Hej Månadens medlem, skulle du kunna presentera dig för oss?

Jag heter Lawen Mohtadi och är författare och förläggare. Sakprosan är mitt område i båda rollerna. Jag har en bakgrund som samhälls- och kulturjournalist och har, fram till att jag blev förläggare på heltid 2015, verkat både inom etablerade arenor (Expressen, Sveriges Radio, Dagens Nyheter) och smalare plattformar (kulturtidskrifter som Bang, Slut, Arena). För några år sedan skrev jag min första bok, en biografi över Katarina Taikon.

Jag ser mig främst som… en läsare, tror jag. Sen författare. Sen journalist, när jag verkligen tänker efter. Och sist förläggare. Det kanske beror på att jag till vardags faktiskt är en förläggare, det är nära mig hela tiden, medan mitt eget skrivande, som jag på sistone har börjat tänka på igen, är något som ligger och glöder precis utom räckhåll.

Vad utmärker dina böcker?

I boken om Taikon, ”Den dag jag blir fri”, ville jag både teckna ett porträtt av en hyperintelligent, vältalig, rolig, känslig person och hennes drivkrafter och skildra det sociala och politiska sammanhang hon verkade i och ville förändra. Jag är intresserad av kopplingen mellan individen och samhället. Jag tror individen är en omöjlighet. Den finns ju inte, samtidigt är den allt. Den här omöjligheten intresserar mig, ska jag kanske säga.

Jag var också redaktör (med Devrim Mavi) för en antologi om rasismen i Sverige. Den kom ut 2014, samma år som SD kom in i riksdagen.

Vilken av dina böcker har störst betydelse för dig?

”Den dag jag blir fri”. Den fick mig att växa som skribent och förstå vad ömhet betyder i skrivandet.

Varför skriver du sakprosa?

För att människor intresserar mig så mycket. Hur de sitter, uttrycker sig, energin de bär på. Jag har alltid sett mitt skrivande som något som finns utanför mig själv. Jag tittar utåt. Jag är fostrad till att titta utåt. Självklart utifrån vem jag är – jag tror absolut inte på idén att det finns en objektiv värld eller ett objektivt skrivande. Kanske har jag varit för utåttittande. Inte för att jag skulle vilja börja skriva romaner, men jag tror att min egen inre värld skulle kunna tas i bruk på ett sätt som jag inte gjort tidigare.

Vilka författare inspirerar dig och varför?

Författare vars verk äger en stark angelägenhet.

Vad skriver du på just nu?

Katalogtexter till höstens böcker.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

Just nu gör jag tio saker samtidigt och försöker förstå varför jag känner mig otillräcklig. När jag skrev boken hade jag en väldigt disciplinerad tillvaro. Som frilansjournalist var det ganska kaosigt.

Hur hanterar du fackförfattandets växelspel mellan research och skrivande?

Jag ska inte förneka att jag älskar research, att leta sig fram till de där pusselbitarna som får det hela att gå ihop, men jag finner också stor njutning i stunden då man kan lämna ”fakta” och få berättelsen att komma till liv.

Vad tycker du om sakprosans ställning i Sverige idag?

Där jag befinner mig, på Natur & Kultur, har sakprosan en väldigt framstående ställning. Så från min horisont sett är utgivningen av sakprosa något helt centralt för samtalet om hur samhället ser ut, hur det bör se ut och vad det innebär att vara människa i världen idag.

Finns det någon annan författares bok som du gärna hade skrivit?

”Det andra könet”.

 

Vill du läsa fler intervjuer? Klicka här för att se tidigare svar från månadens medlem.