Här är årets program på Litteraturscenen, A01:62, på Bokmässan i Göteborg. Längre ned presenteras även programpunkterna i Rum för översättning. Programmet finns också som utskriftsvänlig pdf.
Torsdag 26 september
10.00–10.10 Välkomna! Författarförbundets ordförande Anja Gatu och Författarcentrums ordförande Martin Engberg hälsar alla välkomna till Litteraturscenen.
10.10–10.35 Från muntligt till skriftligt berättande – hur förvaltas urfolks berättelser på bästa sätt? 2024 års Alma-pris gick till ILF, Indigenous Literacy Foundation. De bedriver ett läsfrämjande arbete som också består i att bevara språk som tidigare inte funnits nedskrivna. Vilka likheter och skillnader finns mellan ursprungsbefolkningen i Australien och Sverige? Vilka lärdomar kan samiska läsfrämjare dra av ILF:s arbete? Zoe Cassim, Tictac Moore och Nicola Robinson från ILF och Johan Sandberg McGuinne från Tjállegoahte. Moderator: Anja Gatu, ordförande Sveriges Författarförbund.
10.40–11.05 Vart är förlagsbranschen på väg? Musik- och tidningsbranschen har precis som förlagsbranschen tvingats till strukturomvandlingar i digitaliseringens spår. Förändringarna har tacklats på olika sätt – den gemensamma nämnaren är svårigheten att få konsumenterna att betala för de digitala formaten. Riskerna för en devalvering av värdet på innehåll, sämre affärsvillkor och en krympande mångfald är uppenbara. Åt vilket håll går förlagsbranschen? Går det att leda utvecklingen in på ett spår som värnar både innehåll och upphovspersoner – och i förlängningen läsarna? Vad kan och bör förlagsbranschen lära av andra branscher? Ett samtal mellan Daniel Sandström, litterär chef på Albert Bonniers förlag, Martin Jonsson Tibblin, ordförande för Föreningen svenska tonsättare, och Författarförbundets ordförande Anja Gatu. Moderator: Erik Lindman Mata, andre vice ordförande, Författarförbundet.
11.10–11.35 Det vi önskar av en svensk boklag. Ett visionärt samtal om vad en svensk boklag skulle kunna ge både författare och förlag. Anja Gatu, ordförande Sveriges Författarförbund, Bjørn Vatne, ordförande Den Norske Forfatterforening och Mikaela Zabrodsky, vd Svenska Förläggareföreningen. Moderator: Maria Fagerberg, författare.
11.40–12.05 Maskinöversatta böcker – vad spelar det för roll? Intåget av generativ AI spås förändra förutsättningarna för den översatta litteraturen. Vilka förändringar har det inneburit hittills? Vilka blir de kort- respektive långsiktiga konsekvenserna av att låta maskiner översätta böcker – för förlagen, för översättarkåren, för författarna och för litteraturen? Vilka regleringar kan vi förvänta oss genom lagstiftning, och kommer de att göra någon skillnad? Richard Herold, ordförande Svenska Förläggareföreningen, Emma Karinsdotter, författare, Johanna Svartström, översättare, och Åsa Anesäter, jurist Sveriges Författarförbund. Moderator: Anja Gatu, ordförande Sveriges Författarförbund.
12.10–12.35 Författarcentrum: Våga folkbildning! Många författare har gått på folkhögskolor och studieförbundens skrivarkurser innan de blev utgivna. Folkhögskolorna och studieförbunden är också viktiga uppdragsgivare åt författare som håller i kurser eller får uppdrag som handledare på utbildningar. Hur påverkar det författarna att regeringen drar ner på folkbildningens ekonomiska resurser? Malin Lindroth, författare och linjeansvarig för Sörängens Folkhögskolas författarskola, och Gunnar Danielsson, Folkuniversitetets generalsekreterare. Moderator: Martin Engberg, författare och ordförande för Författarcentrum Riks. Arrangör: Författarcentrum
12.40–13.00 AI och upphovsrätten. Författarförbundets ordförande Anja Gatu och förbundsjurist Åsa Anesäter om status gällande AI och upphovsrätten. Vad har hänt under året och vilken utveckling kan vi förvänta oss?
13.05–13.30 De små förlagens betydelse för översatt litteratur. I takt med att den fysiska bokförsäljningen minskar, blir de små förlagen allt viktigare för att upprätthålla inflödet av litteratur från andra språk till svenska. Medan de stora förlagen i första hand satsar på säkra kort, står de små förlagen för det litterära risktagandet – ofta till priset av ett stort mått ideellt arbete. Hur kommer det sig att det ser ut så här? Hur är det att driva ett litet förlag som ger ut översatt litteratur? Vilken roll kommer AI att spela för den översatta litteraturen framöver? Ett samtal mellan Siri Hultén, förläggare och översättare, och Jana Rüegg, forskare i litteraturvetenskap och författare till en avhandling om översatt litteratur på den svenska bokmarknaden. Moderator: Martin Engberg, författare och ordförande för Författarcentrum Riks. Arrangörer: Författarcentrum, Författarförbundet, Översättarcentrum
13.35–14.00 Cecilia Hansson: Kafkalungan. En personlig genomläsning av Kafkas samlade verk – i ljuset av vår samtid. Cecilia Hansson har grävt i arkiv i Wien, Prag och norra Sverige, men allra mest har hon grävt i sig själv. Med Franz Kafkas hjälp. Samtalsledare: Maria Såthe, förläggare.
14.05–14.30 Författarcentrum: Våga poesi! Vilken roll har poesin i samhället och hur kan poetens roll se ut? Vad kan poeten som inte andra kan? Hur kan vi jobba med poesi i skolan och på andra platser? Hur når vi ut med lyrik till fler och vad är möjligt med poesins kraft? Poeten Jimmy Alm, tidigare kommunpoet i Tranemo, och Laura Mendez Edkvist, projektledare på Författarcentrum Öst. Moderator: Hanna Jedvik, författare och ordförande Författarcentrum Väst. Arrangör: Författarcentrum
14.35–14.55 Agri Ismaîls Hyper är en roman om en kurdisk familjs sönderfall, det är också en uppgörelse med den episka familjesagan – och en debut som hyllats av recensenterna: ”Det handlar om oss och vår tid, med samma allmängiltighet som ett Shakespearedrama”, skrev Upsala Nya Tidning. Samtalsledare: Johanna Haegerström, förläggare.
15.00–15.25 Läslistor i skolan – överdriven detaljstyrning eller viktig hjälp? Kulturrådet och Skolverket har fått i uppdrag av regeringen att ta fram läslistor som stöd för arbetet i skolan, och första delrapporten med utvalda titlar för skolans olika stadier presenterades i juni 2024. Panelen diskuterar om läslistorna indirekt innebär en överdriven detaljstyrning av undervisningens innehåll eller om de verkligen blir en hjälp för undervisande lärare och ett konkret steg mot en mer jämlik skola. Hanna Jedvik, författare och Vesna Prekopic, författare, krönikör och före detta rektor. Moderator: Maria Fagerberg, författare och lärare.
15.30–15.55 Hotet mot yttrandefriheten i den svenska barnlitteraturen. I USA har föräldragrupper lyckats få rektorer att förbjuda böcker med ”olämpligt” innehåll. Tydliga tecken på samma utveckling syns nu i Sverige. Inti Chavez Perez, författare, Mia Dahlqvist, Dawit Isaak-biblioteket i Malmö, och Lovisa Olai, Svenska Pen. Moderator: Anja Gatu, ordförande Sveriges Författarförbund.
16.00–16.25 Utdelning av ALIS-priset. Priset instiftades 2002 och delas årligen ut till en upphovsperson eller någon annan som gjort viktiga insatser för upphovsrätten. Arrangörer: ALIS och Dramatikerförbundet
16.30–17.00 Författarcentrum: Våga boka författare! Författarcentrum förmedlar nästan tretusen författarbesök om året. De flesta av dessa äger rum på skolor och bibliotek, men också på ålderdomshem och inom vården. Men vad är poängen med författarbesök, räcker det inte att bara läsa en bok? Kennet Klemets, förmedlare på Författarcentrum Väst, bibliotekarien Britt-Inger Rörborn och gymnasieläraren Kristina Göransson som driver Epa Book Club. Moderator: Magnus Ljunggren, barnboksförfattare och ordförande Författarcentrum Öst. Arrangör: Författarcentrum
Fredag 27 september
10.00–10.20 Hanna Rajs: Samma, mamma är en diktbok skriven till Hanna Rajs mamma som dog 2021. Den döda mamman skrivs fram i all sin skönhet och värme, men också med sina brister. Samtalsledare: Lina Rydén Reynols, förläggare.
10.25–10.50 Författarcentrum: Våga normkritik! Banned books week lyfter vikten av att inte låta kulturkriget påverka litteraturens frihet. Bibliotek pressas av politiker och allmänhet, men hur ser det ut hos författarna? Hur är det att vara verksam i en kultur där vissa saker inte kan benämnas? Hur kan självcensuren leta sig in i skrivandet och vad är ett normmedvetet författarskap? Karin Salmson, ordförande för Författarcentrum Syd och författare till Att välja bilderböcker – normkritisk analys, samtalar med barn- och ungdomsboksförfattaren Ebba Berg och Fredrik Fällman, sinolog och styrelsemedlem i Svenska Pen. Arrangör: Författarcentrum
10.55–11.20 Astronautlitteratur – vem skriver om rymden idag? Intresset för rymden är stort, men skildringar av människan i rymden är sällsynta och kategoriseras ofta som genrelitteratur. Men kan man tänka sig ett annat slags rymdberättelser – en sonettkrans om en astronaut med hemlängtan eller en arbetsplatsroman som utspelar sig på Mars One? Författarna Nioosha Shams och Amanda Svensson. Moderator: Hanna Johansson, författare.
11.25–11.50 Bildningsromanen, hur ser den ut 2024? Amer Sarsours debut Medan vi brinner beskrivs av kritiker som en bildningsroman, och i en recension noterades hur den på ett ”otidsenligt och piggt” sätt i hög grad handlar om plikt och dygd. Men varför är detta egentligen så otidsenligt? Vilka är de bästa svenska bildningsromanerna? Och hur är en bildningsroman år 2024? Författarna Maria Maunsbach och Amer Sarsour i ett samtal med Therese Granwald, författare och skrivpedagog.
11.55–12.15 Äntligen dags för en rättvisemärkt ljudbok! Strömningstjänsterna står för en allt större del av litteraturkonsumtionen och har under de senaste åren kommit att bli en av de mest avgörande krafterna i det svenska litterära ekosystemet. Men plattformarnas affärsmodeller är inte hållbara; författarna får för liten del av kakan, den litterära mångfalden får stryka på foten och konkurrensen mellan strömningstjänsterna leder sakta men säkert till ett slags monopolisering av litteraturlandskapet. Författarförbundet har med hjälp av Mattias Beijmo, författare och internetanalytiker, tagit fram en prototyp och en ekonomisk affärsmodell för en rättvisemärkt strömningstjänst, som nu presenteras. Förutom Mattias Beijmo medverkar Författarförbundets ordförande Anja Gatu. Moderator: Erik Lindman Mata, andre vice ordförande Sveriges Författarförbund.
12.20–12.45 Det danska upproret. Danska illustratörer, grafiska formgivare och författare har under året gått samman i ett uppror mot låga ersättningar i bokbranschen. Illustratören Signe Parkins, talesperson för upproret, samtalar med Josefine Engström, ordförande för Svenska Tecknare, och Karin Cyrén, illustratör och författare. Samtalet är på engelska. Arrangör: Svenska Tecknare
12.50–13.15 Lyssna med respekt – om Lilian Ryds kulturgärning i Sápmi. Vilken roll spelar intervjun i den sakprosa som skildrar kvinnors liv i Sápmi ur ett historiskt perspektiv? I ett samtal om att möta människor som sällan givits tillfälle och utrymme att göra sin röst hörd talar Lilian Ryd med Joseph Knevel om såväl konsten som värdet av att lyssna med respekt. Lilian Ryd, författare, har utnämnts till hedersdoktor vid LTU i Luleå för sitt mångåriga och enträgna arbete med att skriva fram kvinnorna som byggde norr. Joseph Knevel är kulturjournalist och kulturproducent.
13.20–13.45 Författarcentrum: Våga skolbibliotek! Skolbiblioteken har för många varit en inkörsport till läsandet, och ibland också en tillflyktsort för elever som inte har någon annanstans att ta vägen på rasten eller fritiden. Men hur kan ett fungerande, betydelsefullt skolbibliotek skapas? Hur ska man tänka när pengarna tagit slut i skolbudgeten, och du måste välja mellan en skolbibliotekarie och en lärare? Och måste ett skolbibliotek vara lönsamt för att ha existensberättigande? Jonna Bruce författare och skolbibliotekarie Hammarkullsskolan i Göteborg och Cilla Dalén, författare och skolbibliotekarie. Moderator: Magnus Ljunggren, barnboksförfattare och ordförande för Författarcentrum Öst. Arrangör: Författarcentrum
13.45–14.05 Stefan Lindberg: Viskarna. I de två tidigare delarna av Fridhemstrilogin, Nätterna på Mon Chéri och Splendor, blandades fiktion urskillningslöst med självbiografi. I den tredje delen Viskarna har verkligheten blivit alltmer uppluckrad. Vi får stifta bekantskap med förtrollade slottsparker, sexuella förvecklingar i nittiotalets Stockholm och en barndom fördunklad av en spionerimisstänkt far. Samtalsledare: Daniel Sandström, förläggare.
14.10–14.35 Rymden i sakprosan. Hur gestaltar man vetenskapens kunskap och olösta frågor för en bred publik? Vad är egentligen en berättelse, och hur hanterar man dramaturgi? Poeten och författaren Maria Küchen, aktuell med Rymdens alfabet diskuterar med astrofysikern och vetenskapspopularisatorn Maria Sundin vid Göteborgs universitet. Moderator: Henrik Brändén, vetenskapsskribent.
14.35–15.00 Utdelning av Kulla-Gullapriset. ”Viveca Lärn har i sina barnböcker skapat egna universum, befolkade av vanliga och ovanliga figurer som oavsett ålder alltid är egna personer. I hennes vardagsnära berättelser, som kännetecknas av en känsla för detaljer och dialog, är barnens värld logisk och vuxenvärlden absurd, komisk och lite gåtfull. Böckerna balanserar mellan mörker och ljus på lätta fötter, drivna av värme och nyfikenhet som smittar av sig på läsaren.” Så motiverar juryn sitt val av årets pristagare Viveca Lärn.
15.05–15.30 Vad ska vi med Polyglutt till? ”Polyglutt är den marknadsledande bilderbokstjänsten för att arbeta med språkutveckling och litteratur i förskolan. Idag använder över 500 000 förskolebarn Polyglutt.” Så beskriver Inläsningstjänst (ILT) sin digitala tjänst gentemot förskolan. Författarna, vars böcker används av ILT, beskriver Polyglutt som ytterligare en strömingstjänst som dumpar författarnas redan låga arvoden. Ett samtal mellan ILT:s vd Jakob Skogholm, författaren Angelica Öhrn och Författarförbundets jurist Åsa Anesäter. Moderator: Helen Rundgren, författare.
15.35–15.55 Linnea Axelsson: Sjaunja. Tre samiska gudinnor, en familj och en sjungande havssnäcka är några av gestalterna i Linnea Axelssons nya diktsamling. Här framträder människan som en infödd bland de cykliska växterna. Samtalsledare: Daniel Sandström, förläggare.
16.00–16.25 Att skildra gängkriminalitet. Det brutala gängvåldet som skakat Sverige de senaste åren, har börjat skildras i litteraturen – i reportage, personliga skildringar och fiktiva barnböcker. Hur närmar sig författarna detta svåra ämne och speciella värld? Och vilken blir skillnaden i skildringarna beroende på målgrupp? Författaren Maria Fagerberg leder ett samtal mellan Faysa Idle som 2023 debuterade med Ett ord för blod, en personlig historia som närstående till en gängmedlem, Vesna Prekopic som är en av författarna till reportageboken Papporna, sönerna, våldet, och Christina Wahldén som berättar utifrån ett barns perspektiv i barnboken Nytt liv.
16.30–16.55 Varför skriva för ungdomar när de inte läser? Varför ska man skriva ungdomsböcker egentligen? Ungdomarna läser ju knappt längre. Köper ungdomsböcker gör de definitivt inte. Eller? Elin Holmberg och Niklas Krog i ett samtal om ungdomsböckernas framtid, modererat av Jali Madi Susso. Alla tre är barn- och ungdomsboksförfattare.
Lördag 28 september
10.00–10.20 Wanda Bendjelloul: Minnets labyrint. Författaren återser sin mamma efter femton år. Modern har drabbats av demens, och deras gemensamma historia är på väg att försvinna. I dotterns försök att återskapa det förflutna väcks minnet av en resa till Libyen. Med hjälp av sina egna och andras minnen, filmer och böcker har Wanda Bendjelloul skrivit fram en dokumentärroman om världspolitik och minnets tillförlitlighet. Samtalsledare: Anton Gustavsson, förläggare.
10.25–10.50 Elin Anna Labba: Far inte till havet. När Ingá och Rávdná kommer hem till sommarlandet ligger byn redan under vatten. Utan att förvarna dem har Bolaget dämt upp sjön igen, och det som en gång var ett sjösystem har blivit ett ogästvänligt hav. I djupet skymtar kåtornas tak när de ror ut för att rädda det som går. Runtom dem kliver det moderna samhället närmare, men de nya elledningarna dras högt ovanför dem, utan att ansluta. I luften knastrar elen och fåglarnas kvitter försvinner. Samtalsledare: Gunilla Bergmark, förläggare.
10.55–11.20 Tro mig, jag var där! Reportern, historikern och vittnet. I berättelser om verkliga händelser är kontrollerbara fakta och dokument avgörande, men här finns ytterligare en garant för trovärdigheten: ögonvittnet, den som var där och såg vad som hände. Läsaren möter vittnesmålen på olika sätt – direkt från mötet med en författare eller reporter i skeendet, som röster stigna ur arkiven och protokollen eller som författarens egen vittnesbörd. Men skrivandet innebär också en estetisk process av återgivande som förstärker frågeställningar om sanning, ansvar, minne och glömska. Vilka möjligheter och mandat finns för den litterära sakprosan att vittna för sig själv, för vittnet, för de tysta, för de tystade, för de döda? Med vilka risker görs sådana anspråk? Hur hanterar en författare de olika vittnesmålen i sitt arbete? Kan det till och med finnas ett ansvar att vittna mot vittnet? Ett samtal mellan Anna Jungstrand, författare och Sveriges första professor i sakprosa, och Peter Englund, författare och historiker. Arrangör: Sakli(g)t sakprosafestival.
11.25–11.50 Vad har dyslexi med saken att göra? Många av våra mest framgångsrika författare har dyslexi eller andra typer av läs-och skrivsvårigheter, vilket kan verka motsägelsefullt – men är det verkligen det? Ett samtal om fördomar, utmaningar och vägen till ett framgångsrikt berättande när dyslexin är en av byggstenarna. Rihab Garci, aktuell med Vi kommer ändå bara bli becknare, och Magnus Ljunggren, ordförande i Författarcentrum Öst. Moderator: Ulrika Caperius, förläggare.
11.55–12.15 David Norlin: Vikarien. En stor roman om det lilla livet. Om känslan av att leva på undantag och att aldrig komma till sin rätt, ett tillstånd som över tid kan driva en till drastiska handlingar. Med små åthävor och sällsynt precision naglar David Norlin fast läsaren i ett vardagligt ödesdrama. Samtalsledare: Anton Gustavsson, förläggare.
12.20–12.45 Översättaren i fokus: Linda Östergaard. Linda Östergaard har översatt bland andra Thomas Mann, Ingeborg Bachmann och Anja Utler. Här möter vi henne i ett samtal med översättarkollegan Jens Ahlberg om hennes syn på översättning i teori och praktik.
12.50–13.15 Hur ser förmedlingen av samisk litteratur ut? Att samisk litteratur skrivs och översätts är viktigt, men för att nå ut behöver den också förmedlas. Hur ser det ut idag, finns det till exempel kritiker och booktokers med samiskt fokus, avdelningar på bibliotek med samiskt kunniga bibliotekarier och brett urval av litteratur, samiska litteraturpoddar? Och riktar sig förmedlingen framför allt till de som redan efterfrågar samisk litteratur eller till nya läsare? Ett samtal mellan Lea Simma och Anne Wuolab, modererat av Johan Sandberg McGuinne. Alla tre är författare, bosatta i Sápmi och engagerade i Tjállegoahte.
13.20–13.40 Barns rätt att må bra. 50 % av alla 15-åringar upplever psykiska besvär och en tredjedel av dödsfallen bland unga är självmord. Vi möter tre författare som valt att skriva om det tunga ämnet psykisk ohälsa. Hur balanserar de mellan att berätta om det som är jobbigt, och viljan att stärka de unga läsarna? Och hur tycker de att samhället borde hjälpa de utsatta barnen? Marit Sahlström skriver i Djupvattnet om en pojke som är hemmasittare, i Puss & kram från Polly Storm av Anna Ehring hanterar 12-åriga Polly sin oro för lillebror som föds för tidigt. Hanna Thermaenius är psykolog hos Rädda Barnen och fokuserar i 99 livsknep på friskfaktorer som alla kan ha glädje av. Moderator: Karolina Nenzén, förläggare.
13.45–14.05 Jonathan Lindström: Världens äldsta historia – hjältar, gudinnor och myter under 300 000 år. Här får vi möta Islands första sagoförfattare, verklighetens Homeros, boskapsnomadernas skalder och mammutstäppens dansande schamaner. Samtalsledare: Cecilia Kerstell, publicistisk chef på Norstedts förlag.
14.10–14.35 När Fantomen blev svensk. I boken När Fantomen blev svensk: vänsterns världsbild i trikå (Daidalos 2022) skildrar kulturskribenten och serieforskaren Robert Aman den påstått odödlige superhjältens segertåg genom de svenska hemmen. Samtalet fokuserar på den svenska Fantomenredaktionens minst sagt fria översättningsstrategier. Samtalsledare: Jens Ahlberg, översättare.
14.40–15.00 Vad ettor och nollor inte kan ersätta – om litteraturens essens. Om det komplexa, utmanande och på djupet mänskliga i litterära gestaltningar av tankar, känslor, relationer och livsvillkor. Vilka dimensioner går förlorade när textgenererande teknik ersätter författare och översättare? Författaren Hanna Johansson och poeten Athena Farrokhzad i ett samtal modererat av författaren Maria Fagerberg.
15.05–15.30 Går det att skriva en tidlös berättelse? Ett samtal om att gräva sig ner till det som finns i botten i oss alla. Anna Ehring är aktuell med Puss och kram från Polly Storm, en hyllning till livet här och nu; Bengt Ohlsson skrev i ungdomsromanen Pengarna (2021) om hur tungt det kan vara att bära på en hemlighet och Sara Kadefors har valt att förlägga sin senaste ungdomsbok Jag ljuger så bra till 70-talet. Moderator: Eva Dahlin, förläggare.
15.35–15.55 Lasse Wierup: Maffiapakten. När samhällets betrodda lierar sig med de kriminella gängen. Den svarta ekonomin är på flera plan på väg att växa samman med den vita. Vi har lärt oss leva med sprängdåd, skjutningar och utomstående offer. Ska Sverige lyckas försvara välfärdsstaten och tilliten – eller ska vi förlora det som gjorde landet unikt? Samtalsledare: Ebba Östberg, förläggare.
16.00–16.25 Vad får man skriva om krig? Ett samtal om yttrandefrihet, politik och skrivande. Journalistiken tar ofta på sig rollen som uttydare eller förmedlare av det dagsaktuella. Lika ofta anklagas den för att fördunkla och förvrida det som faktiskt har hänt. Men vad är skönlitteraturens roll i vår förståelse av världen? Hur påverkas poesin och romanerna av den rådande ideologins tryck? Vad kan man skriva om kriget i en dikt? Poeterna Hanna Rajs och Amer Sarsour, översättaren och författaren Lida Starodubtseva i ett samtal modererat av Erik Lindman Mata, författare.
16.30–16.55 Goran Vojnovic och översättaren Christine Bredenkamp om Blatten återvänder. Goran Vojnovic skriver på slovenska men med svordomar lånade från serbokroatiskan. Hans svenska översättare har sedan uppgiften att hitta motsvarande ord bland svenskans bibelbundna svordomar. Moderator: Per Bergström, Rámus förlag. Samtalet är på engelska.
Söndag 29 september
10.00–10.20 Ella-Maria Nutti: Till träden är en melankolisk skildring av att försöka förstå varför det blivit som det blivit och varför det inte blev. Romanen handlar också om den bristande kommunikationen mellan en dotter och en pappa som talar olika språk. Samtalsledare: Maria Såthe, förläggare.
10.25–10.50 Ida Ölmedal: Där man bränner böcker. Berättelser om förbjudna ord och utrensad litteratur. Vad betyder det att bränna en koran? Varför vill föräldrar rensa ut barnböcker? När låter Sverige despoter strypa vår yttrandefrihet? Är det sant att censur är bra PR? Ida Ölmedal skriver om ett antal uppmärksammade nutida fall där det skrivna ordet väckt debatt. Här i ett samtal med sin förläggare Kerstin Almegård, som också är ordförande i Svenska Pen.
10.55–11.15 Göran Greider: Nu när man är död. I denna dokumentärroman om Cornelis Vreeswijk får vi följa pojken som växer upp i krigets Holland och kommer till Sverige och slår igenom som visartist men tidvis går ner sig i droger, sprit, svartsjuka. Fram växer en ny bild av den evige outsidern Cornelis – bortom de yttre skandalerna, skattebråken och löpsedlarna – och hans sånger som paradoxalt nog talade och talar till oss alla. Samtalsledare: Helene Atterling, förläggare.
11.20-11.45 Nike Markelius: En bro av sorg. Det är alltid en tung förlust när ens föräldrar dör. Speciellt tungt och svårt kan det vara när avskedet inte har skett i kärlek och samförstånd. Nike Markelius diktsamling är tillägnad hennes mamma som hon aldrig hann försonas med. Samtalsledare: Pelle Andersson, förläggare.
11.50–12.10 Caroline Ringskog Ferrada-Noli: Den förlorade sonen. En osäkrad och drabbande debutdiktsamling som utgår från förlusten. Vad har man alls och vilken är den kraft som skulle kunna få en att lämna allt man älskar. Det är en poesi skriven utan reservation, både romantisk och drastiskt direkt, där naturen och kroppen är del av samma skönhet och äckel. Det handlar om sorg, kärlek, sex och skam i vår samtid. Samtalsledare: Lina Rydén Reynols, förläggare.
12.15–12.40 Författarcentrum om sina manustjänster. Att skriva kan vara ensamt. För den som behöver respons på sitt arbete erbjuder Författarcentrum en lektörstjänst. När du skickar ditt manus dit får du ett skriftligt omdöme med tips på hur du kan bearbeta din text. Responsen är alltid skriven av en etablerad författare och tjänsten är anonym. Författarcentrum erbjuder också hjälp med redigering av manus och korrekturläsning. Siri Reuterstrand, ansvarig för manustjänsterna på Författarcentrum Väst, i samtal med Martin Engberg, författare och ordförande för Författarcentrum Riks. Arrangör: Författarcentrum
12.45–13.05 Fritiof Ajvide: Våldet under huden. Kvällen då S träffar J flätas deras liv samman. S, en vit juristson med rapdrömmar, osynliga ärr och en romantiserad idé om gangsterlivet. J, ledaren av ett kriminellt nätverk och med en malande ångest. Fritiof Ajvides debut vindlar mellan tid och rum, mellan sanning och villfarelse. Med gängkriminalitetens Stockholm som fond skildras en uppslukande relation där det hypnotiska språket är en lovsång till musiken. Samtalsledare: Ebba Bandh, förläggare.
13.10–13.35 Människan och läsandet. Så länge människan har skrivit har hon också läst. Men vilka olika sorters läsning finns det och hur har läsningen förändrats genom tiderna? Hur påverkas läsandet av det oändliga flöde av underhållning som ständigt pockar på vår uppmärksamhet i de digitala enheter vi bär runt på? Julia Pennlert och Ola Wikander, två av författarna till antologin Människan och läsandet, bringar reda i detta. Moderator: Lars Molin, förläggare och redaktör.
13.40–14.00 Nina Björk: Medan vi lever. Tankar om existensen. Hur handskas vi med modernitetens löfte om frihet och självständighet för individen? Nina Björk utgår från såväl egna erfarenheter som historiska tänkare för att försöka ge svar på frågan om vad ett gott liv är. Samtalsledare: Sara Nyström, förläggare.
14.05–14.25 Moa Herngren: Syskonfejden. Efter pappans död samlas de tre syskonen Ullis, Andrea och Rasmus i barndomshemmet för att fira mammans födelsedag. De strävar efter att försöka hitta sina nya roller, men är de ens på det klara vilka de gamla rollerna var? Vem äger egentligen den rätta bilden av en barndom? Vilka händelser har man hållits utanför? Kan man alltid lita på sitt minne? Och vad är man egentligen skyldig sina syskon? Samtalsledare: Jennifer Lindström, förläggare.
Med reservation för ändringar.
Rum för översättning
Torsdag 26 september
10.00–10.40 Svenskans styrkor, svagheter och finurligheter. Hur låter svenskan? Vad är lätt och vad är svårt vid litterär översättning från svenska till andra språk? Och vad är det mest finurliga med svenskan? Carmen Montes Cano (översättare från spanska) och Janny Middelbeek-Oortgiesen (översättare från nederländska) diskuterar svenska språkets egenskaper med utgångspunkt i sina översättningar av Karolina Ramqvists Björnkvinnan, Marit Kaplas Osebol och Lydia Sandgrens Samlade verk. Samtalet leds av Niclas Hval, översättare från engelska och programansvarig för det konstnärliga magisterprogrammet i litterär översättning på HDK-Valand. Arrangörer: HDK-Valand och Tolk- och översättarinstitutet.
11.00–11.40 Ukrainsk dramatik i Sverige. Ända sedan den ryska militära aggressionen mot Ukraina inleddes 2014 har dramatiken spelat en central roll för att undersöka hur samhället och den enskilda individen reagerar på erfarenheten av krig. På en och samma gång förvaltar den vittnesmål ur kriget och fungerar som kollektiv terapi. Om den ukrainska dramatiken efter 2022 och om de uppsättningar och översättningsarbeten som pågår på olika håll i Sverige handlar detta samtal mellan Göteborgs stadsteaters konstnärliga ledare Linda Zachrison och översättaren Mikael Nydahl. Samtalet leds av Dmitri Plax, översättare, författare och regissör.
Arrangör: HDK-Valand.
12.00–12.50 Årets översättning. Årets översättning riktar ljuset mot översättandets konst och premierar översättningar som på ett särskilt berömvärt sätt förenar djärvhet och precision, lyskraft och följsamhet. Nominerade översättare till priset Årets översättning är Cecilia Franklin, Daniel Gustafsson, Johanna Hedenberg, Inger Johansson, Jan Henrik Swahn och Ola Wallin. Jenny Högström samtalar med pristagaren och Årets översättarstipendiat som båda kungörs under programmet. Bakom priset och stipendiet står stiftelsen Natur & Kultur och Översättarsektionen i Sveriges Författarförbund.
Fredag 27 september
10.00–10.40 Ædnans många skepnader. Kari Mákreda Utsi som under året har översatt Ædnan till nordsamiska har även nyligen översatt ett pjäsmanus baserat på boken tillsammans med dramatikern och författaren Rawdna Carita Eira för den samiska nationalteatern Beaivváš Sámi Teahter. Möt de två översättarna ihop med sin författare Linnea Axelsson i ett samtal om bokens många skepnader. Samtalet leds av Helena Fagertun, översättare, författare och redaktör. Arrangörer: HDK-Valand och Tolk- och översättarinstitutet.
11.00–11.40 Översättningskritik i praktiken. Översättning är i sig en form av kritik. Översättaren tolkar och framställer sin tolkning av originalet. Kanske är det ett av skälet till att litteraturkritiker har så svårt att kritisera en så avgörande del av verken som översättningen. För att hitta nya former för översättningskritiken påbörjade Lisa Marques Jagemark, själv översättare och litteraturredaktör, förra året ett experimenterande arbete på Gota Media-tidningarna. Här möter hon Ann Ighe, redaktör på Ord&Bild, och Magnus William-Olsson, poet, översättare och litteraturkritiker, i ett samtal om litteraturkritikens möjligheter. Samtalet leds av Emma Majberger, översättare och ordförande i Sveriges Författarförbund översättarsektionen. Arrangör: Sveriges Författarförbund.
12.00–12.40 Att översätta sig själv. Flera författare har på sistone översatt sig själva mellan svenska och andra språk – Agri Ismaïl skrev sin debutroman Hyper (Bonniers, 2024) parallellt på engelska och svenska, och Lida Starodubtseva debuterade med En oändligt lång vår (Nirstedt/litteratur, 2023) på svenska och har nu översatt den till ryska. Hur går ett sådant arbete till? Blir det en ny text när den skrivs på ett annat språk eller har det andra språket hela tiden funnits där? Samtalet leds av Jenny Aschenbrenner, redaktör för Med andra ord. Arrangörer: Albert Bonniers Förlag, Nirstedt/litteratur och Översättarcentrum.
Lördag 28 september
10.00–10.40 Att översätta en våldsam samtid. Oliver Lovrenskis debutroman När vi var yngre från 2023 har precis kommit i svensk översättning. Denna uppväxtskildring om gängkriminalitet, vänskap och hopp har fått stort genomslag i Norge och även översatts till franska. I det här samtalet diskuterar författaren med sin franska översättare Marina Heide och sin svenska översättare Jonas Rasmussen. Hur hittar man ett språk för att beskriva en vardag full av våld och kriminalitet? Finns några särskilda strategier att tillgå i översättningen av slang och nutidsspråk? Vilka likheter och skillnader finns i översättningsarbetet till svenska respektive franska? Samtalet leds av Daniel Gustafsson, författare, översättare och universitetsadjunkt. Arrangörer: Sveriges Författarförbund och Brombergs Bokförlag.
11.00–11.40 Översättaren som introduktör av queera verk. Hur ser villkoren för utgivning av översatt queerlitteratur ut idag? Vilka böcker översätts och hur har det sett ut i olika tider? Är ett aktivistiskt tillvägagångssätt viktigt eller till och med nödvändigt? Ett samtal mellan Lou Mattei, medgrundare av det queera litteraturpriset Prisma, Nik Ruth Persson, översättare, författare och tidigare förläggare på Anamma förlag, och Ylva Emel Karlsson, översättare av queerklassikern Stone Butch Blues (Dockhaveri förlag) och aktivist. Samtalet leds av Anna Lindberg, kommunikatör på Översättarcentrum. Arrangör: Översättarcentrum.
12.00–12.40 Grannspråkens revansch? Allt fler läser engelska böcker i original, vilket påverkar utgivningen av översatt litteratur från engelska. En dyster trend på många sätt, men kanske innebär denna förändring att det finns mer utrymme för norskan och danskan – går det till och med att tala om en grannspråkens revansch? Johanna Haegerström (förläggare, Albert Bonniers förlag), Helena Hansson (översättare från engelska och danska) och Jana Ruëgg (fil. dr. i litteraturvetenskap) diskuterar. Samtalet leds av Elin Svahn, docent i översättningsvetenskap och översättare. Arrangör: Tolk- och översättarinstitutet.