Varje månad ställer Översättarsektionen några frågor till en av sina medlemmar. Arkivet med tidigare intervjuer finner du på Ö-sektionens hemsida.

Mars: Yukiko Duke

Översätter från japanska till svenska.
Bor i Stockholm.

Vad översätter du just nu?
Shusaku Endos Tystnaden för Atrium förlag.

Hur kom det sig att du valde att bli översättare?
Jag fick en förfrågan om jag ville översätta en roman av Kenzaburo Oe. Aldrig själv, tänkte jag och frågade om jag fick översätta med min mamma. Nu har vi översatt tretton titlar tillsammans.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?
 Var översätter du, hur många timmar, när på dygnet?
Vanliga arbetsdagar? De finns inte! Jag arbetar med lite olika frilansprojekt, så arbetsdagarna är helt olika varandra. Dessutom sitter jag och mamma oftast bredvid varandra och jobbar, så vi måste försöka hitta tider när vi båda kan jobba.

Lyssnar du på musik när du översätter, och i så fall vad?
Instrumental musik, gärna jazz. Och musik jag är inlyssnad på, så att jag kan lyssna med ett kvarts öra.

Jobbar du med annat vid sidan av översättandet, och i så fall vad?
Jag är redaktör på 40 procent på Vi läser och konstnärlig ledare för Stockholm literature, den årliga litteraturfestivalen på Moderna museet – där vi försöker lyfta fram översättningen som konstform.

Finns det något fantastiskt bra ord i källspråket som du tycker fattas i svenskan? Finns det något svenskt ord som du längtar till att få använda?
”Natsukashii” som motsvarar ”hüzün” på turkiska. En sorts lyckligt, nostalgiskt vemod.

Har du haft något som varit extra svåröversatt, t ex en ordvits, som du löst på ett så finurligt sätt att du fortfarande minns det?
Nja. Inte ordvitsar direkt. Men det finns ju många kulturellt specifika ord – maträtter, föremål – som är knepiga. Det går liksom inte att översätta ett ord som ”kotatsu”, ett litet bord med ett värmeelement under som används under vintermånaderna i Japan. Där tycker jag att mamma och jag har utarbetat en sorts teknik med en inskjuten förklarande mening som funkar.

Vilken är din värsta tabbe som översättare, i eller utanför en text?
På japanska finns inte ”mormor” och ”farmor” som ord utan ”obaasama” som motsvarar engelskans ”grandmother”. Mamma och jag fick ett snabbt uppdrag – och skrev fel: ”mormor” istället för ”farmor”. Mest förargligt, inte avgörande för berättelsen.

Har du något drömuppdrag (verk eller författare)?
Ja, Shohei Ookas ”Nobi”, ”Fires on the Plain” i engelsk översättning, som är baserad på Ookas egna upplevelser som soldat under andra världskriget.

Vad är det bästa med att jobba som översättare?
Är man bokstavsberoende är det väl svårt att tänka sig ett mer idealiskt jobb!

Har du några härliga översättarminnen?
Jag har härliga minnen från praktiskt taget alla översättningar. Dels därför att jag jobbar med min mamma, dels därför att vi nästan alltid har jobbat med levande författares verk.
Och haft roliga, ibland helt surrealistiska mail- och brevväxlingar om hur man ska tolka passager eller ord.

Vad tycker du att översättarsektionen ska prioritera i sitt arbete?
Att kämpa för att göra översättarna mer synliga: på förlagens hemsidor och i recensioner.

Har du något mer du vill dela med dig av – goda råd, önskningar, uppmuntrande ord, hälsningar, varningar, funderingar, lästips, drömmar, uppmaningar, något helt annat?
Inled arbetsdagen med att läsa Vladimir Nabokovs artikel om översättarkonsten.