-talet och fem år framåt förs resultatlösa förhandlingar mellan parterna om nya avtal
  • 1997
    Sveriges första bibliotekslag träder ikraft
  • 2004
    Sveriges Författarförbund utfärdar mönsteravtal att ha till hands och iakttas av medlemmarna när förlagsavtal träffas. Författarförbundet träffar ett nytt standardavtal på översättarområdet med Svenska Förläggareföreningen.
  • 2005
    Sverige implementerar EU-direktivet om upphovsrätten i informationssamhället
  • 2008
    Regeringen tillsätter en utredning som bl.a. ska undersöka behovet av reformer i upphovsrättslagens 3 kap. som bidrar till att stärka upphovsmannens ställning som avtalsslutande part. Sveriges Författarförbund har krävt en sådan utredning sedan början av 2000-talet
  • 2008
    Sveriges Författarförbund arrangerar i Stockholm Writers’ and Literary Translators’ International Congress, WALTIC, med deltagande av 600 författare, översättare och forskare från hela världen


John Erik Forslund