Hej Månadens medlem Jonathan Lundberg, skulle du kunna presentera dig för oss?

Jag skriver och pratar om internet. Inte så mycket om tekniken, utan om nätkulturen, det politiska spelet och hur politiska extremister utnyttjar nätkulturen för att radikalisera ungdomar.

Vad utmärker dina böcker?

Ett högt tempo och en genuin nyfikenhet. Jag utforskar frågor som jag själv ställt men inte hittat bra svar på. Under min uppväxt spenderade jag nästan all vaken tid på internet, särskilt i spel som World of Warcraft. Nu försöker jag förstå de kulturella och politiska rörelserna som vuxit fram ur nätkulturen. Eftersom svårbegripliga saker fortsätter hända online, känns det som att jag kommer ha frågor att ställa långt framöver.

Vilken av dina böcker har störst betydelse för dig?

Hittills har bara en av mina böcker publicerats, Sverigevänner. Där undersökte jag hur SD blivit så dominerande på internet, jämfört med de andra partierna. Det var ett otroligt svårt arbete, eftersom SD vill tacka svenska medier för sin framgång. Medierna har brustit i bevakningen av partiet och deras hjärtefrågor, och därför har de och deras väljare behövt söka sig ut till alternativa kanaler på nätet, säger de i princip. Min uppgift blev alltså inte enbart att granska de alternativa kanalerna, utan också anklagelserna – är det sant att svenska medier har brustit? Eftersom jag bara var 23 år när jag började skriva boken (2018), kände jag en rejäl press av att inte göra ett dåligt jobb kring ett så känsligt ämne. Jag la så otroligt mycket tid och energi på att varje detalj skulle vara korrekt, och jag känner att jag lyckades. Det är jag stolt över.

Varför skriver du sakprosa?

Jag älskar att nörda ner mig – jag vill förstå hur saker och ting hänger ihop, och sedan förklara sambanden för andra så enkelt som möjligt.

Vilka författare inspirerar dig och varför?

På mitt område ser jag upp till Dale Beran, Fred Turner och Angela Nagel. De som påverkat mig mest är dock tveklöst Filip & Fredrik. När jag var i de tidiga tonåren och såg eller lyssnade på allt de producerade, ställde den ene alltid frågan: ”Men är det så då?” när den andre sa något som verkade självklart. Det satte sig djupt hos mig, det har blivit en ryggradsreflex att tänka ”men är det så då?” när jag hör eller läser något.

Vad skriver du på just nu?

Just nu avslutar jag min nästa bok, Från världskrig till nätkrig. Där sätter jag det som sker på internet i en historisk kontext. Jag vill förstå hur de kulturella och politiska rörelserna som dominerar där idag, blev dominerande. Piratförlaget kommer att publicera den under hösten 2021.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

Just nu har jag ynnesten att skriva på heltid. Jag vaknar vid sju, brer några mackor, kokar kaffe, och börjar skriva medan jag äter frukost. Sedan skriver jag åtta timmar på boken och jobbar två timmar som frilansjournalist. En typisk arbetsdag pågår från 07:30 till 18:00, ungefär.

Hur hanterar du fackförfattandets växelspel mellan research och skrivande?

Om jag förstår frågan rätt, så älskar jag det. Jag har bara skrivit två böcker än, men känslan har varit densamma för båda: Först gör man en rejäl research, får fram tiotusentals pusselbitar från tjugo olika pussel som ligger huller om buller, sedan sorterar man ut vilka pusselbitar som är relevanta för pusslet man ska lägga, sedan lägger man pusslet. När texten känns som ett färdiglagt pussel, känns det otroligt bra i kroppen.

Vad tycker du om sakprosans ställning i Sverige idag?

Bra! Det skrivs så mycket läsvärda böcker på svenska att man blir salig.

Finns det någon annan författares bok som du gärna hade skrivit?

Magnus Västerbros Pestens år. Det känns som en spökhistoria, men allt som står däri är sant. Det blir extra intressant och extra skrämmande därför att det hänt på riktigt, men det finns fortfarande ett skyddande lager eftersom det hände för hundratals år sedan.


Tidigare Månadens medlem-intervjuer hittar du här.