”Litteraturstödet är kanske det bästa – och billigaste – kulturpolitiska verktyg som regeringen har för att syresätta det litterära blodomloppet. Sänkningen får givetvis konsekvenser för utgivningen i Sverige och det är verkligen beklagansvärt”, säger Författarförbundets ordförande Grethe Rottböll. ”Det talas om hur viktigt det är att läsförståelsen inte sjunker mer än den redan gjort bland barn och unga, så litteraturstödet borde snarare höjas.”
I en debattartikel i Dagens Nyheter har Mikaela Zabrodsky, vd på Förläggareföreningen, med flera förläggare riktat skarp kritik mot det sänkta litteraturstödet. Risken är att mångfalden på förlagen försvinner, menar hon.
Kulturrådet å sin sida menar att de 8 miljonerna inte är en sänkning utan en kompensation för det extra stöd på 5 miljoner som utbetalades 2023. I Svensk Bokhandel säger Kulturrådets generaldirektör Kajsa Ravin att den faktiska minskningen uppgår till 1 miljon. ”Vi fattade beslut om 5 miljoner mer litteraturstöd förra året. Och för att de berörda ska få en mjuklandning efter kris- och återstartstöd valde vi att minska budgeten med 2,5 miljoner i år, och 2,5 miljoner nästa år.”
Utredning av litteraturstödet
Torsdag 1 februari kl 9.00 presenteras den utredning av litteraturstödet som Erik Wikberg, ekonomie doktor vid Handelshögskolan, fick i uppdrag av Kulturrådet att göra. Direktivet var att särskilt utreda hur stödet förhåller sig till digitaliseringen av branschen, som inneburit både nya format och nya affärsmodeller. Presentationen sker på ett webbinarium via Kulturrådets hemsida. I en intervju i Svensk Bokhandel berättar Erik Wikberg om utredningen. Han konstaterar bland annat att nuvarande litteraturstöd är helt utformat av pappersboken.