Här är årets program på Litteraturscenen på bokmässan i Göteborg. Några programpunkter tillkommer senare i sommar.

Torsdag 26 september

10.00–10.10 Välkomna! Författarförbundets ordförande Anja Gatu och Författarcentrums ordförande Martin Engberg hälsar alla välkomna till Litteraturscenen.

10.10–10.35 Från muntligt till skriftligt berättande – hur förvaltas urfolks berättelser på bästa sätt? 2024 års Alma-pris gick till ILF, Indigenous Literacy Foundation. De bedriver ett läsfrämjande arbete som också består i att bevara språk som tidigare inte funnits nedskrivna. Vilka likheter och skillnader finns mellan ursprungsbefolkningen i Australien och Sverige? Vilka lärdomar kan samiska läsfrämjare dra av ILF:s arbete? Zoe Cassim, Tictac Moore och Nicola Robinson från ILF och Johan Sandberg McGuinne från Tjállegoahte. Moderator: Anja Gatu, ordförande Sveriges Författarförbund.

11.10–11.35 Det vi önskar av en svensk boklag. Ett visionärt samtal om vad en svensk boklag skulle kunna ge både författare och förlag. Anja Gatu, ordförande Sveriges Författarförbund, Bjørn Vatne, ordförande Den Norske Forfatterforening och Mikaela Zabrodsky, vd Svenska Förläggareföreningen. Moderator: Maria Fagerberg, författare.

11.40–12.05 Maskinöversatta böcker – vad spelar det för roll? Intåget av generativ AI spås förändra förutsättningarna för litteraturen med maskingenererade berättelser och maskinöversättningar. Vad har redan förändrats, och hur bör vi på Författarförbundet bemöta det? Hur ser framtiden ut? Kan något som skapats av en robot ens klassas som litteratur? Och hur får vi stopp på den massiva vågen av upphovsrättsbrott som är förutsättningen för att maskinerna ska kunna tränas? Richard Herold, ordförande Svenska Förläggareföreningen, Emma Karinsdotter, författare, Johanna Svartström, översättare, och Åsa Anesäter, jurist Sveriges Författarförbund. Moderator: Anja Gatu, ordförande Sveriges Författarförbund.

12.10–12.35 Författarcentrum: Våga folkbildning! Många författare har gått på folkhögskolor och studieförbundens skrivarkurser innan de blev utgivna. Folkhögskolorna och studieförbunden är också viktiga uppdragsgivare åt författare som håller i kurser eller får uppdrag som handledare på utbildningar. Hur påverkar det författarna att regeringen drar ner på folkbildningens ekonomiska resurser? Malin Lindroth, författare och linjeansvarig för Sörängens Folkhögskolas författarskola, och Gunnar Danielsson, Folkuniversitetets generalsekreterare. Moderator: Martin Engberg, författare och ordförande för Författarcentrum Riks.Arrangör: Författarcentrum

13.05–13.30 De små förlagens betydelse för översatt litteratur. I takt med att den fysiska bokförsäljningen minskar, blir de små förlagen allt viktigare för att upprätthålla inflödet av litteratur från andra språk till svenska. Medan de stora förlagen i första hand satsar på säkra kort, står de små förlagen för det litterära risktagandet – ofta till priset av ett stort mått ideellt arbete. Hur kommer det sig att det ser ut så här? Hur är det att driva ett litet förlag som ger ut översatt litteratur? Vilken roll kommer AI att spela för den översatta litteraturen framöver? Ett samtal mellan Siri Hultén, förläggare och översättare, och Jana Rüegg, forskare i litteraturvetenskap och författare till en avhandling om översatt litteratur på den svenska bokmarknaden. Moderator: Martin Engberg, författare och ordförande för Författarcentrum Riks.Arrangörer: Författarcentrum, Författarförbundet, Översättarcentrum

14.05–14.30 Författarcentrum: Våga poesi! Vilken roll har poesin i samhället och hur kan poetens roll se ut? Vad kan poeten som inte andra kan? Hur kan vi jobba med poesi i skolan och på andra platser? Hur når vi ut med lyrik till fler och vad är möjligt med poesins kraft? Poeten Jimmy Alm, tidigare kommunpoet i Tranemo, och Elnaz Baghlanian, verksamhetsledare på Författarcentrum Öst. Moderator: Hanna Jedvik, författare och ordförande Författarcentrum Väst. Arrangör: Författarcentrum

14.35–14.55 Agri Ismaîls Hyper är en roman om en kurdisk familjs sönderfall, det är också en uppgörelse med den episka familjesagan – och en debut som hyllats av recensenterna: ”Det handlar om oss och vår tid, med samma allmängiltighet som ett Shakespearedrama”, skrev Upsala Nya Tidning. Samtalsledare: Johanna Haegerström, förläggare.

15.00–15.25 Läslistor i skolan – överdriven detaljstyrning eller viktig hjälp? Kulturrådet och Skolverket har fått i uppdrag av regeringen att ta fram läslistor som stöd för arbetet i skolan, och första delrapporten med utvalda titlar för skolans olika stadier presenterades i juni 2024. Panelen diskuterar om läslistorna indirekt innebär en överdriven detaljstyrning av undervisningens innehåll eller om de verkligen blir en hjälp för undervisande lärare och ett konkret steg mot en mer jämlik skola. Hanna Jedvik, författare och Vesna Prekopic, författare, krönikör och före detta rektor. Moderator: Maria Fagerberg, författare och lärare.

15.30–15.55 Hotet mot yttrandefriheten i den svenska barnlitteraturen. I USA har föräldragrupper lyckats få rektorer att förbjuda böcker med ”olämpligt” innehåll. Tydliga tecken på samma utveckling syns nu i Sverige. Inti Chavez Perez, författare, Mia Dahlqvist, Dawit Isaak-biblioteket i Malmö, och Lovisa Olai, Svenska Pen. Moderator: Anja Gatu, ordförande Sveriges Författarförbund.

16.00–16.25 Utdelning av ALIS-priset. Priset instiftades 2002 och delas årligen ut till en upphovsperson eller någon annan som gjort viktiga insatser för upphovsrätten. Arrangörer: ALIS och Dramatikerförbundet

16.30–17.00 Författarcentrum: Våga boka författare! Författarcentrum förmedlar nästan tretusen författarbesök om året. De flesta av dessa äger rum på skolor och bibliotek, men också på ålderdomshem och inom vården. Men vad är poängen med författarbesök, räcker det inte att bara läsa en bok? Kennet Klemets, förmedlare på Författarcentrum Väst, bibliotekarien Britt-Inger Rörborn och gymnasieläraren Kristina Göransson som driver Epa Book Club. Moderator: Magnus Ljunggren, barnboksförfattare och ordförande Författarcentrum Öst. Arrangör: Författarcentrum

Fredag 27 september

10.00–10.20 Hanna Rajs: Samma, mamma är en diktbok skriven till Hanna Rajs mamma som dog 2021. Den döda mamman skrivs fram i all sin skönhet och värme, men också med sina brister.Samtalsledare: Lina Rydén Reynols, förläggare.

10.25–10.50 Författarcentrum: Våga normkritik! Banned books week lyfter vikten av att inte låta kulturkriget påverka litteraturens frihet. Bibliotek pressas av politiker och allmänhet, men hur ser det ut hos författarna? Hur är det att vara verksam i en kultur där vissa saker inte kan benämnas? Hur kan självcensuren leta sig in i skrivandet och vad är ett normmedvetet författarskap? Karin Salmson, ordförande för Författarcentrum Syd och författare till Att välja bilderböcker – normkritisk analys, samtalar med barn- och ungdomsboksförfattaren Ebba Berg och Fredrik Fällman, sinolog och styrelsemedlem i Svenska Pen. Arrangör: Författarcentrum

10.55–11.20 Astronautlitteratur – vem skriver om rymden idag? Intresset för rymden är stort, men skildringar av människan i rymden är sällsynta och kategoriseras ofta som genrelitteratur. Men kan man tänka sig ett annat slags rymdberättelser – en sonettkrans om en astronaut med hemlängtan eller en arbetsplatsroman som utspelar sig på Mars One? Författarna Nioosha Shams och Amanda Svensson. Moderator: Hanna Johansson, författare.

11.25–11.50 Bildningsromanen, hur ser den ut 2024? Amer Sarsours debut Medan vi brinner beskrivs av kritiker som en bildningsroman, och i en recension noterades hur den på ett ”otidsenligt och piggt” sätt i hög grad handlar om plikt och dygd. Men varför är detta egentligen så otidsenligt? Vilka är de bästa svenska bildningsromanerna? Och hur är en bildningsroman år 2024? Författarna Maria Maunsbach och Amer Sarsour i ett samtal med Therese Granwald, författare och skrivpedagog.

12.20–12.45 Det danska upproret. Danska illustratörer, grafiska formgivare och författare har under året gått samman i ett uppror mot låga ersättningar i bokbranschen. Illustratören Signe Parkins, talesperson för upproret, samtalar med Josefine Engström, ordförande för Svenska Tecknare, och Karin Cyrén, illustratör och författare. Samtalet är på engelska. Arrangör: Svenska Tecknare

12.50–13.15 Lyssna med respekt – om Lilian Ryds kulturgärning i Sápmi. Vilken roll spelar intervjun i den sakprosa som skildrar kvinnors liv i Sápmi ur ett historiskt perspektiv? I ett samtal om att möta människor som sällan givits tillfälle och utrymme att göra sin röst hörd talar Lilian Ryd med Kerstin Wixe om såväl konsten som värdet av att lyssna med respekt. Lilian Ryd, författare, har utnämnts till hedersdoktor vid LTU i Luleå för sitt mångåriga och enträgna arbete med att skriva fram kvinnorna som byggde norr. Kerstin Wixe var tidigare kulturjournalist och är nu verksamhetsledare för Kontext Litteraturscen i Luleå.

13.20–13.45 Författarcentrum: Våga skolbibliotek! Skolbiblioteken har för många varit en inkörsport till läsandet, och ibland också en tillflyktsort för elever som inte har någon annanstans att ta vägen på rasten eller fritiden. Men hur kan ett fungerande, betydelsefullt skolbibliotek skapas? Hur ska man tänka när pengarna tagit slut i skolbudgeten, och du måste välja mellan en skolbibliotekarie och en lärare? Och måste ett skolbibliotek vara lönsamt för att ha existensberättigande? Jonna Bruce författare och skolbibliotekarie Hammarkullsskolan i Göteborg och Cilla Dalén, författare och skolbibliotekarie. Moderator: Magnus Ljunggren, barnboksförfattare och ordförande för Författarcentrum Öst. Arrangör: Författarcentrum

13.45–14.05 Stefan Lindberg: Viskarna. I de två tidigare delarna av Fridhemstrilogin, Nätterna på Mon Chéri och Splendor, blandades fiktion urskillningslöst med självbiografi. I den tredje delen Viskarna har verkligheten blivit alltmer uppluckrad. Vi får stifta bekantskap med förtrollade slottsparker, sexuella förvecklingar i nittiotalets Stockholm och en barndom fördunklad av en spionerimisstänkt far. Samtalsledare: Daniel Sandström, förläggare.

14.10–14.35 Rymden i sakprosan. Hur gestaltar man vetenskapens kunskap och olösta frågor för en bred publik? Vad är egentligen en berättelse, och hur hanterar man dramaturgi? Poeten och författaren Maria Küchen, aktuell med Rymdens alfabet diskuterar med astrofysikern och vetenskapspopularisatorn Maria Sundin vid Göteborgs universitet. Moderator: Henrik Brändén, vetenskapsskribent.

14.35–15.00 Utdelning av Kulla-Gullapriset. ”Viveca Lärn har i sina barnböcker skapat egna universum, befolkade av vanliga och ovanliga figurer som oavsett ålder alltid är egna personer. I hennes vardagsnära berättelser, som kännetecknas av en känsla för detaljer och dialog, är barnens värld logisk och vuxenvärlden absurd, komisk och lite gåtfull. Böckerna balanserar mellan mörker och ljus på lätta fötter, drivna av värme och nyfikenhet som smittar av sig på läsaren.” Så motiverar juryn sitt val av årets pristagare Viveca Lärn.

15.05–15.30 Vad ska vi med Polyglutt till? ”Polyglutt är den marknadsledande bilderbokstjänsten för att arbeta med språkutveckling och litteratur i förskolan. Idag använder över 500 000 förskolebarn Polyglutt.” Så beskriver Inläsningstjänst (ILT) sin digitala tjänst gentemot förskolan. Författarna, vars böcker används av ILT, beskriver Polyglutt som ytterligare en strömingstjänst som dumpar författarnas redan låga arvoden. Ett samtal mellan ILT:s vd Jakob Skogholm, författaren Angelica Öhrn och Författarförbundets jurist Åsa Anesäter. Moderator: Helen Rundgren, författare.

15.35–15.55 Linnea Axelsson: Sjaunja. Tre samiska gudinnor, en familj och en sjungande havssnäcka är några av gestalterna i Linnea Axelssons nya diktsamling. Här framträder människan som en infödd bland de cykliska växterna. Samtalsledare: Daniel Sandström, förläggare.

16.00–16.25 Att skildra gängkriminalitet. Det brutala gängvåldet som skakat Sverige de senaste åren, har börjat skildras i litteraturen – i reportage, personliga skildringar och fiktiva barnböcker. Hur närmar sig författarna detta svåra ämne och speciella värld? Och vilken blir skillnaden i skildringarna beroende på målgrupp? Författaren Maria Fagerberg leder ett samtal mellan Faysa Idle som 2023 debuterade med Ett ord för blod, en personlig historia som närstående till en gängmedlem, Vesna Prekopic som är en av författarna till reportageboken Papporna, sönerna, våldet, och Christina Wahldén som berättar utifrån ett barns perspektiv i barnboken Nytt liv.

16.30–16.55 Varför skriva för ungdomar när de inte läser? Varför ska man skriva ungdomsböcker egentligen? Ungdomarna läser ju knappt längre. Köper ungdomsböcker gör de definitivt inte. Eller? Elin Holmberg och Niklas Krog i ett samtal om ungdomsböckernas framtid, modererat av Jali Madi Susso. Alla tre är barn- och ungdomsboksförfattare.

Lördag 28 september

10.00–10.20 Wanda Bendjelloul: Minnets labyrint. Författaren återser sin mamma efter femton år. Modern har drabbats av demens, och deras gemensamma historia är på väg att försvinna. I dotterns försök att återskapa det förflutna väcks minnet av en resa till Libyen. Med hjälp av sina egna och andras minnen, filmer och böcker har Wanda Bendjelloul skrivit fram en dokumentärroman om världspolitik och minnets tillförlitlighet. Samtalsledare: Anton Gustavsson, förläggare.

10.25–10.50 Elin Anna Labba: Far inte till havet. När Ingá och Rávdná kommer hem till sommarlandet ligger byn redan under vatten. Utan att förvarna dem har Bolaget dämt upp sjön igen, och det som en gång var ett sjösystem har blivit ett ogästvänligt hav. I djupet skymtar kåtornas tak när de ror ut för att rädda det som går. Runtom dem kliver det moderna samhället närmare, men de nya elledningarna dras högt ovanför dem, utan att ansluta. I luften knastrar elen och fåglarnas kvitter försvinner. Samtalsledare: Gunilla Bergmark, förläggare.

10.55–11.20 Tro mig, jag var där! Reportern, historikern och vittnet. I berättelser om verkliga händelser är kontrollerbara fakta och dokument avgörande, men här finns ytterligare en garant för trovärdigheten: ögonvittnet, den som var där och såg vad som hände. Läsaren möter vittnesmålen på olika sätt – direkt från mötet med en författare eller reporter i skeendet, som röster stigna ur arkiven och protokollen eller som författarens egen vittnesbörd. Men skrivandet innebär också en estetisk process av återgivande som förstärker frågeställningar om sanning, ansvar, minne och glömska. Vilka möjligheter och mandat finns för den litterära sakprosan att vittna för sig själv, för vittnet, för de tysta, för de tystade, för de döda? Med vilka risker görs sådana anspråk? Hur hanterar en författare de olika vittnesmålen i sitt arbete? Kan det till och med finnas ett ansvar att vittna mot vittnet? Ett samtal mellan Anna Jungstrand, författare och Sveriges första professor i sakprosa, och Peter Englund, författare och historiker.

11.25–11.50 Vad har dyslexi med saken att göra? Många av våra mest framgångsrika författare har dyslexi eller andra typer av läs-och skrivsvårigheter, vilket kan verka motsägelsefullt – men är det verkligen det? Ett samtal om fördomar, utmaningar och vägen till ett framgångsrikt berättande när dyslexin är en av byggstenarna. Rihab Garci, aktuell med Vi kommer ändå bara bli becknare, och Magnus Ljunggren, ordförande i Författarcentrum Öst. Moderator: Ulrika Caperius, förläggare.

11.55–12.15 David Norlin: Vikarien. En stor roman om det lilla livet. Om känslan av att leva på undantag och att aldrig komma till sin rätt, ett tillstånd som över tid kan driva en till drastiska handlingar. Med små åthävor och sällsynt precision naglar David Norlin fast läsaren i ett vardagligt ödesdrama. Samtalsledare: Anton Gustavsson, förläggare.

12.20–12.45 Översättaren i fokus: Linda Östergaard. Linda Östergaard har översatt bland andra Thomas Mann, Ingeborg Bachmann och Anja Utler. Här möter vi henne i ett samtal med översättarkollegan Jens Ahlberg om hennes syn på översättning i teori och praktik.

12.50–13.15 Hur ser förmedlingen av samisk litteratur ut? Att samisk litteratur skrivs och översätts är viktigt, men för att nå ut behöver den också förmedlas. Hur ser det ut idag, finns det till exempel kritiker och booktokers med samiskt fokus, avdelningar på bibliotek med samiskt kunniga bibliotekarier och brett urval av litteratur, samiska litteraturpoddar? Och riktar sig förmedlingen framför allt till de som redan efterfrågar samisk litteratur eller till nya läsare? Ett samtal mellan Lea Simma och Anne Wuolab, modererat av Johan Sandberg McGuinne. Alla tre är författare, bosatta i Sápmi och engagerade i Tjállegoahte.

13.20–13.40 Barns rätt att må bra. 50 % av alla 15-åringar upplever psykiska besvär och en tredjedel av dödsfallen bland unga är självmord. Vi möter tre författare som valt att skriva om det tunga ämnet psykisk ohälsa. Hur balanserar de mellan att berätta om det som är jobbigt, och viljan att stärka de unga läsarna? Och hur tycker de att samhället borde hjälpa de utsatta barnen? Marit Sahlström skriver i Djupvattnet om en pojke som är hemmasittare, i Puss & kram från Polly Storm av Anna Ehring hanterar 12-åriga Polly sin oro för lillebror som föds för tidigt. Hanna Thermaenius är psykolog hos Rädda Barnen och fokuserar i 99 livsknep på friskfaktorer som alla kan ha glädje av. Moderator: Karolina Nenzén, förläggare.

13.45–14.05 Jonathan Lindström: Världens äldsta historia – hjältar, gudinnor och myter under 300 000 år. Här får vi möta Islands första sagoförfattare, verklighetens Homeros, boskapsnomadernas skalder och mammutstäppens dansande schamaner. Samtalsledare: Cecilia Kerstell, publicistisk chef på Norstedts förlag.

14.10–14.35 När Fantomen blev svensk. I boken När Fantomen blev svensk: vänsterns världsbild i trikå (Daidalos 2022) skildrar kulturskribenten och serieforskaren Robert Aman den påstått odödlige superhjältens segertåg genom de svenska hemmen. Samtalet fokuserar på den svenska Fantomenredaktionens minst sagt fria översättningsstrategier. Samtalsledare: Jens Ahlberg, översättare.

15.05–15.30 Går det att skriva en tidlös berättelse? Ett samtal om att gräva sig ner till det som finns i botten i oss alla. Anna Ehring är aktuell med Puss och kram från Polly Storm, en hyllning till livet här och nu; Bengt Ohlsson skrev i ungdomsromanen Pengarna (2021) om hur tungt det kan vara att bära på en hemlighet och Sara Kadefors har valt att förlägga sin senaste ungdomsbok Jag ljuger så bra till 70-talet. Moderator: Eva Dahlin, förläggare.

15.35–15.55 Lasse Wierup: Maffiapakten. När samhällets betrodda lierar sig med de kriminella gängen. Den svarta ekonomin är på flera plan på väg att växa samman med den vita. Vi har lärt oss leva med sprängdåd, skjutningar och utomstående offer. Ska Sverige lyckas försvara välfärdsstaten och tilliten – eller ska vi förlora det som gjorde landet unikt? Samtalsledare: Ebba Östberg, förläggare.

16.00–16.25 Vad får man skriva om krig? Ett samtal om yttrandefrihet, politik och skrivande. Journalistiken tar ofta på sig rollen som uttydare eller förmedlare av det dagsaktuella. Lika ofta anklagas den för att fördunkla och förvrida det som faktiskt har hänt. Men vad är skönlitteraturens roll i vår förståelse av världen? Hur påverkas poesin och romanerna av den rådande ideologins tryck? Vad kan man skriva om kriget i en dikt? Poeterna Hanna Rajs och Amer Sarsour, översättaren och författaren Lida Starodubtseva i ett samtal modererat av Erik Lindman Mata, författare.

16.30–16.55 Goran Vojnovic och översättaren Christine Bredenkamp om Blatten återvänder. Goran Vojnovic skriver på slovenska men med svordomar lånade från serbokroatiskan. Hans svenska översättare har sedan uppgiften att hitta motsvarande ord bland svenskans bibelbundna svordomar. Moderator: Per Bergström, Rámus förlag. Samtalet är på engelska.

Söndag 29 september

10.00–10.20 Ella-Maria Nutti: Till träden är en melankolisk skildring av att försöka förstå varför det blivit som det blivit och varför det inte blev. Romanen handlar också om den bristande kommunikationen mellan en dotter och en pappa som talar olika språk. Samtalsledare: Maria Såthe, förläggare.

10.25–10.50 Ida Ölmedal: Där man bränner böcker. Berättelser om förbjudna ord och utrensad litteratur. Vad betyder det att bränna en koran? Varför vill föräldrar rensa ut barnböcker? När låter Sverige despoter strypa vår yttrandefrihet? Är det sant att censur är bra PR? Ida Ölmedal skriver om ett antal uppmärksammade nutida fall där det skrivna ordet väckt debatt. Här i ett samtal med sin förläggare Kerstin Almegård, som också är ordförande i Svenska Pen.

10.55–11.15 Göran Greider: Nu när man är död. I denna dokumentärroman om Cornelis Vreeswijk får vi följa pojken som växer upp i krigets Holland och kommer till Sverige och slår igenom som visartist men tidvis går ner sig i droger, sprit, svartsjuka. Fram växer en ny bild av den evige outsidern Cornelis – bortom de yttre skandalerna, skattebråken och löpsedlarna – och hans sånger som paradoxalt nog talade och talar till oss alla. Samtalsledare: Helene Atterling, förläggare.

11.20-11.45 Nike Markelius: En bro av sorg. Det är alltid en tung förlust när ens föräldrar dör. Speciellt tungt och svårt kan det vara när avskedet inte har skett i kärlek och samförstånd. Nike Markelius diktsamling är tillägnad hennes mamma som hon aldrig hann försonas med. Samtalsledare:

11.50–12.10 Caroline Ringskog Ferrada-Noli: Den förlorade sonen. En osäkrad och drabbande debutdiktsamling som utgår från förlusten. Vad har man alls och vilken är den kraft som skulle kunna få en att lämna allt man älskar. Det är en poesi skriven utan reservation, både romantisk och drastiskt direkt, där naturen och kroppen är del av samma skönhet och äckel. Det handlar om sorg, kärlek, sex och skam i vår samtid. Samtalsledare: Lina Rydén Reynols, förläggare.

12.15–12.40 Författarcentrum om sina manustjänster. Att skriva kan vara ensamt. För den som behöver respons på sitt arbete erbjuder Författarcentrum en lektörstjänst. När du skickar ditt manus dit får du ett skriftligt omdöme med tips på hur du kan bearbeta din text. Responsen är alltid skriven av en etablerad författare och tjänsten är anonym. Författarcentrum erbjuder också hjälp med redigering av manus och korrekturläsning. Siri Reuterstrand, ansvarig för manustjänsterna på Författarcentrum Väst, i samtal med Martin Engberg, författare och ordförande för Författarcentrum Riks. Arrangör: Författarcentrum

12.45–13.05 Fritiof Ajvide: Våldet under huden. Kvällen då S träffar J flätas deras liv samman. S, en vit juristson med rapdrömmar, osynliga ärr och en romantiserad idé om gangsterlivet. J, ledaren av ett kriminellt nätverk och med en malande ångest. Fritiof Ajvides debut vindlar mellan tid och rum, mellan sanning och villfarelse. Med gängkriminalitetens Stockholm som fond skildras en uppslukande relation där det hypnotiska språket är en lovsång till musiken. Samtalsledare: Ebba Bladh, förläggare.

13.10–13.35 Människan och läsandet. Så länge människan har skrivit har hon också läst. Men vilka olika sorters läsning finns det och hur har läsningen förändrats genom tiderna? Hur påverkas läsandet av det oändliga flöde av underhållning som ständigt pockar på vår uppmärksamhet i de digitala enheter vi bär runt på? Julia Pennlert och Ola Wikander, två av författarna till antologin Människan och läsandet, bringar reda i detta. Moderator: Lars Molin, förläggare och redaktör.

13.40–14.00 Nina Björk: Medan vi lever. Tankar och existensen. Hur handskas vi med modernitetens löfte om frihet och självständighet för individen? Nina Björk utgår från såväl egna erfarenheter som historiska tänkare för att försöka ge svar på frågan om vad ett gott liv är. Samtalsledare: Sara Nyström, förläggare.

14.35–14.55 Moa Herngren: Syskonfejden. Efter pappans död samlas de tre syskonen Ullis, Andrea och Rasmus i barndomshemmet. Det är mammans födelsedag och familjen strävar efter att försöka hitta sina nya roller. Men det är lättare sagt än gjort. Vem äger egentligen den rätta bilden av en barndom? Vilka händelser har man hållits utanför? Kan man alltid lita på sitt minne? Och vad är man egentligen skyldig sina syskon? Samtalsledare: Jennifer Lindström, förläggare.

Med reservation för ändringar.